1515
Annons

Ställ om till mer energigas

DEBATT. Produktionen av biogas i Sverige kan femfaldigas till 2030 om ett fungerande stödsystem kommer på plats snarast. Det är en av slutsatserna i den färdplan för fossilfri konkurrenskraft som gasbranschen nu presenterar, skriver Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige, och Maria Malmkvist, Energigas Sverige.

MINDRE KLIMATAVTRYCK. Destination Gotlands nya fartyg M/S Visborg går på flytande naturgas och det är möjligt att blanda in biogas. Senare i år sätts även systerfartyget M/S Thjelvar i trafik.
MINDRE KLIMATAVTRYCK. Destination Gotlands nya fartyg M/S Visborg går på flytande naturgas och det är möjligt att blanda in biogas. Senare i år sätts även systerfartyget M/S Thjelvar i trafik.Foto:Destination Gotland

När Sverige ställer om till ett hållbart, cirkulärt och fossilfritt samhälle spelar energigaserna en central roll. Energigas kan vara både fossil och förnybar. Samtidigt som användningen av energigaser överlag behöver öka för att ersätta andra fossila bränslen i transport- och industriprocesser, ska också den fossila andelen minska och vara noll senast 2045. Resan dit är redan påbörjad.

Sverige använder fortfarande 122 terawattimmar fossila oljeprodukter som måste fasas ut, inom vägtransporter, sjöfart och industri. Industrin behöver ställa om i linje med svenska klimatmål och samtidigt konkurrera på den globala marknaden. Elsystemet behöver leverera konstant trots en dramatisk efterfrågeökning och växande andel väderberoende elproduktion. Och luften måste bli mycket renare så att folk slipper bli sjuka av att andas. Samtidigt borde Sverige öka försörjningstryggheten när det gäller bränsle, råvaror och växtnäring. Vi måste också skapa cirkulära system där resursanvändning och avfall minimeras och utnyttjas maximalt.

Naturgas och gasol ger lägre växthusgasutsläpp än olja och kol. Exempelvis innebär ett skifte från tjockolja till flytande naturgas inom sjöfarten i sig en minskning av utsläppen. Men den stora minskningen av växthusgasutsläpp sker i och med övergången till förnybar gas.

För att visa hur omställningen ska gå till lanserar gasbranschen, genom branschorganisationen Energigas Sverige, ”Gas för framtiden – Klimatfärdplan för energigaserna i Sverige”.

Sverige behöver öka användningen av energigaserna för att kunna ställa om till ett hållbart och fossilfritt samhälle. Det har också lyfts i flera av de 13 klimatfärdplaner som hittills har lämnats över till regeringen. Ambitionerna i färdplanerna är höga, med det gemensamma målet att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och ha nettonollutsläpp 2045.

En av gasens många styrkor är bredden i användningsområden. Energigaserna bidrar till omställningen inom vägtransporter, sjöfart och industri. Gasen spelar också en viktig roll för att möjliggöra elektrifiering, eftersom den kan användas som balanskraft samt för att motverka effektbrist och flaskhalsar i elnäten.

Den komprimerade fordonsgasen är i princip fossilfri – hela 94 procent är numera biogas. Nu är även den flytande gasen på stark frammarsch inom långväga tunga vägtransporter. När gasen kyls ned och blir flytande tar den mindre plats, blir enklare att distribuera och kan användas inom nya områden.

För att nå de högt ställda målen i vår och övriga färdplaner behövs samverkan mellan alla samhällssektorer. Enligt den biogasmarknadsutredning som presenterades i december bör målet vara att 2030 producera 7 terawattimmar biogas genom rötning och ytterligare 3 terawattimmar biogas och annan förnybar gas genom andra tekniker. Det ska jämföras med dagens produktion av ungefär 2 terawattimmar. Branschen ser att det målet är möjligt att nå och att potentialen på sikt är långt större.

I färdplanen har vi formulerat 11 åtaganden för gasbranschen. Vi ska bland annat: Investera i mer produktion av förnybar gas i Sverige. Bidra till en utvecklad marknad för förnybar gas. Göra det lätt för våra kunder att välja förnybar gas. Och stärka branschsamarbetet kring vår gemensamma klimatfärdplan. Våra egna verksamheter ska vi använda som förebilder i miljö- och klimatarbetet.

Men för att produktionsmålet för biogasen ska förverkligas och energigaserna ska kunna bidra till att Sverige når klimatmålen måste även regering och riksdag fatta beslut som skapar rätt förutsättningar. Vi uppmanar därför regering och riksdag att:

Genomföra Biogasmarknadsutredningens förslag om ett nationellt mål för biogas och andra förnybara gaser, fortsatt skattebefrielse på biogas samt produktionspremier. Det är avgörande för att stimulera investeringar i svensk biogasproduktion.

