Annons

Stärk rättssäkerheten i skattelagstiftningen

DEBATT. Det har gått 25 år sedan den senaste samlade översynen av svensk skattelagstiftning. Nu måste regeringen visa att löftet om bättre villkor för företagande och entreprenörer inte bara är tomma ord, skriver Johan Fall och Lynda Ondrasek Olofsson, Svenskt Näringsliv.

Johan Fall och Lynda Ondrasek Olofsson.
Johan Fall och Lynda Ondrasek Olofsson.

Överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver då en lång rad punkter behandlar skatter. Några punkter är positiva, såsom slopandet av värnskatten från 2020, några har begränsad betydelse och några riskerar att bli direkt skadliga. Ett område som dock lyser med sin frånvaro är behovet av stärkt rättssäkerhet vid beskattningen.

Det är oroande eftersom många akuta problem finns i kedjan från tillkomsten av skattelagstiftningen, via tillämpningen hos huvudsakligen Skatteverket, till tvistlösningen där skattskyldiga ska kunna få sin sak prövad i domstol.

För det första är tillkomsten av skattelagstiftningen betydelsefull ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Beredningsprocessen innebär krav på utredning, remissförfarande och lagrådsgranskning. Senare års brister avskräcker med ofullständigt utredda lagförslag, politiska direktiv, bristfälliga konsekvensutredningar, orimliga remisstider och i flera fall nonchalans mot Lagrådets kritik.

De många skatteändringar som aviseras i Januariöverenskommelsen accentuerar behovet av stärkt rättssäkerhet vid lagstiftningens tillkomst. Bristfällig lagstiftning riskerar att underminera förtroendet för skattesystemet. Ett färskt exempel är det skrotade förslaget om exitbeskattning.

För det andra leder brister vid tillkomsten av skattelagstiftningen till problem vid tillämpningen, det vill säga vid beskattningen. De så kallade ränteavdragsbegränsningsreglerna är ett tydligt exempel, där Justitiekanslern nyligen förelagts att svara på en stämningsansökan mot staten för överträdelse av EU-rätten. Möjligheterna att få anstånd med betalning av skatt och möjligheterna till befrielse från skattetillägg är andra exempel där rättssäkerheten vid tillämpningen brister.

Den drakoniska tillämpningen av det skatterättsliga företrädaransvaret är ytterligare en akut brist. I korthet innebär det att företrädare för juridiska personer kan bli personligt betalningsansvariga för den juridiska personens obetalda skatter och avgifter.

Riksdagen har vid flera tillfällen gett regeringen i uppdrag att utreda reglerna men hittills har ingen fullständig översyn skett. Många hoppades att en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2018 ref. 4) skulle göra tillämpningen mer rättssäker. En genomgång av samtliga underrättsavgöranden sex månader före respektive efter domen visar dock att ingen förbättring skett. Totalt dömdes företrädaransvar ut i 514 av 519 fall och andelen är till och med högre efter domen.

För det tredje behövs kraftiga förbättringar när gäller tvistlösningen. Kompetensen och kvaliteten i förvaltningsdomstolarna har under senare tid fått hård kritik. Bland annat brister domstolarnas bevisprövning och bevisvärdering samt motiveringen av domar och beslut.

Enligt en färsk Demoskopundersökning anser 84 procent av tillfrågade advokater som processar i skattemål att bevisprövningarna sällan får rimligt utfall och 69 procent anser att det ofta inte går att utläsa hur domstolen resonerat. En arbetsgrupp med representanter från förvaltningsdomstolarna, Skatteverket och Advokatsamfundet har tillsatts på frivilligt initiativ men det är inte tillräckligt. Förtroendet för förvaltningsdomstolarna måste återupprättas och lagstiftaren måste ta frågan om specialisering på allvar.

Skattskyldigas förutsättningar att få sin sak prövad i domstol bromsas också av alltför begränsade möjligheter att få ersättning för ombudskostnader. I praktiken hindrar detta skattskyldiga från att bestrida krav från Skatteverket.

Listan över nödvändiga reformer för stärkt rättssäkerhet vid beskattningen kan göras lång. Det har gått 25 år sedan det genomfördes en samlad översyn. Det är nu ett utmärkt tillfälle för den nya regeringen att visa att löftet om bättre villkor för företagande och entreprenörer inte bara är tomma ord. Låt en samlad översyn av skattelagstiftningens tillkomst, tillämpning och tvistlösning bli startskottet för stärkt rättssäkerhet vid beskattningen.

Johan Fall chef för skatteavdelningen, Svenskt Näringsliv
Lynda Ondrasek Olofsson, skatteexpert, Svenskt Näringsliv


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Så kan din bostadsrättsförening spara pengar på solceller

På husen i Hisings Kärra växer en av landets största solcellsanläggningar på en bostadsrättsförening fram. Föreningens fastigheter har 13 500 kvadratmeter takyta som till stor del får solpaneler vilket kommer ge en framtida besparing i både pengar och miljö.

 

– Vi kommer kunna producera 30 procent av vår totala energiförbrukning och vi är en stor förening som förbrukar mycket. Det kommer att bli ekonomiska fördelar för föreningen på sikt, säger Mikael Johansson, ordförande i Brf Göteborgshus 38.

