Annons

Stadsplanerarna: Låt företagare ta ansvar för torgen

DEBATT. Många kommuner kämpar för att upprätthålla tryggheten på offentliga platser. Internationella erfarenheter visar att nyckeln är att överlåta en stor del av ansvaret åt lokala fastighetsägare och näringsidkare, skriver stadsplanerarna Cornelis Uittenbogaard och Michael Mehaffy.

Under de senaste åren har samhällets möjligheter att skapa och upprätthålla säkra och trygga miljöer för medborgare och näringsliv prövats dramatiskt.

En förändrad demografi, växande utanförskapsområden, gängrelaterat våld, ökad narkotikaanvändning, dåligt underhållna offentliga miljöer och omfattande ordningsproblem är några av utmaningarna.

Situationen kompliceras ytterligare av att det på många håll i landet fortfarande saknas en lokalt närvarande och förankrad polis.

Till detta kommer att frågor som rör roller, mandat och befogenheter inom och mellan olika aktörer i lokalsamhällen inte är tillräckligt tydliga, med konsekvensen att det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet ofta är ostrukturerat och framför allt okoordinerat.

För att möta dessa utmaningar har det på flera platser i landet tagits initiativ till så kallade Business Improvement Districts (BID) och andra former av offentlig-privat platssamverkan.

Det handlar om att kommunen tillsammans med fastighetsägare, säkerhetsföretag, näringsidkare och andra aktörer går samman och tar gemensamt ansvar för ett lokalt avgränsat område.

De konkreta åtgärderna handlar ofta om gemensamma upphandlingar av städning och ordningshållning, planteringar, belysning samt genomförande av olika aktiviteter och evenemang för att på det sättet skapa en mer levande, attraktiv och därmed trygg plats.

En aktuell kartläggning från Stiftelsen Tryggare Sverige visar emellertid att arbetet med platssamverkan i Sverige till stor del förblir outvecklat.

Förutom att det saknas lagstiftning som reglerar arbetet råder det på många platser oklarheter kring samverkans syfte, struktur och organisation. Dessutom saknas ofta uppföljningar och utvärderingar vilket gör att det är svårt att bedöma vad som fungerar och inte.

Vidare kämpar många av platsorganisationerna med att finna en stabil finansiering för sin verksamhet. Där utöver involverar initiativen fortfarande förvånansvärt få privata fastighetsägare och lokala företagare. Initiativtagare och drivande i arbetet är i stället ofta kommunen och polisen.

Men internationella erfarenheter visar att det är samverkan mellan olika civilsamhällesaktörer, snarare än statliga insatser, som har bäst förutsättning att skapa säkra, trygga och attraktiva närmiljöer.

En av de viktigaste aspekterna handlar om social kontroll. Erfarenheter från exempelvis Storbritannien, Sydafrika och Nederländerna pekar på positiva effekter av att arbeta med lokalt förankrade poliser i syfte att upprätthålla ordningen på en plats.

De viktigaste aktörerna är dock platsens användare vilka genom sin blotta närvaro skapar en naturlig informell social kontroll. Här visar erfarenheter från Tyskland och USA att platser bör vara inkluderande och främja en god mix av människor.

I det offentliga rummet måste det alltså även finnas plats för individer som vanligtvis ses som ”oönskade”, såsom hemlösa, missbrukare och personer med psykiska problem.

Samtidigt är det viktigt att dessa individer inte tillåts dominera eller ta över platsen, vilket ofta är fallet. Erfarenheter från Nederländerna visar att så snart sådan monokultur uppstår, får det en negativ inverkan på tryggheten.

Lärdomar från Sydafrika pekar samtidigt på risker med platser som inte används över huvud taget, utan förblir tomma.

Till detta kommer den centrala utmaningen i form av de svenska kommunernas stuprörstänk. Lösningarna på olika problem söks vanligtvis internt. Det är fel väg att gå.

I stället bör Sverige ta lärdom av de länder som framgångsrikt främjat lokal platssamverkan.

Fler kommuner måste tänka om och skapa förutsättningar för näringslivet, fastighetsägare och andra aktörer att vara med i arbetet för att skapa säkra, trygga och attraktiva offentliga miljöer.

