1515

Stärk Sverige som industrination

DEBATT. En av de viktigaste uppgifterna för en ny borgerlig regering är att möjliggöra för fler jobb och högre tillväxt. För det krävs goda villkor för den svenska basindustrin. 

Löfven-regeringen håller på att slarva bort de framgångsfaktorer som byggt Sverige som ledande industrination, skriver Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, Moderaterna.

BASINDUSTRIN. Ska Sverige vara världsledande i den gröna omställningen måste vi utveckla våra viktigaste framgångsfaktorer, och då behövs el, gruvorna och skogen, skriver Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, Moderaterna.
BASINDUSTRIN. Ska Sverige vara världsledande i den gröna omställningen måste vi utveckla våra viktigaste framgångsfaktorer, och då behövs el, gruvorna och skogen, skriver Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson, Moderaterna.Foto:Jonas Ekströmer/TT

Sedan Socialdemokraterna tillträdde 2014 har Sveriges ekonomi vuxit långsammare än nästan alla andra EU-länder, sett till köpkraftsjusterad tillväxt per capita. En orsak är att de politiska villkoren för den svenska basindustrin försämrats i snabb takt. 

Bristen på el stoppar investeringar. Långsamma tillståndsprocesser stoppar eller försinkar tusentals nya jobb, inte minst i gruvnäringen. Och nu riskerar svenskt skogsbruk att få en klassning som ”icke-hållbar investering” på EU-nivå vilket skulle få stora negativa konsekvenser för hela den svenska skogsindustrin. 

Detta äventyrar tillväxten och jobben, det vill säga basen för vårt välstånd. Men också den gröna omställningen – fossilfri el, grönt stål och skogen som förnybar råvara representerar stora möjligheter för Sverige att ta täten i ett modernt tillväxtvänligt klimatarbete. 

Ansvaret för allt detta vilar tungt på S/MP-regeringen. Elbristen är en konsekvens av medvetna politiska beslut. Tillstånden inom gruvnäringen beslutas av regeringen. Och regeringens passivitet inom EU när det gäller villkoren för den svenska skogen är provocerande.

Grunden för Sveriges ekonomiska framgång är skogen, malmen och billig och pålitlig el. Regeringens ointresse för att värna och utveckla dessa tillgångar är slående. 

Nu behövs en annan kurs för att stärka Sverige som industrination. Moderaterna kommer i en ny borgerlig regering att prioritera tre områden för att stärka industrin. 

1. Åtgärda elbristen.

Regeringens ideologiskt drivna energipolitik slår undan benen för investeringar i Sverige och elektrifieringen, som är en helt bärande del av framgångsrik klimatpolitik. När regeringen stängde ner kärnkraftverket Ringhals 1 vid årsskiftet fanns det ingen alternativ elförsörjning på plats. Sverige tvingas därför importera smutsigare el från utlandet och själva elda med olja. 

Samtidigt finns det flera exempel på hur elbristen drabbar industrin. I vintras stoppade t.ex. skogsbolaget Holmen produktionen på grund av det höga elpriset. Det blev den tredje elkrisen på drygt ett år. 

Moderaterna vill att Sveriges elsystem ska vara 100 procent fossilfritt till 2040. Kärnkraften måste få vara en viktig del också i framtiden. Ju mer fossilfri el vi producerar, desto mer el kan vi använda i Sverige eller sälja till utlandet där den ersätter kol och gas. 

Sverige bör ta rygg på Storbritannien, USA och Estland och upprätta ett nationellt utvecklingsprogram för utveckling av små kärnkraftsreaktorer. 

Samtidigt behöver elnäten byggas ut. Sveriges elnät är inte dimensionerat för ett fullt elektrifierat samhälle. Elen måste finnas där den behövs, vid laddstolpen till bilen eller vid fabrikens vätgasproduktion. 

Tillståndsprocesserna måste kortas och en ny reglering för investeringar i elnäten komma på plats. Riksdagen har beslutat om leveranssäkerhetsmål i det svenska kraftsystemet. Detta beslut behöver verkställas och en elnätsutredning omgående tillsättas. 

2. Återupprätta Sveriges status som en gruvnation i världsklass.

Från att ha varit en gruvnation i världsklass har Sverige de senaste fyra åren tappat från plats åtta till plats trettiosex på den internationella ”gruvrankingen”. Det beror bland annat på otydliga regler och långsamma tillståndsprocesser.  

Regeringen har avslagit Bolidens ansökan för en ny gruva i Älvsbyn, en investering på 15 miljarder kronor och tusentals nya jobb. Detta i en kommun där arbetslösheten är nära 10 procent. Kallak i Jokkmokk har fortfarande inte fått besked, vilket innebär att över 500 nya jobb riskerar gå förlorade. Detta är ett hårt slag mot Norrbotten. 

Nyligen kallade LKAB och Boliden näringsministern till krismöte för att diskutera de långa tillståndsprocesserna för nyetablering av gruvor och tillstånd för fortsatt verksamhet. 

Gruvnäringen är en viktig jobb- och tillväxtmotor för hela landet. Ska Sverige kunna göra en grön omställning krävs dessutom mineraler och metaller från gruvorna. 

Moderaterna vill därför korta tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen, bland annat genom att ge en myndighet ansvar för hela tillståndsprocessen och införa lagstadgade tidsgränser för vissa tillståndsprocesser. 

3. Värna skogsbruket.

Svenskt skogsbruk bidrar varje år med en klimatnytta som är nästan dubbelt så stor som Sveriges utsläpp och står för 10 procent av vår totala varuexport. Men här har Stefan Löfven helt delegerat ledarskapet till Miljöpartiet, vilket riskerar att få förödande konsekvenser. 