Utveckla gröngasprincipen. Gröngasprincipen har varit en mycket viktig drivkraft för den framgångsrika introduktionen av biogas. Övergången till förnybara gaser kommer inte att ske i större skala om de förnybara och fossila energigaserna inte kan hanteras i samma lagrings- och distributionssystem. Gröngasprincipen måste få tillämpas inom EU ETS.

Stärka miljödifferentieringen i sjöfartens avgifter. Komplettera med en miljöinvesteringsfond samt en riskavtäckningsfond för att stimulera miljö- och klimatåtgärder. Det finns även med som åtgärdsförslag i sjöfartsnäringens klimatfärdplan.

Verka för ett globalt pris på klimatutsläpp. På det sättet ökar industrins och sjöfartens betalningsvilja för de förnybara alternativen. Nationella skatter och avgifter på fossila bränslen riskerar att svensk industri slås ut av ojämlika konkurrensvillkor – med resultatet att utsläppen och arbetstillfällena flyttar utomlands. Samarbetet inom EU är en viktig plattform för Sverige att driva frågan.

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och en permanent världsutställning för klimatsmart teknik. Det är Sveriges chans att påverka de globala utsläppen. Gasbranschen är, och kommer att vara, en viktig del i den omställningen.

 

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige
Maria Malmkvist, vd, Energigas Sverige

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från InyettAnnons

Håll koll på EU:s sanktionslista i höst: ”Därför bör svenska företag bry sig”

Efter Rysslands invasion av Ukraina pratar alla om EU:s sanktioner, men samtidigt finns det inget stöd för det enskilda företaget att faktiskt följa sanktionslistan – och det är svårt att ens veta i vilken ände man ska börja.

– Därför har vi lanserat en sanktionskontroll som är en automatiserad kontroll mot EU:s sanktionslista. På bara några sekunder får man reda på om företaget man gör eller ska göra affärer med är med på listan, förklarar Magnus Månsson, vd på fintech-bolaget Inyett.

Läs mer om vad EU:s sanktioner innebär för din verksamhet

Sanktioner är ett verktyg för att sätta press på en stat eller en aktör – och om man bryter mot dem kan straffet bli böter eller fängelse. Utvecklingen i omvärlden har gjort det allt viktigare för svenska företag och organisationer att kontrollera vilka företag och personer man faktiskt gör eller ska göra affärer, men det är också en utmaning.

– Vad är det egentligen som behöver kontrolleras? Handlar det bara om leverantörer och kunder? Eller bör även associerade företag i en koncern eller associerade personer bakom ett bolag kollas upp? Hur ofta ska man titta igenom listan – och vad gör man med svaret man får? Många företag med verksamheter som normalt inte är förknippad med risk när det kommer till sanktioner, finner sig nu osäkra och frågande till hur man bör agera på bästa sätt, säger Magnus Månsson.

– Bara att hitta vilka listor man ska ha koll på är svårt och att sedan gå igenom alla namn på listorna varje gång man gör en betalning eller skriver på ett avtal är nästintill omöjligt.

”Det handlar om människoliv”

Om man gör affärer med en individ eller ett företag som finns med på en sanktionslista stöttar man allt från krig till terrorverksamhet och penningtvätt.

– I slutändan handlar det om människoliv, vilket gör själva incitamentet att bry sig om sanktioner enormt stort. De allra flesta företag vill göra rätt för sig, men då måste det också vara enkelt att göra det.

Gör en koll i realtid

Hela idén med Inyetts automatiserade lösning är att se till att användarna gör affärer med rätt aktörer och att deras pengar inte hamnar i fel händer. Tjänsten flaggar inte bara för aktörer som är med på EU:s sanktionslista utan varnar även för andra typer av risker, misstag och bedrägerier kopplade till leverantörsbetalningar.

– Om man betalar in många fakturor per dag är det omöjligt, eller i alla fall extremt tidskrävande, att exempelvis kontrollera om leverantören har gått i konkurs, blivit av med sin F-skatt eller är ett aktivt bluffbolag. Men vår lösning kan göra det på ett ögonblick.

Läs mer om vad EU:s sanktioner innebär för din verksamhet

Mer från Inyett

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inyett och ej en artikel av Dagens industri

Debatt: Hyrorna i Stockholm behöver höjas med 9,5 procent

Onsdag 28 september 2022 startar den största samlade hyresförhandlingen i Sverige, ramavtalsförhandlingen för Stockholm. Hyrorna måste höjas rejält - i Stockholm handlar det om en höjning med 9,5 procent från den 1 januari 2023, skriver företrädare för Fastighetsägarna Stockholm. 

