1515
Annons

Stadsplanerarna: Låt företagare ta ansvar för torgen

DEBATT. Många kommuner kämpar för att upprätthålla tryggheten på offentliga platser. Internationella erfarenheter visar att nyckeln är att överlåta en stor del av ansvaret åt lokala fastighetsägare och näringsidkare, skriver stadsplanerarna Cornelis Uittenbogaard och Michael Mehaffy.

Under de senaste åren har samhällets möjligheter att skapa och upprätthålla säkra och trygga miljöer för medborgare och näringsliv prövats dramatiskt.

En förändrad demografi, växande utanförskapsområden, gängrelaterat våld, ökad narkotikaanvändning, dåligt underhållna offentliga miljöer och omfattande ordningsproblem är några av utmaningarna.

Situationen kompliceras ytterligare av att det på många håll i landet fortfarande saknas en lokalt närvarande och förankrad polis.

Till detta kommer att frågor som rör roller, mandat och befogenheter inom och mellan olika aktörer i lokalsamhällen inte är tillräckligt tydliga, med konsekvensen att det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet ofta är ostrukturerat och framför allt okoordinerat.

För att möta dessa utmaningar har det på flera platser i landet tagits initiativ till så kallade Business Improvement Districts (BID) och andra former av offentlig-privat platssamverkan.

Det handlar om att kommunen tillsammans med fastighetsägare, säkerhetsföretag, näringsidkare och andra aktörer går samman och tar gemensamt ansvar för ett lokalt avgränsat område.

De konkreta åtgärderna handlar ofta om gemensamma upphandlingar av städning och ordningshållning, planteringar, belysning samt genomförande av olika aktiviteter och evenemang för att på det sättet skapa en mer levande, attraktiv och därmed trygg plats.

En aktuell kartläggning från Stiftelsen Tryggare Sverige visar emellertid att arbetet med platssamverkan i Sverige till stor del förblir outvecklat.

Förutom att det saknas lagstiftning som reglerar arbetet råder det på många platser oklarheter kring samverkans syfte, struktur och organisation. Dessutom saknas ofta uppföljningar och utvärderingar vilket gör att det är svårt att bedöma vad som fungerar och inte.

Vidare kämpar många av platsorganisationerna med att finna en stabil finansiering för sin verksamhet. Där utöver involverar initiativen fortfarande förvånansvärt få privata fastighetsägare och lokala företagare. Initiativtagare och drivande i arbetet är i stället ofta kommunen och polisen.

Men internationella erfarenheter visar att det är samverkan mellan olika civilsamhällesaktörer, snarare än statliga insatser, som har bäst förutsättning att skapa säkra, trygga och attraktiva närmiljöer.

En av de viktigaste aspekterna handlar om social kontroll. Erfarenheter från exempelvis Storbritannien, Sydafrika och Nederländerna pekar på positiva effekter av att arbeta med lokalt förankrade poliser i syfte att upprätthålla ordningen på en plats.

De viktigaste aktörerna är dock platsens användare vilka genom sin blotta närvaro skapar en naturlig informell social kontroll. Här visar erfarenheter från Tyskland och USA att platser bör vara inkluderande och främja en god mix av människor.

I det offentliga rummet måste det alltså även finnas plats för individer som vanligtvis ses som ”oönskade”, såsom hemlösa, missbrukare och personer med psykiska problem.

Samtidigt är det viktigt att dessa individer inte tillåts dominera eller ta över platsen, vilket ofta är fallet. Erfarenheter från Nederländerna visar att så snart sådan monokultur uppstår, får det en negativ inverkan på tryggheten.

Lärdomar från Sydafrika pekar samtidigt på risker med platser som inte används över huvud taget, utan förblir tomma.

Till detta kommer den centrala utmaningen i form av de svenska kommunernas stuprörstänk. Lösningarna på olika problem söks vanligtvis internt. Det är fel väg att gå.

I stället bör Sverige ta lärdom av de länder som framgångsrikt främjat lokal platssamverkan.

Fler kommuner måste tänka om och skapa förutsättningar för näringslivet, fastighetsägare och andra aktörer att vara med i arbetet för att skapa säkra, trygga och attraktiva offentliga miljöer.

Cornelis Uittenbogaard stadsplanerare och fil dr, Stiftelsen Tryggare Sverige 

Michael Mehaffy, stadsplanerare och fil dr, Centre for the Future of Places, KTH


Debatt: Svensk ekonomi rider ut stormen

Inflationen är hög, räntan stiger och börsen är skakig. Det är lätt att dras med i det negativa stämningsläget, skriver Martin Linder och Katarina Lundahl vid Unionen.

Enligt Unionens färska enkät till förbundets fackklubbar har företagen dock ovanligt starka framtidsförväntningar för kommande halvår. Orderböckerna är välfyllda, anställningsplanerna rekordstarka och kommande investeringar omfattande. Det är de mest positiva förväntningar vi sett under de tio år vi gjort undersökningen, vilket drivs av tjänstesektorn men tongångarna är positiva också i industrin.

I den konjunkturrapport Unionen presenterar idag visar vi att Sverige har goda förutsättningar att klara av de utmaningar som skapas av krig, inflation och svagare global konjunktur jämfört med många andra länder. 

Det finns framför allt fyra skäl till det: 

Sverige har ett gynnsamt utgångsläge. Ekonomiskt sett klarade vi av Coronakrisen bättre än de flesta andra länder. Svenska företag har tagit globala marknadsandelar under de senaste åren och lönsamheten i näringslivet är överlag god. Vi har färre hushåll med svag ekonomi jämfört med länder med större inkomstspridning. Vi har en stark arbetsmarknad och mycket hög sysselsättningsgrad. Dessutom finns det gott om statsfinansiella muskler att stötta hushållen vid behov.

Sverige är mindre beroende av rysk energi och ryska insatsvaror än till exempel konkurrentlandet Tyskland. Vårt beroende har minskat snabbt de senaste åren på ett sätt som inte alls skett i en del andra europeiska länder. Det ger oss mindre press uppåt på elpriserna, till nytta för hushåll och företag, och färre leveransstörningar. 

Svensk industri går oväntat bra. Vi bedömer att svensk export kommer fortsätta ta marknadsandelar. Vi exporterar mycket investeringsvaror och efterfrågan gynnas av uppdämda behov och klimatomställning. Det finns också delar av industrin som gynnas av rådande läge, t ex stålindustrin och skogs- och träindustrin.

Sverige har en stabil lönebildning med lägre risk för pris- och lönespiral än många andra länder. Vår lönebildningsmodell är förankrad i inflationsmålet, viket lägger grunden för en stabil löneutveckling i oroliga tider. Riksbanken har också tydligt visat att de håller fokus på inflationsmålet. Sammantaget ger det förutsättningar för en snabbare nedgång i inflationen, när de underliggande inflationsorsakerna ebbar ut. 

Självfallet finns det svagheter. Vi är en liten, öppen ekonomi som är beroende av omvärlden. Höjda priser på insatsvaror skapar utmaningar för många företag. Svenska hushåll har hög skuldsättning och därmed stor räntekänslighet, vilket påverkar konsumtionsutrymmet vid stigande räntor. Det blir viktigt att Riksbanken, samtidigt som de fokuserar på inflationsmålet, är lyhörda och inte höjer räntan för länge och för snabbt.

Sammantaget talar mycket ändå för att svensk ekonomi kommer kunna rida ut dessa oroliga tider bättre än många andra ekonomier. Det ger oss en konkurrensfördel och gör att fler välbetalda jobb relativt sett hamnar hos oss och ger utsikter för en god reallöneutveckling på sikt för svenska hushåll. 

 Martin Linder, ordförande Unionen 

Katarina Lundahl, chefsekonom Unionen


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?