Trots att regeringen under lång tid känt till och haft möjlighet att påverka den process som pågår i EU gällande klassificeringsregler av hållbara investeringar har regeringens agerande varit mycket passivt. 

Om svensk skogsnäring blir klassat som icke-hållbart kommer avgörande investeringar försvinna från Sverige. 

Regeringen kunde ha agerat kraftfullt och tagit initiativ för att bygga allianser med andra länder och stoppa dessa förslag. Nu riskerar regeringens oskickliga hantering att svenska jobb inom skogsindustrin försvinner och att det klimatarbete som gjorts inom svensk skog går förlorat.

Hoten mot skogsnäringen kommer inte bara från regeringens oförmåga att agera på EU-nivå. Trots att nästan en tredjedel av Sveriges skog är tagen ur produktion vill regeringen att ytterligare en halv miljon hektar ska undantas från aktivt bruk – en yta motsvarande hela Västmanland. Regeringens skogspolitik är ett direkt hot mot de 70.000 människor som är anställda i skogsnäringen. 

Moderaterna vill att produktionen i skogen ska öka – inte minska. Om nya områden verkligen tas ur produktion, som regeringen vill, måste områden som i dag är skyddade börja brukas igen. 

Vi vill att Sverige ska få ännu fler skogsägare och att 20 procent av statliga Sveaskogs skogsinnehav ska säljas, i små fastigheter när det är möjligt, till personer med regional anknytning. Det ger fler människor möjlighet att köpa och förvalta skog. 

Ska ekonomin få fart igen på andra sidan pandemin behöver svensk industri vara ett draglok. Ska Sverige vara världsledande i den gröna omställningen måste vi värna och utveckla våra viktigaste framgångsfaktorer. Då behövs el. Då behövs gruvorna. Då behövs skogen. Och då behövs ett politiskt ledarskap i Sverige som inser detta.

Ulf Kristersson, partiledare (M) 

Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson (M)


Innehåll från SveaskogAnnons

Sveaskog vill leda det svenska arbetet för biologisk mångfald

Som ett led i sitt arbete med att bidra till att nå de svenska miljömålen, Parisavtalet liksom EU:s biodiversitetsmål har Sveaskog i dagarna presenterat sin långsiktiga inriktning. Företaget har nu ambitionen att gå i spetsen för den EU-gemensamma strategin för biologisk mångfald i Sverige.

Det har under de senaste åren blivit allt tydligare att hotet mot världens biologiska mångfald är lika akut som klimathotet. För att öka den biologiska mångfalden och stärka motståndskraften mot klimatpåverkan i skogsmarken har Sveaskog bestämt sig för att ta en ledande roll för ett hållbart skogsbruk i Sverige.

– Det är viktigt att inse att åtgärder för klimatet inte kan sättas före åtgärder för biologisk mångfald. De båda utmaningarna, klimatet och den biologiska mångfalden, hänger ihop. En skogsmark med en försvagad biologisk mångfald blir mycket känsligare för klimatförändringar. Sveaskogs uppdrag innebär både att säkra dagens virkesleveranser och att stärka skogsmarkens motståndskraft för framtida uttag.  Därför har vi nu tagit fram en strategi och ett åtgärdsprogram som möter båda utmaningarna, säger Eva Färnstrand, ordförande Sveaskog.

Under 2020 har Sveaskog arbetat fram en långsiktig strategi för att klimatanpassa skogen och genomföra åtgärder för en ökad biologisk mångfald. 

–Under kommande femårsperiod ska vi genomföra åtgärder inom tolv områden. Det är ett åtgärdsprogram som omfattar insatser i de brukade skogarna, för vattnet i skogen och i bolagets naturvårdsskogar. På så sätt vill vi bidra till att nå nationella och EU-gemensamma mål för klimat och biodiversitet, säger Per Matses, vd Sveaskog. 

I den brukade skogen kommer Sveaskog arbeta systematiskt och i stor skala för ökad hänsyn genom att bland annat länka samman landskap av skog i olika åldrar för att öka mångfalden av växter och djur. Det blir en satsning på optimalt plantval, ett nytt program för ekologiskt funktionell naturhänsyn och hyggesfria skogsbruksmetoder i de brukade delarna av de mest besökta ekoparkerna. I hela norra Sverige, där Sveaskogs mark sammanfaller med renskötseln ska bolaget ta flera initiativ  för att utveckla samexistensen med rennäringen.

– Vi eftersträvar ett fungerande mångbruk på Sveaskogs marker, säger Per Matses.

För att förbättra vattenmiljön i skogen ska Sveaskog restaurera 100 nya våtmarker och återställa 10 större vattendrag med biflöden. Det här kommer att ge stor effekt för de arter som behöver rinnande vatten samtidigt som det förstärker skogsmarkens ekosystem.

– I Sveaskogs naturvårdsskogar ska vi mer än fördubbla insatserna för att återskapa goda ekologiska strukturer och livsförutsättningar. I Nordvästra Sverige ska vi skydda all identifierad kontinuitetsskog äldre än 140 år som inte redan ingår i våra naturvårdsskogar. Det är cirka 14 000 hektar. Det innebär att Sveaskog aktivt kommer bidra till EU:s mål om 30 procent skydd för alla skogsmark, varav 10 procent formellt skyddad mark, berättar Per Matses. 

Sveaskog ägs av svenska staten och är Sveriges största skogsägare med 14 procent av Sveriges skogsmarksareal. Vi har verksamhet i cirka 170 kommuner och har drygt 800 medarbetare. Bolagets inriktning är skogsbruk med hänsyn till biologisk mångfald.

Sveaskog lanserar ny inriktning för hållbart skogsbruk

 

Mer från Sveaskog

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sveaskog och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?