1515

Staten måste snabbt få starkare statsfinanser

Vi vet inte när nästa kris kommer och vad som utlöser den. För att ha beredskap inför en kommande ekonomisk kris bör Sverige snabbt få ner statskulden och få budgetbalans, skriver tidigare statssekreteraren på Finansdepartementet Olle Wästberg

ÖVERSKOTT. Att samla i ladorna, det vill säga öka de offentliga överskotten är centralt, skriver Olle Wästberg.
ÖVERSKOTT. Att samla i ladorna, det vill säga öka de offentliga överskotten är centralt, skriver Olle Wästberg.Foto:Leif R Jansson / TT

Finansminister Magdalena Andersson redovisade i samband med vårändringspropositionen att svensk ekonomis tillväxt trots coronakrisen har prognosen 3,2 procent. Mycket bra. Dock beror tillväxten på att ekonomin stimulerats genom jättelikt budgetunderskott och en statsskuld på 1239,2 miljarder kr. Den viktiga krisinsatsen på drygt 400 miljarder består i lånefinansierade stödpaket. 

Visserligen har många europeiska länder ännu större statsskuld, men så stor har inte den svenska varit sedan mitten av 1990-talet. När den borgerliga regeringen tog över 1991 – och jag blev statssekreterare i finansdepartementet – var den offentliga ekonomin närmaste en tidsinställd bomb. Bank-, finans- och fastighetskrisen grundlades under den socialdemokratiska regeringen 1985–1990 bland annat med nya villkor för bankerna. Krisen hade fördjupats 1989 med hög inflation och stort budgetunderskott.

Vi övertog en krisekonomi och efter ett halvår var budgetunderskottet över 100 miljarder, vilket innebar betydande framtidsproblem. Dessutom hotades den fasta växelkursen som var ett ankare i den ekonomiska politiken. Valutautflödet blev allt större. 

Den ekonomiska krisen började lösas genom tre betydande överenskommelser mellan den borgerliga regeringen och den socialdemokratiska oppositionen. Vi kom bland annat överens om betydande nedskärningar i sjuk-, arbetsskade- och arbetslöshetsförsäkringar, slopade semesterdagar, karensdag i sjukförsäkringen, höjd pensionsålder och sänkt pensionsnivå, minskade subventioner till bostadsbyggandet och allmän minskning av offentliga utgifter genom mindre anslag till departementen och försvaret. Det var nödvändigt att dessa statliga besparingar, som drabbade viktiga insatser för välfärden, kunde göras över den politiska blockgränsen. Att Socialdemokraterna ställde upp på detta berodde på att de var övertygade om att de skulle vinna det kommande valet.

När sedan Socialdemokraterna vann valet 1994 och Göran Persson tog över som finansminister genomförde de alla dessa besparingar för att skapa budgetbalans och minska statsskulden. Typiskt nog höjde de också skatterna.

Nästa ekonomiska kris dröjde till 2008. Trots allt klarade sig Sverige i jämförelse med de flesta europeiska länder rätt väl i den finanskrisen. Det berodde i hög grad på att finansminister Anders Borg, som fanns med som ung politisk sakkunnig under Bildtregeringen 1991-94, fick med sig en insikt om hur en ekonomisk kris skadar landet och därför byggde upp ett skydd genom ett hyggligt budgetöverskott och låg statsskuld. 

Anders Borgs insats – liksom enigheten kring budgetdisciplin - har sedan dess präglat svensk statsekonomi också när vi fick en socialdemokratisk regering. Det som gör att coronakrisen inte fått värre ekonomiska effekter beror på att Sverige, när den slog till, hade budgetöverskott och låg statsskuld.

Detta bör leda till slutsatser. Vi vet naturligtvis inte när nästa kris kommer och vad som utlöser den. Den 14 september 2008 var det knappast någon som kunde se att en av de värsta internationella finanskriserna skulle bryta ut dagen efter. För att ha beredskap inför en kommande ekonomisk kris bör Sverige snabbt få ner statskulden och få budgetbalans.

Att samla i ladorna, det vill säga öka de offentliga överskotten är centralt. Rimligen kommer ingen regering att stötta statsfinanserna genom att drastiskt minska statsutgifterna. Tvärtom är enigheten stor om att satsa på klimatåtgärder och vidhålla äldrevård och annan välfärd.

Det som ger statsinkomster är främst skatterna, och skatteintäkterna ökar om arbetslösheten blir mindre. Ska det vara möjligt måste vi satsa på tillväxt, bland annat nyföretagande. De flesta nya jobb skapas i nya företag och småföretag. Det är konstigt att ingen regering givit rejält stöd till den ideella organisationen Nyföretagarcentrum som bidrar till närmare 10.000 nya företag varje år.

Inom socialdemokratin – bland annat av deras stockholmsadistrikt, lett av statsrådet Anders Ygeman - reses nu kraven på höjd progressiv inkomstskatt, återinförande av fastighetsskatt, höjda kapitalskatter, slopat rut-avdrag och ny förmögenhetsskatt.  Skulle dessa skattehöjningar genomföras minskar den ekonomiska tillväxten eftersom det blir mindre attraktivt att starta nya företag. Dessutom har företagandet blivit allt mer internationellt, vilket gör att en del företag sannolikt flyttar utomlands om det ökar lönsamheten. Socialdemokraterna borde inte vara främmande för att sådant kan ske. Det var en socialdemokratisk regering som föreslog att arvsskatten skulle avskaffas, just av det skälet att flera rika storföretagare, bland annat Ikea:s Ingvar Kamprad, flyttade utomlands för at slippa arvsskatt.

