ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Stadsplanerarna: Låt företagare ta ansvar för torgen

  • SOCIAL KONTROLL. De konkreta åtgärderna handlar ofta om att ta gemensamt ansvar för till exempel städning, ordningshållning, belysning och aktiviteter för att på så sätt skapa social kontroll, skriver Cornelis Uittenbogaard och Michael Mehaffy. Foto: Johan Nilsson/TT

DEBATT. Många kommuner kämpar för att upprätthålla tryggheten på offentliga platser. Internationella erfarenheter visar att nyckeln är att överlåta en stor del av ansvaret åt lokala fastighetsägare och näringsidkare, skriver stadsplanerarna Cornelis Uittenbogaard och Michael Mehaffy.

Under de senaste åren har samhällets möjligheter att skapa och upprätthålla säkra och trygga miljöer för medborgare och näringsliv prövats dramatiskt.

En förändrad demografi, växande utanförskapsområden, gängrelaterat våld, ökad narkotikaanvändning, dåligt underhållna offentliga miljöer och omfattande ordningsproblem är några av utmaningarna.

Situationen kompliceras ytterligare av att det på många håll i landet fortfarande saknas en lokalt närvarande och förankrad polis.

Till detta kommer att frågor som rör roller, mandat och befogenheter inom och mellan olika aktörer i lokalsamhällen inte är tillräckligt tydliga, med konsekvensen att det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet ofta är ostrukturerat och framför allt okoordinerat.

För att möta dessa utmaningar har det på flera platser i landet tagits initiativ till så kallade Business Improvement Districts (BID) och andra former av offentlig-privat platssamverkan.

Det handlar om att kommunen tillsammans med fastighetsägare, säkerhetsföretag, näringsidkare och andra aktörer går samman och tar gemensamt ansvar för ett lokalt avgränsat område.

De konkreta åtgärderna handlar ofta om gemensamma upphandlingar av städning och ordningshållning, planteringar, belysning samt genomförande av olika aktiviteter och evenemang för att på det sättet skapa en mer levande, attraktiv och därmed trygg plats.

En aktuell kartläggning från Stiftelsen Tryggare Sverige visar emellertid att arbetet med platssamverkan i Sverige till stor del förblir outvecklat.

Förutom att det saknas lagstiftning som reglerar arbetet råder det på många platser oklarheter kring samverkans syfte, struktur och organisation. Dessutom saknas ofta uppföljningar och utvärderingar vilket gör att det är svårt att bedöma vad som fungerar och inte.

Vidare kämpar många av platsorganisationerna med att finna en stabil finansiering för sin verksamhet. Där utöver involverar initiativen fortfarande förvånansvärt få privata fastighetsägare och lokala företagare. Initiativtagare och drivande i arbetet är i stället ofta kommunen och polisen.

Men internationella erfarenheter visar att det är samverkan mellan olika civilsamhällesaktörer, snarare än statliga insatser, som har bäst förutsättning att skapa säkra, trygga och attraktiva närmiljöer.

En av de viktigaste aspekterna handlar om social kontroll. Erfarenheter från exempelvis Storbritannien, Sydafrika och Nederländerna pekar på positiva effekter av att arbeta med lokalt förankrade poliser i syfte att upprätthålla ordningen på en plats.

De viktigaste aktörerna är dock platsens användare vilka genom sin blotta närvaro skapar en naturlig informell social kontroll. Här visar erfarenheter från Tyskland och USA att platser bör vara inkluderande och främja en god mix av människor.

I det offentliga rummet måste det alltså även finnas plats för individer som vanligtvis ses som ”oönskade”, såsom hemlösa, missbrukare och personer med psykiska problem.

Samtidigt är det viktigt att dessa individer inte tillåts dominera eller ta över platsen, vilket ofta är fallet. Erfarenheter från Nederländerna visar att så snart sådan monokultur uppstår, får det en negativ inverkan på tryggheten.

Lärdomar från Sydafrika pekar samtidigt på risker med platser som inte används över huvud taget, utan förblir tomma.

Till detta kommer den centrala utmaningen i form av de svenska kommunernas stuprörstänk. Lösningarna på olika problem söks vanligtvis internt. Det är fel väg att gå.

I stället bör Sverige ta lärdom av de länder som framgångsrikt främjat lokal platssamverkan.

Fler kommuner måste tänka om och skapa förutsättningar för näringslivet, fastighetsägare och andra aktörer att vara med i arbetet för att skapa säkra, trygga och attraktiva offentliga miljöer.

Cornelis Uittenbogaard stadsplanerare och fil dr, Stiftelsen Tryggare Sverige 

Michael Mehaffy, stadsplanerare och fil dr, Centre for the Future of Places, KTH

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer