Hoppa till innehållet

Annons

Ställ om till mer energigas

DEBATT. Produktionen av biogas i Sverige kan femfaldigas till 2030 om ett fungerande stödsystem kommer på plats snarast. Det är en av slutsatserna i den färdplan för fossilfri konkurrenskraft som gasbranschen nu presenterar, skriver Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige, och Maria Malmkvist, Energigas Sverige.

MINDRE KLIMATAVTRYCK. Destination Gotlands nya fartyg M/S Visborg går på flytande naturgas och det är möjligt att blanda in biogas. Senare i år sätts även systerfartyget M/S Thjelvar i trafik.
MINDRE KLIMATAVTRYCK. Destination Gotlands nya fartyg M/S Visborg går på flytande naturgas och det är möjligt att blanda in biogas. Senare i år sätts även systerfartyget M/S Thjelvar i trafik.Foto: Destination Gotland

När Sverige ställer om till ett hållbart, cirkulärt och fossilfritt samhälle spelar energigaserna en central roll. Energigas kan vara både fossil och förnybar. Samtidigt som användningen av energigaser överlag behöver öka för att ersätta andra fossila bränslen i transport- och industriprocesser, ska också den fossila andelen minska och vara noll senast 2045. Resan dit är redan påbörjad.

Sverige använder fortfarande 122 terawattimmar fossila oljeprodukter som måste fasas ut, inom vägtransporter, sjöfart och industri. Industrin behöver ställa om i linje med svenska klimatmål och samtidigt konkurrera på den globala marknaden. Elsystemet behöver leverera konstant trots en dramatisk efterfrågeökning och växande andel väderberoende elproduktion. Och luften måste bli mycket renare så att folk slipper bli sjuka av att andas. Samtidigt borde Sverige öka försörjningstryggheten när det gäller bränsle, råvaror och växtnäring. Vi måste också skapa cirkulära system där resursanvändning och avfall minimeras och utnyttjas maximalt.

Naturgas och gasol ger lägre växthusgasutsläpp än olja och kol. Exempelvis innebär ett skifte från tjockolja till flytande naturgas inom sjöfarten i sig en minskning av utsläppen. Men den stora minskningen av växthusgasutsläpp sker i och med övergången till förnybar gas.

För att visa hur omställningen ska gå till lanserar gasbranschen, genom branschorganisationen Energigas Sverige, ”Gas för framtiden – Klimatfärdplan för energigaserna i Sverige”.

Sverige behöver öka användningen av energigaserna för att kunna ställa om till ett hållbart och fossilfritt samhälle. Det har också lyfts i flera av de 13 klimatfärdplaner som hittills har lämnats över till regeringen. Ambitionerna i färdplanerna är höga, med det gemensamma målet att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och ha nettonollutsläpp 2045.

En av gasens många styrkor är bredden i användningsområden. Energigaserna bidrar till omställningen inom vägtransporter, sjöfart och industri. Gasen spelar också en viktig roll för att möjliggöra elektrifiering, eftersom den kan användas som balanskraft samt för att motverka effektbrist och flaskhalsar i elnäten.

Den komprimerade fordonsgasen är i princip fossilfri – hela 94 procent är numera biogas. Nu är även den flytande gasen på stark frammarsch inom långväga tunga vägtransporter. När gasen kyls ned och blir flytande tar den mindre plats, blir enklare att distribuera och kan användas inom nya områden.

För att nå de högt ställda målen i vår och övriga färdplaner behövs samverkan mellan alla samhällssektorer. Enligt den biogasmarknadsutredning som presenterades i december bör målet vara att 2030 producera 7 terawattimmar biogas genom rötning och ytterligare 3 terawattimmar biogas och annan förnybar gas genom andra tekniker. Det ska jämföras med dagens produktion av ungefär 2 terawattimmar. Branschen ser att det målet är möjligt att nå och att potentialen på sikt är långt större.

I färdplanen har vi formulerat 11 åtaganden för gasbranschen. Vi ska bland annat: Investera i mer produktion av förnybar gas i Sverige. Bidra till en utvecklad marknad för förnybar gas. Göra det lätt för våra kunder att välja förnybar gas. Och stärka branschsamarbetet kring vår gemensamma klimatfärdplan. Våra egna verksamheter ska vi använda som förebilder i miljö- och klimatarbetet.

Men för att produktionsmålet för biogasen ska förverkligas och energigaserna ska kunna bidra till att Sverige når klimatmålen måste även regering och riksdag fatta beslut som skapar rätt förutsättningar. Vi uppmanar därför regering och riksdag att:

Genomföra Biogasmarknadsutredningens förslag om ett nationellt mål för biogas och andra förnybara gaser, fortsatt skattebefrielse på biogas samt produktionspremier. Det är avgörande för att stimulera investeringar i svensk biogasproduktion.

Utveckla gröngasprincipen. Gröngasprincipen har varit en mycket viktig drivkraft för den framgångsrika introduktionen av biogas. Övergången till förnybara gaser kommer inte att ske i större skala om de förnybara och fossila energigaserna inte kan hanteras i samma lagrings- och distributionssystem. Gröngasprincipen måste få tillämpas inom EU ETS.

Stärka miljödifferentieringen i sjöfartens avgifter. Komplettera med en miljöinvesteringsfond samt en riskavtäckningsfond för att stimulera miljö- och klimatåtgärder. Det finns även med som åtgärdsförslag i sjöfartsnäringens klimatfärdplan.