Så jobbar Riksbyggen med fastighetsförvaltning 

Bostadsrättsföreningen i norra Göteborg består av 431 hushåll i 16 huskroppar. När de började diskutera åtgärder för att kunna minska sin miljöpåverkan och satsa på förnybar energi funderade de först på vindkraft. Men så snart de insåg de gynnsamma förutsättningarna för solenergi blev det ett självklart val och tillsammans med Riksbyggen inleddes projektet.

Stort engagemang 

Husen, som är byggda i mitten av 70-talet, behövde dessutom nya tak och i samband med renoveringen ska 2600 solcellspaneler installeras. 

– Medlemmarna är väldigt positiva och vi har varit väldigt noga med att informera om vad de kommer att få ut av det. Det är viktigt för att de ska känna sig delaktiga. Vi har inte haft någon stämma tidigare som har varit så enhällig. Det var ett rungande ja i lokalen. Det känns väldigt positivt och roligt, berättar Mikael Johansson.

Byggnationen påbörjades i januari och till sommaren 2021 beräknas hela installationen kunna vara i drift. Totalt ska anläggningen kunna producera 700 000 kWh vilket är ungefär en tredjedel av deras totala förbrukning på 2,2 miljoner kWh per år. Elen som produceras kommer sedan gå direkt in i förbrukningen och överskottet kommer att säljas tillbaka ut på nätet. 

– Eftersom batterier fortfarande är ganska dyra i dagsläget är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att man inte har så mycket överskott sommartid då elproduktionen är som högst. Då får man bäst ekonomi i investeringen, säger Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.
Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Stora vinster

För Riksbyggen är det ett viktigt uppdrag att hjälpa bostadsrättsföreningarna att underhålla och utveckla sina fastigheter och samtidigt bli mer hållbara. Att satsa på solenergi är en viktig del i det arbetet och paneler finns med i planeringen av all nyproduktion där förutsättningarna tillåter. Att installera solcellsanläggningar i befintliga fastigheter, som i det här fallet, har också ökat de senaste åren. Även om du bor i en mindre förening finns det bra ekonomi i en investering.

– Det finns två argument som väger olika tungt för olika människor. Många gör det av miljöskäl. Man vill bidra och göra något konkret. Sedan är det många som gör det av ekonomiska skäl. Det är win-win när vi kan göra saker för miljön som också är ekonomiskt fördelaktiga, säger Mari-Louise Persson.

Utvecklingen av tekniken går snabbt framåt och samtidigt går priset på solceller ner. Intresset är rekordstort och många tror att det kommer bli ännu billigare i framtiden. 

– Man brukar räkna med en avkastning på cirka sex procent för solceller. Och det är en ganska bra investering. Särskilt om man redan har pengarna på banken och inte behöver ta ett lån. Då är det kanske till och med bättre att satsa på solcellerna än att låta pengarna sitta på banken.

Brf Göteborgshus 38 fick dessutom ett investeringsstöd på 30 procent av kostnaderna från Länsstyrelsen.

I samband med solcellsanläggningen finns redan planer för nya hållbarhetsprojekt. 

– Vi kommer att utveckla våra laddplatser för elbilar. Efterfrågan på det ökar och det passar perfekt eftersom vi kommer kunna erbjuda nya möjligheter i och med solcellerna, säger Mikael Johansson.

Så arbetar Riksbyggen med kostnadseffektiva och hållbara renoveringar 

Energistrategens bästa tips – det här ska du tänka på om du vill installera solceller på din Brf

# Slå ihop installationen med en renovering 

Du ska aldrig sätta solceller på ett tak som ska renoveras inom de närmsta åren. Men att genomföra en solcellsinstallation samtidigt som du ska renovera taken är smart. Då har du redan byggställningar på plats och det blir enklare att driva ett projekt än två. Har du redan ett bra tak kan du bara sätta på solceller.

# Anpassa storleken efter föreningen

Tekniken går snabbt framåt, men än så länge är batterier som lagrar energi dyra. Därför är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att du inte har så mycket överskott sommartid då produktionen är som störst. Då får du bäst ekonomi i anläggningen. I snitt använder en lägenhet cirka 2000 kWh per år.

# Sätt en tidsplan 

Det som tar längst tid när det kommer till solcellsinstallationer är ofta att komma fram till beslutet. Därför är det viktigt att räkna in tid för förstudier och stämma i planeringen. 

Var också noga med att informera medlemmarna i föreningen så att alla vet vad det innebär. 

Att lägga på själva solcellerna går egentligen ganska snabbt. 

# Energioptimera dina byggnader

Gör man det här av hållbarhetsskäl är det klokt att göra en helhetskoll på sina byggnader och sammanställa en övergripande energiplan. Om du lägger in energiåtgärder i underhållsplanen ser du på nödvändiga renoveringar ur ett energiperspektiv. När du optimerar byggnaden så kommer elförbrukningen i slutändan bli mindre och du kommer också kunna använda en större del av den el som du producerar. 

# Smarta system gör dig energieffektiv och medveten

Med ett smart system kan du hålla koll på när och hur mycket el du producerar. Ökad medvetenhet kan också göra att du använder elen effektivare. Vet du hur mycket du producerar på dagen så kanske du vill anpassa dig och använda elen smartare. Du kör kanske diskmaskinen när solen skiner i stället för på kvällen.

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?