Cornelis Uittenbogaard stadsplanerare och fil dr, Stiftelsen Tryggare Sverige 

Michael Mehaffy, stadsplanerare och fil dr, Centre for the Future of Places, KTH


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Änke- och PupillkassanAnnons

300-årigt företag erbjuder livförsäkring med återbäring

Änke- och Pupillkassan är världens äldsta försäkringsbolag som fokuserat på efterlevandeskydd sedan starten 1740.
Änke- och Pupillkassan är världens äldsta försäkringsbolag som fokuserat på efterlevandeskydd sedan starten 1740.

Med snart 300 års erfarenhet är det inte många som matchar Änke- och Pupillkassans kompetens inom livförsäkringar och efterlevnadskydd. RikaTillsammans, succépodden om privatekonomi, lyfter ”Änkan” som en av Sveriges bästa livförsäkringar.

Änke- och Pupillkassan, eller Änkan som företaget kallas i folkmun, är med sin spännande historia och generösa försäkringsmodell unika i Sverige. Änkan är ett ömsesidigt försäkringsbolag. Det innebär att försäkringstagarna också är delägare i bolaget och får ta del av allt överskott. Dessutom får kunderna möjlighet till rabatterad premie eller högre försäkringsbelopp under försäkringstiden.

– Ett vanligt försäkringsbolag höjer sin premie ju äldre försäkringstagaren blir. Vi avtalar med istället med kunden om en premie som kommer gälla under hela försäkringstiden. Premierna investeras och genererar avkastning. På så sätt kan vi bygga upp en kassa som bland annat möjliggör sänkt premie eller högre försäkringsbelopp över tid, förklarar Niclas Fredrikson, vd för Änke- och Pupillkassan.

Skulle livförsäkringen vara oförbrukad när försäkringstiden går ut får kunden ta del av eventuellt överskott som har byggts upp i bolaget under åren som gått. Den betalas ut som en slutåterbäring från Änke- och Pupillkassan. Kunden kan därmed få tillbaka stora delar av beloppet som betalats in i premier.

– Det finns naturligtvis inga garantier för återbäring, men historiskt sett har bolaget givit en återbäring på över åtta procent i snitt per år, säger Niclas Fredrikson.

”Änkan har en av Sveriges absolut bästa livförsäkringar”

En av Änke- och Pupillkassans nöjda kunder är Jan Bolmeson som driver Sveriges största blogg och podd om privatekonomi, RikaTillsammans. Han upptäckte Änkan för över tio år sedan och har sedan dess tipsat sina följare om det unika försäkringsbolaget flera gånger.

– Jag gillar att man kan se Änkan som en kombination av försäkring och sparande, snarare än bara som en utgift. Änkan har historiskt varit duktiga på att förvalta sitt kapital och de har skapat ett mervärde för oss kunder. Jag tycker också att det är trevligt att på min 65-årsdag, då min försäkring löper ut, veta att det finns en stor sannolikhet att jag får tillbaka en hel del pengar. Samtidigt som jag då åtnjutit ett försäkringsskydd i över 30 år, säger Jan Bolmeson och tillägger:

– Jag vågar påstå att Änkan har en av Sveriges absolut bästa livförsäkringar. Det finns i princip inte någon anledning att inte bli kund hos Änkan om man har ett livförsäkringsbehov och möjligheten.

Specialister på sin sak

Tanken om ett kundägt försäkringsbolag där allt överskott går tillbaka till försäkringstagarna har hängt med sedan Änke- och Pupillkassans start år 1740. Då gick flera familjer samman och sparade undan pengar tillsammans i en skattkista för att garantera ekonomiskt stöd om familjeförsörjaren skulle gå bort. Skattkistan finns kvar än i dag, men numera placeras kapitalet på en lite mer säker plats som dessutom ger avkastning. 

– Syftet är samma nu som för 300 år sedan, att trygga familjer så att de kan bo kvar i sina hus om det värsta tänkbara skulle inträffa. Vi är specialister på vår sak då vi under hela företagets historia enbart jobbat med just det här, och vi kommer fortsätta fokusera på samma frågor framåt, säger Niclas Fredrikson.

Fakta om Änke- och pupillkassan

Allmänna Änke- och Pupillkassan i Sverige är ett modernt bolag med digitala tjänster som fokuserat på efterlevandeskydd sedan 1740 och därmed är världens äldsta livsförsäkringsbolag. Bolaget har fyra anställda och cirka 3 000 kunder som också är delägare i det ömsesidiga bolaget och får ta del av eventuellt överskott.

Läs mer om Änke- och pupillkassan här

Mer från Änke- och Pupillkassan

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Änke- och Pupillkassan och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?