I dag inleds Sveriges största samlade hyresförhandling om ett ramavtal för nästa års bostadshyror i Stockholm. Förhandlingen berör direkt nästan 100 000 hushåll i huvudstaden, men i förläningen handlar det om hyresnivåerna i hela Stockholmsregionen. För första gången ska dessa förhandlingar utgå från en modell som bostadsmarknadens parter tagit fram tillsammans. Det är en modell som gör att hyresgästerna inte drabbas fullt lika hårt som många andra hushåll, eftersom hyresvärdarna själva får bära stora delar av kostnadsökningarna. Trots det behöver hyrorna behöva höjas mer än vad vi vant oss vid. I Stockholm handlar det om en höjning med 9,5 procent från den 1 januari 2023. 

Den ekonomiska verkligheten har förändrats snabbt, radikalt och brutalt. Stigande räntor, hög inflation och ett krig i vår del av världen innebär att kostnaderna ökar för alla, både företag och hushåll. Det finns tyvärr heller ingenting som pekar på att de stigande priserna i samhället är ett snabbt övergående problem. Konsumentpriserna är i dagsläget nio procent högre än för ett år sedan. För bygg- och producentpriser handlar det om ökningar med 15 till 25 procent. Det väsentligt höjda ränteläget innebär i praktiken att många fastighetsägare behöver hantera tresiffriga ränteuppgångar.  

I denna nya verklighet inleds nu förhandlingarna om nästa års justering av hyrorna i landets lägenheter. Vi har stor respekt för de förhandlingar som stundar och är mycket tacksamma att bostadsmarknadens parter – Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna – enats om en ny, kostnadsbaserad modell där vi har en samsyn om vilka faktorer som ska vara styrande. Samsynen kring grunderna är en styrka, även om modellen nu sjösätts under utmanande omständigheter.   

Om modellen bara hade tagit hänsyn till årets kostnadsutveckling, skulle hyrorna behöva höjas med upp mot 25 procent. Det kommer dock inte att ske, vilket modellen är en garanti för. Det beror på att hyresjusteringen ska bygga på ett snitt av utvecklingen i år och under de närmast föregående åren. För Stockholms del pekar modellen på att hyreshöjningen därför bör kunna stanna på cirka 9,5 procent under 2023. Detta trots att kostnadsökningen för hyresvärdarna är väsentligt högre och handlar om bland annat stigande fjärrvärmepriser, förvaltningskostnader och taxor för vatten- och avlopp. 

9,5 procent är samtidigt en stor höjning jämfört med det vi har vant oss vid. Hyresgästkollektivet är dock skyddat mot många av de kostnader som drabbar den som äger sitt boende. Räntekostnaden för ett bostadslån på tre miljoner kronor, med en räntebindningstid på tre månader, har under året ökat med cirka 2 000 kronor per månad efter ränteavdrag. Om Riksbankens prognos slår in, kommer ökningen om ett halvår att handla om drygt 5 000 kronor per månad. Lägg till de mycket kraftigt ökade kostnaderna för el- och värme så handlar ökningen för många hushåll om minst det dubbla. Utöver detta kan många bostadsrättsföreningar behöva justera sina avgifter för att hantera föreningens gemensamma lån. 

Tack vare den nya hyresförhandlingsmodellen kommer hyresgäster att skyddas mot många av de kostnadsökningar som med full kraft slår mot alla som äger sitt boende. För en normal hyreslägenhet om tre rum och kök motsvarar den föreslagna justeringen av hyran ungefär 700 kronor mer i månaden. Skillnaden mellan dessa 700 kronor och de faktiska kostnaderna kommer hyresvärden att få stå för. Det blir en rejäl ekonomisk utmaning för många hyresvärdar, av vilka majoriteten utgörs av mindre företag med små marginaler. Företag vars enda intäkt är hyran.  

Trots de ekonomiska utmaningarna, avser vi hedra den överenskommelse som träffats mellan bostadsmarknadens parter. Gör vi så, bedömer vi att förutsättningarna för hyresrättens långsiktiga utveckling kommer att stärkas. Om den nya modellen faller, gäller det omvända. Då kommer möjligheten att bygga nya hyresrätter och underhålla befintliga lägenheter att försvåras avsevärt. Tillsammans med Hyresgästföreningen har vi därmed ett stort ansvar att axla i de kommande hyresförhandlingarna.

Oskar Öholm, Vd, Fastighetsägarna Stockholm

Nathalie Brard, förhandlingschef, Fastighetsägarna Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera