1515
Annons

Stäng inte bara skolor – utan också börshandeln

DEBATT. När den reella ekonomin bromsar måste vi tvinga den finansiella ekonomin att också ta en paus. Frys tiden, stäng börsen, inga räntor, inga skatter. Det skriver Susanna Sällström Matthews, ekonomie doktor, Cambridge University.

Foto:Stina Stjernkvist/TT

Coronavirusets spridning är inte bara ett hot mot vår hälsa och våra liv, den har mycket kraftiga ekonomiska konsekvenser som nu slår hårt mot många grupper i samhället med småföretagare som riskerar att gå i konkurs, människor som varslas och pensionsfonder som faller i värde.

Skälet till detta är att den finansiella ekonomin ställer avkastningskrav på den reella ekonomin, som den reella ekonomin inte kan leva upp till eftersom vi har tvingat den reella ekonomin att ta en paus.

Vi måste därför matcha och tvinga den finansiella ekonomin att också ta en paus. Frys tiden, stäng börsen, inga räntor, inga skatter.

Det är en ren illusion att den finansiella ekonomin hela tiden måste vara igång. Det stämmer inte. Den finansiella dimensionens syfte är att tjäna den reella ekonomin, inte som i dag att den reella ska möjliggöra att hjulen rullar i den finansiella ekonomin.

Så låt oss vara realistiska. Den enda effekten av att försöka hålla den finansiella sektorn vid liv, när den reella ekonomin tvingas ta en paus, är att vi ökar framtida avkastningskrav på den reella ekonomin när den kommer i gång igen genom högre framtida skatter för att finansiera tidigare stödåtgärder. Detta missgynnar investeringar i den reella ekonomin som möjliggör tillväxt och just högre reell avkastning.

Vad som ger oss bäst förutsättningar att ta itu med långsiktiga utmaningar så som klimatproblemen är inte att skydda den finansiella ekonomin från kollaps genom att artificiellt hålla den vid liv, utan att tvinga den att ta en paus i takt med den reella ekonomin.

Så låt oss i dag inte agera med panik, utan med stadga och realism. Den finansiella ekonomin har inget egenvärde, den är bara ett verktyg för att möjliggöra transaktioner i den reella ekonomin.

Så stäng inte bara den reella ekonomin, stäng också börsen. Låt hela ekonomin ta en paus tills krisen är över och hjulen kan börja rulla igen både i den reella och finansiella ekonomin.

Susanna Sällström Matthews, ekonomie doktor, Cambridge University.


Innehåll från MikrofondenAnnons

Så kan investeringar ge vinst för hela samhället

Civilsamhället spelar en stor roll i att lösa många av dagens samhällsutmaningar. Samtidigt saknas ofta möjligheter till finansiering för de företag och föreningar som gör störst skillnad. Där kommer Mikrofonden in i bilden.

– Det vi gör är en enormt god affär för samhället, säger vd:n för landets största sociala investerare.

Mikrofonden brukar kalla sig för kooperationens och civilsamhällets egna riskkapitalister. I portföljen har de investeringar för nästan 18 miljoner kronor i 125 företag, föreningar och kooperativ som skapar samhällsnytta.

– Vi är Sveriges största sociala investerare – och samtidigt den minsta eftersom vi arbetar med mikroinvesteringar, säger Mikrofondens vd Ylva Lundkvist Fridh.

Mikrofonden erbjuder garantier och investeringar till verksamheter och projekt inom social ekonomi och lokal utveckling. Många av dem har ofta svårt att få finansiering, även om det oftast handlar om mindre summor och deras återbetalningsförmåga är god. Där fyller Mikrofonden en viktig funktion och det är samhället som är den stora vinnaren när pengar satsas i den sociala ekonomin. Därför borde det offentliga avsätta mer medel till sociala investeringar, menar Ylva Lundkvist Fridh.

– De företag som vi stöttar gör det till exempel möjligt för långtidsarbetslösa att få arbete. Det skapar minskade kostnader för offentlig sektor och minskat lidande för människor i utanförskap, säger hon.

Även föreningar och företag som vill förvalta sitt kapital på ett socialt ansvarsfullt sätt kan vända sig till Mikrofonden som en del i CSR-arbetet. Då kan pengarna göra nytta och företaget maximera sin positiva påverkan på samhället.

– Det behövs verkligen riskvilliga investeringar i civilsamhället för att lösa de samhällsutmaningar vi står inför idag, säger Ylva Lundkvist Fridh.

En av föreningarna som blivit finansierade av Mikrofonden är Egnahemsfabriken på Tjörn, som arbetar för att fler människor ska kunna ha möjlighet att bygga och äga sin egen bostad.

– Som litet kooperativ är det svårt att få lån. Tack vare Mikrofonden kan vi ha flera självbyggare som bygger sina egna hus hos oss samtidigt, säger Egnahemsfabrikens projektledare Tinna Harling.

88 procent av de sociala företagen i Sverige vill växa, visar en rapport från Mötesplats Social Innovation. Det största hindret är just finansiering. Det saknas finansiella erbjudanden som är anpassade till föreningar som inte har vinstutdelning. I många fall handlar det också om att verksamheterna saknar säkerheter och då har svårt att få banklån.

– Där har vi en jätteviktig roll i att hjälpa de sociala företagen att bli bankmässiga. Det är trots allt så att sociala företag har högre överlevnadsgrad än andra och där kan pengarna verkligen göra nytta. Det tjänar alla på, säger Ylva Lundkvist Fridh. 

Vill din verksamhet investera i Mikrofonden? Eller söker ni finansiering? 

Läs mer och kontakta oss på: www.mikrofonden.se/  

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mikrofonden och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?