Annons

Statens bolag är en del av säkerhetspolitiken

DEBATT. Alla behöver dra sitt strå till stacken när vi nu går in i nästa fas av utvecklingen av ett modernt totalförsvar. Det gäller även bolag med statligt ägande. Men staten begär inte av sina egna bolag att de ska beakta totalförsvarets krav, skriver Martin Allard och Fredrik Bynander.

Alla myndigheter ska i sin verksamhet beakta totalförsvarets krav. Det framgår av 4 § förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap. Snart kan detsamma också gälla för kommuner och regioner (landsting), efter ett förslag av en parlamentarisk kommitté i slutbetänkandet Förbättrat skydd för totalförsvaret (SOU 2019:34).

Med hur är det med näringslivet, i synnerhet de bolag som staten har direkt rådighet över i egenskap av ägare? Staten är en betydande bolagsägare med 46 hel- och delägda bolag. Det uppskattade sammanlagda värdet på den statliga bolagsportföljen uppgick vid utgången av 2018 till 630 miljarder kronor. Drygt 130 000 anställda berörs.

Inget bolag med statligt ägande har i uppdrag att beakta totalförsvarets krav. Däremot ska statliga bolag agera föredömligt inom bland annat området hållbart företagande.

Flera bolag har också så kallat särskilt beslutade samhällsuppdrag, alltså riksdagens uppdrag att bedriva verksamhet som helt eller delvis syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren. I vissa fall fastställer regeringen uppdragsmål i syfte att kunna följa upp uppdragens verkställighet, samt att tydliggöra kostnaden för dessa.

Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Totalförsvar är den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Att beakta totalförsvarets krav innebär att planera för att så långt som möjligt kunna fortsätta sin verksamhet under höjd beredskap, med hänsyn till tillgången på personal och förhållandena i övrigt. Planeringen ska ske i samverkan med andra berörda aktörer; statliga myndigheter, kommuner, regioner, sammanslutningar och företag. I praktiken handlar det alltså om att:

* analysera vilka materiella och personella resurser som behövs för att kunna fortsätta verksamheten i situationer med störda förhållanden (alltså ingen eller osäker tillgång till exempelvis el/tele/datatrafik, drivmedels- och bränsleförsörjning samt vattenförsörjning).
* planera för att den mest kritiska funktionaliteten kan upprätthållas så långt som möjligt, inklusive planering för att bedriva verksamheten på alternativ plats, samt sätt att tillgodose tillförsel av nödvändiga varor och tjänster.
* kommunicera relevanta delar av planeringen med andra som behöver känna till den, i synnerhet länsstyrelser i de geografiska områden som berörs, samt leverantörer av samhällsviktiga tjänster etc.

Den kontinuitetsplanering som redan görs inom många bolag behöver dimensioneras för höjd beredskap. För vissa bolag med statligt ägande är det rimligt att gå längre, genom att till exempel ställa krav på autonom elförsörjning (reservkraft), fortifikatoriskt skydd och en personalförsörjd krigsorganisation.

Att skydda strategiskt viktiga företag och deras verksamhet ter sig protektionistiskt för många. Frihandel och ett öppet företagsklimat har gagnat Sverige och svenska företag. Men i takt med att många länder agerar alltmer beskyddande av det inhemska näringslivet och söker påverkan i andras, måste även Sverige se om sitt hus.

Tidigare i år köpte staten Net1, en leverantör av mobilt bredband, vars verksamhet tidigare kontrollerades av en rysk oligark med kopplingar till den ryska politiska ledningen. Många samhällsviktiga funktioner, inklusive delar av det svenska elnätet, är beroende av företagets kommunikationstjänster. Net1 är numera en del av statliga Teracom Group.

Före EU-inträdet hade staten långtgående verktyg för att begränsa utländska aktörers möjligheter att förvärva aktier i svenska aktiebolag. Behovet av ett sådant instrument är i dag större, i och med att stora delar av den samhällsviktiga verksamheten har privatiserats och därmed ligger bortom statens rådighet.

Sten Heckscher fick tidigare i år regeringens uppdrag att utreda och lämna förslag på hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas. Det är ett steg i rätt riktning, men utredningens förslag presenteras först om två år. Därefter tar det ytterligare tid att få ett nytt regelverk på plats.

Motsvarande amerikansk lagstiftning är redan på väg att implementeras. Väl på plats får en myndighetsövergripande kommitté långtgående möjligheter att stoppa köp av företag och tillgångar i USA, vilket kan drabba svenska företag om Sverige inte bedöms leva upp till de amerikanska lagkraven.

Såväl ryska som kinesiska intressen försöker på olika sätt få kontroll av svensk kritisk infrastruktur. Långtgående kommunal självstyrelse kan få den paradoxala konsekvensen att enskilda kommunalråd i praktiken överprövar nationella säkerhetspolitiska bedömningar, till exempel genom att avyttra strategiskt viktiga hamnar. Flera omdiskuterade fall har figurerat i medierna de senaste åren. Sådana avyttringar kan vara ett direkt hot mot Sveriges möjligheter att upprätthålla förbindelser västerut, vilket krävs för att motstå ett väpnat angrepp. Svenska kommuners agerande kan därigenom också äventyra Finlands försvarsförmåga.

Det är därför glädjande att en parlamentarisk kommitté tidigare i år föreslog införandet av ett kontrollsystem med möjlighet för staten att granska och ytterst villkora eller förbjuda överlåtelser och upplåtelser av utpekad egendom som är av väsentligt intresse för totalförsvaret. Länsstyrelsen ges i förslaget en starkare roll att tillvarata totalförsvarets intressen i den fysiska planeringsprocessen. Kommitténs förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Det är nu drygt fyra år sedan totalförsvarsplaneringen återupptogs i Sverige. Motståndaren kartlägger vårt samhälle och svenska företag i syfte att underminera vår försvarsförmåga. Många svenska företag levererar varor och tjänster som är nödvändiga för att tillgodose totalförsvarets kritiska behov i händelse av höjd beredskap. Stabila och robusta svenska företag står för en stor del av den forskning och utveckling som gör Sverige till ett av världens mest innovativa länder. Innovationskraft som ger det civila och militära försvaret möjlighet att bygga motståndskraft och värnkraft, och därmed politisk handlingsfrihet. Det är hög tid att statsmakterna börjar betrakta det svenska näringslivet som den säkerhetspolitiskt strategiska tillgång det är.

Martin Allard, principalkonsult 4C Strategies och tidigare sekreterare i Utredningen om totalförsvarets försörjningstrygghet
Fredrik Bynander, docent och chef vid Försvarshögskolans Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?