Den politiska effekten av åtgärderna för att minska smittspridningen är oklar. Men självfallet gynnas regeringen av om arbetslösheten minskar och den allmänna ekonomin förstärks. I det läget kan det inte vara en väg till popularitet att förbättra statsekonomin genom höga skatter i stället för att fler får beskattningsbar inkomst tack vare ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt.

De ekonomiska kriserna drabbar individer och har historiskt sett fått en politisk effekt. Mest analyserad är 1929 års ekonomiska kris som blev basen för nazisternas framgång i Tyskland. 

Som den främste forskaren kring den europeiska populismen, Cas Mudde, skrivit var de väljare som starkast påverkades av 2008 års nedgång mest benägna att rösta på de auktoritära och nationalistiska partierna. Finanskrisen gav skjuts åt partier som franska Le Pens Front National, italienska Lega Nord, norska Fremskrittspartiet, finska Sannfinländarna, Gert Wilders holländska Frihetspartiet. Också resultatet av Brexit -omröstningen 2016 kan härledas till väljare som var förlorare i finanskrisen.

Sverigedemokraterna spelade inte på den ekonomiska politiken och 2008-krisen när de tog sig in i riksdagen i valet 2010. Deras valkampanj handlade främst om att stoppa flyktinginvandringen. Dock tyder mycket på att SD-väljarnas ekonomiska situation spelade en central roll. Att vara väl förberedd för nästa kris är därför viktigt för den framtida demokratin.

Olle Wästberg

Tidigare bl a riksdagsledamot (L) och statssekreterare i finansdepartementet. Han kommer nu med boken ”Den hotade demokratin. Så kan den räddas i populismens tid”.


Innehåll från SalesforceAnnons

Så når de framgång i den nya digitala världen

Handelsbanken, Volvo Cars och andra framgångsrika storföretag avslöjade sina framgångsrecept under ett livestreamat event. ”90 tempofyllda minuter.” 

I dag arbetar vi var som helst, vi leder på distans, utvecklar tillsammans och samarbetar över gränser och tidszoner. Vad krävs egentligen för att lyckas i en digital värld? Svaren fick vi på ett livestreamat event den 6 maj, där Sveriges främsta experter tillsammans med programledare Peter Settman diskuterade hur vi skapar förutsättningar för nya former av tillväxt och framgång.  

Eventet Salesforce Live arrangerades av kundrelationsjätten Salesforce, vars Sverigechef Dan Bjurman säger:  

– Under 90 tempofyllda minuter inspirerades vi av nya sätt att tänka, och tog del av konkreta framgångsfaktorer för att agera i den nya digitala världen. Tillsammans med bland andra Handelsbanken, Volvo Cars, Sandvik, MatHem, Trustly och Stadsmissionen fick vi skarpa exempel från olika branscher, och spaningar om framtiden från professor Micael Dahlen och futurologen Ashkan Fardost.  

Från Handelsbanken deltog Catharina Belfrage Sahlstrand, Group Head of Sustainability och Stephan Erne, Chief Digital Officer i en breakout-session. De berättade om bankens resa inom digitalisering och hållbarhet, var man står idag samt hur de ser på framtiden.  

Liksom i andra branscher har pandemin satt ytterligare fart på digitaliseringen inom banksektorn och medfört nya prioriteringar. Salesforce undersöker varje år vilka frågor som är viktigast bland beslutsfattare inom finansbranschen globalt. Den senaste rapporten ”State of Finance 2020” med 

2 800 respondenter pekar på stora skillnader före och efter pandemins utbrott.

Ladda ned State of Finance 2020 här  

– Finansiella aktörer i Norden har helt stuvat om bland sina prioriteringar. Ökad personalisering av banktjänster ses nu som den enskilt viktigaste frågan, följt av ökad automatisering av processer, säger Rob Klomps, CTO Financial Services EMEA på Salesforce, och tillägger:

– Vi ser också en brytpunkt i att en majoritet av kunderna nu föredrar digital rådgivning framför fysisk. Handskakningar och personliga samtal anses inte längre som avgörande för att bygga förtroende. Men en bank som sällan eller aldrig träffar sina kunder måste jobba mer datadrivet för att förutse deras behov och möta dessa. 

Algoritmdrivna finansiella tjänster 

För att lyckas med detta måste bankerna skaffa sig en 360-gradersvy av sina kunder. 

– De måste bli bättre på att samla in, förstå och agera på kunddata på ett intelligent och konsekvent sätt. Och de behöver känna till kundens ekonomiska milstolpar och mål.

Digital rådgivning och andra automatiserade och AI-stödda banktjänster blir allt smartare. Rob Klomps lyfter fram algoritmdrivna finansiella tjänster som fattar beslut eller genomför uppdrag för kundens räkning, som ett framtidsområde. 

Varför har bankerna inte kommit längre inom digitala tjänster?   

– Därför att de sitter fast i föråldrade IT-strukturer och system som inte är så lätta att koppla ihop och därför att deras organisation speglar produkterna och inte kunderna. Deras digitalisering har utgått från produkter som utlåning, betalningar, sparande. Men kunderna tänker inte ”vilken produkt kan lösa mina problem”, de ser sin finansiella ställning och sina behov. Produktapproachen måste bort och ersättas av kundfokus.

Bankens medarbetare var tidigare kundernas primära kontaktyta, men nu är digitala kanaler minst lika viktiga och upplevelsen av dessa behöver förbättras. De som lyckas bäst med det blir vinnarna på den nya digitala bankmarknaden, menar Rob Klomps.

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?