Verka för ett globalt pris på klimatutsläpp. På det sättet ökar industrins och sjöfartens betalningsvilja för de förnybara alternativen. Nationella skatter och avgifter på fossila bränslen riskerar att svensk industri slås ut av ojämlika konkurrensvillkor – med resultatet att utsläppen och arbetstillfällena flyttar utomlands. Samarbetet inom EU är en viktig plattform för Sverige att driva frågan.

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och en permanent världsutställning för klimatsmart teknik. Det är Sveriges chans att påverka de globala utsläppen. Gasbranschen är, och kommer att vara, en viktig del i den omställningen.

 

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige
Maria Malmkvist, vd, Energigas Sverige

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från Ikano BostadAnnons

Därför är föreningslivet så viktigt – för företagen

Tobias Tegnestrand är klubbchef för Rågsveds IF
Tobias Tegnestrand är klubbchef för Rågsveds IF

Risk för medlemsras i fotbollsklubben i tiderna som råder.

Då fick Rågsveds IF hjälp – från det lokala näringslivet.

– Ett fungerande föreningsliv är avgörande för ett välmående bostadsområde, säger Christian Mariager, fastighetschef hos Ikano Bostad.

EXTERN LÄNK: Därför satsar Ikano Bostad på socialt engagemang

Bollen i luften. Ett myller av barn och unga på varenda gräsyta Hagsätra IP i södra Stockholm kan erbjuda. Med hösten runt hörnet knackar skymningen på – strålkastarna lyser vid middagstid – och sommarvärmens comeback gör fotbollsträningen oväntat behaglig. Dörren till fiket i klubbhuset går i ett.

– Varje vardagskväll ser ut ungefär så här, det är fullt med barn och ungdomar som spelar fotboll. Det ser likadant ut på varenda av de planer i Rågsved och Hagsätra vi har verksamhet på. Eftersom många inte har tillgång till bil är det viktigt att vi finns inom gångavstånd för alla, säger klubbchefen Tobias Tegnestrand och fortsätter:

– För en del av barnen är tränaren den tryggaste vuxna personen som de har i sitt liv.

Rågsveds IF har över 800 medlemmar – men läget efter sommarlovet var kritiskt. Trots att föreningen har bland de lägsta medlemsavgifterna i huvudstaden hade bara knappt hälften betalat inför höstterminen:

– Det var väldigt alarmerande. När man ser att barn, som man vet brinner för fotboll, plötsligt slutar var vi tvungna att agera, säger Tegnestrand och konstaterar:

– Det ekonomiska läget påverkar oss alla, men de som redan lever på existensminimum har det ännu tuffare nu. Det är de familjerna vi behöver kraftsamla och rikta våra resurser mot.

Ikano Bostad, som förvaltar drygt 1700 bostäder i Hagsätra och Rågsved, har som strategi att aktivt och långsiktigt engagera sig i samhällslivet på de platser där företaget har bostäder. Fokus ligger på att skapa arbetstillfällen, uppmuntra till utbildning och bidra till en meningsfull fritid.

– Viktigast av allt är att de boende mår bra och trivs. Om vi har en attraktiv miljö där folk vill bo, klart det påverkar fastighetsvärden och lönsamhet över tid. Skulle miljön däremot upplevas som otrygg, flyttar man om det går, säger Christian Mariager.

Christian Mariager, fastighetschef hos Ikano Bostad.
Christian Mariager, fastighetschef hos Ikano Bostad.

När fotbollsklubben bad om hjälp valde fastighetsförvaltaren att betala de uteblivna medlemsavgifterna för ungefär 350 medlemmar.

– Vi kan inte ta risken att ungdomarna inte har en meningsfull fritid. Skulle föreningen tappa intäkterna hade de varit tvungna att skära ner i verksamheten. Då tappar unga möjligheten att spela fotboll och träffa kompisar, då tappar vi det gemensamma som skapar harmoni och tillhörighet i området.

Enligt Tegnestrand skapar Ikano Bostads finansiella stöd effekter även på längre sikt:

– Föreningslivet, i synnerhet idrott, ger positiva effekter på både hälsa och skolresultat. Ska man vara krass är barnkonventionen lag sedan 2020, vilket bland annat innebär att barn har rätt till en trygg, kvalitativ och meningsfull fritid för att leva och utvecklas, säger han och lägger till:

– Fler barn i vår verksamhet innebär fler barn som omges av trygga vuxna vilket blir ett skyddsnät mot exempelvis kriminella gäng som utnyttjar barn och unga. Om de inte får spela fotboll och känna tillhörighet när de är tio år, vad händer då när de är femton?

Mariager och Tengestand menar att näringslivet har allt att vinna på att engagera sig lokalt:

– Jag brukar säga att affären i slutändan alltid är lokal. Vi som Fastighetsägare och näringslivet tjänar på att engagera oss och skapa en relation till den plats där vi verkar, säger Mariager och pekar på att näringslivet måste ha en långsiktig syn i frågan:

– Tidsbegränsade projekt i all ära, de tilltag som får bäst effekt är när det finns uthållighet och lokal förankring. Det tror jag fler behöver inse, säger Mariager.

EXTERN LÄNK: Här är Ikano Bostads sociala satsningar

 

Mer från Ikano Bostad

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ikano Bostad och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera