1515
Annons

Socialdemokraterna: Ceta-avtalet stärker svensk export

REPLIK. Handel är viktigt för Sveriges tillväxt. Vår samlade export skapar inte mindre än 1,4 miljoner jobb i Sverige. Utan frihandel skulle vår ekonomiska utveckling vara klart sämre och det skulle också göra välfärden betydligt svagare. Frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, som är världens tionde största ekonomi, kommer att innebära ett lyft i de svensk-kanadensiska relationerna och har redan gjort att den svenska exporten till Kanada ökat med 14 procent.

Riksdagsledamot Åsa Eriksson (S).
Riksdagsledamot Åsa Eriksson (S).Bild:Anders Wiklund

Handel bidrar till fred och välstånd, om den sker på rätt sätt. Vi socialdemokrater arbetar hårt för att EU ska sluta frihandelsavtal med fler viktiga ekonomier och att handelsavtalen ska bidra till bättre arbetsvillkor, ett starkare djurskydd och en mer hållbar värld.

I sin debattartikel med skarp kritik mot mig och övriga socialdemokrater, har Daniel Suhonen och Rikard Allvin i alla fall rätt i en sak: Ceta-avtalet är inget vanligt frihandelsavtal, eftersom det är det mest progressiva som någonsin lagts på den svenska riksdagens bord. Jag blir beklämd när jag läser de vantolkningar som framförs i artikeln. Antingen har herrarna inte alls läst Kommerskollegiums analys av Ceta eller så har de ingen tilltro till de bedömningar som experter hos svenska myndigheter gör. Jag vet inte vilket som är värst. 

Regeringen har givit Kommerskollegium i uppdrag att tillsammans med nio andra myndigheter, Justitiekanslern och fem universitet analysera konsekvenserna av Ceta-avtalet ur ett svenskt perspektiv. Kommerskollegium konstaterar i sin analys att det investeringsskydd som finns i avtalet i allt väsentligt inte innebär någon förändring jämfört med det som redan i dag garanteras i Sverige. Investeringsskyddet påverkar inte Sveriges möjligheter att bevara monopol eller allmännyttiga företag. Att Daniel Suhonen och Rikard Allvin vill sprida en annan bild är högst olyckligt. I en tid när politiker och organisationer skriker ut osanna budskap med syfte att öka polariseringen, skapa rädsla och oro är det av största vikt att vi för ett sansat samtal med kunskap och fakta som grund. Det bidrar inte Daniel Suhonen och Rikard Allvins artikel till.

Ceta gör inte att företag kan underkänna lagar eller demokratiskt fattade beslut. Regleringen i avtalet om expropriation är enligt Kommerskollegiums analys i stort sett överensstämmande med nuvarande svensk rätt. Ceta-avtalet bekräftar staters rätt att lagstifta för allmänhetens bästa, inklusive miljö, djurrätt och hälsa. Det är en viktig del i en progressiv utveckling. Och nej, kanadensiska företag kan inte – lika lite som svenska företag – stämma staten för utebliven vinst.

Det finns skrivningar i Ceta som tydliggör att om ett land lagstiftar eller ändrar sina lagar på ett sätt som inverkar negativt på investeringar eller förväntningar från en investerare (exempelvis vinst) så kan det inte i sig anses utgöra ett brott mot avtalet. Tydligare än så kan det knappast bli.

Och nej, Ceta förhindrar oss inte att lagstifta mot ”vinster i välfärden”. Däremot skulle en vinstbegränsning som endast riktar in sig på kanadensiska investerare och undantar svenska investerare vara diskriminerande och därmed innebära en överträdelse av Ceta-avtalet. Menar Daniel Suhonen och Rikard Allvin på allvar att vi borde diskriminera utländska företag?

Inget av EU:s frihandelsavtal, existerande eller planerade, tvingar stater att privatisera eller avreglera offentliga tjänster. Det ligger helt enkelt inte i vårt intresse. Politiken ska driva den samhällsutveckling vi vill se och frihandelsavtal ska ge länder möjlighet att behålla monopol och reglera offentliga tjänster som de önskar. Så ska det vara.

Jag skulle inte stödja ett frihandelsavtal om jag ansåg att det försvårade våra möjligheter till en progressiv utveckling. Med Ceta kan vi kombinera frihandel och export med ansvarsfull politik för bättre arbetsvillkor och starkare djurskydd. Vi socialdemokrater vet att Sverige behöver både växande företag och skyddslagstiftning för människor och djur. Det får vi med Ceta.


Åsa Eriksson, riksdagsledamot (S) i Näringsutskottet


Läs inlägget från Daniel Suhonen och Rikard Allvin här.

Läs svar från Magnus Nilsson här.

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Debatt: Strukturreformer krävs för att undvika långvarig ekonomisk kris

Sveriges möjligheter att ta sig igenom ekonomiska kriser är beroende av politikernas förmåga att genomföra reformer som stärker företagens konkurrenskraft och omställningsförmåga, skriver Karin Johansson och Sven-Olov Daunfeldt vid Svenskt Näringsliv

Foto:Sören Andersson

Nittiotalskrisen drabbade Sverige hårt eftersom omvärlden saknade förtroende för våra offentliga finanser efter årtionden av kortsiktig och expansiv finanspolitik. 

Finanskrisen kunde den dåvarande svenska regeringen däremot hantera utifrån en styrkeposition. Saneringen av statsfinanserna och de strukturreformer som genomfördes under 1990-talet hade stärkt vår konkurrenskraft.

”Inledningen av valrörelsen har mest handlat om att med riktade insatser lösa specifika problem för specifika grupper. Men det fungerar inte i en bred ekonomisk kris. Staten kan inte kompensera alla för allt.”

Nu befinner sig Sverige i ett osäkert ekonomiskt läge, samtidigt som vi har stora och växande problem. Bakom oss ligger tre mandatperioder utan långsiktiga strukturreformer.

Inledningen av valrörelsen har mest handlat om att med riktade insatser lösa specifika problem för specifika grupper. Men det fungerar inte i en bred ekonomisk kris. Staten kan inte kompensera alla för allt.  

Lyckligtvis finns det ett starkt folkligt stöd för en politik som prioriterar långsiktiga strukturreformer. 

I en ny opinionsundersökning, genomförd av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv, anger sju av tio att politiska beslut ofta är för kortsiktiga och bortser från underliggande problem i samhället. Tre av fyra menar att långsiktiga reformer nu behövs för att stärka tillväxten och få fler i arbete.

Politiken behöver samla sig och prioritera långsiktighet. Låt oss peka på tre avgörande områden. 

För det första krävs reformer för att få fler i arbete och mer investeringar. Samtidigt som många är arbetslösa eller inte kan försörja sig på sin egen lön, så visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät att fler rekryteringsförsök än någonsin misslyckas. 

Det handlar både om högteknologiska företag som inte får tag på högutbildad arbetskraft och om arbetskraftsintensiva tjänsteföretag som inte får tag på personal till arbeten som inte kräver någon högre utbildning. 

Därför behövs en utbildningspolitik som prioriterar företagens kompetensbehov och ger ett tydligare yrkesfokus i både gymnasie- och högskoleutbildningen. Utbildningarna ska dimensioneras och riktas mot sektorer där det finns efterfrågan. Näringslivet behöver få ett tydligare inflytande över utbildningens innehåll. 

Samtidigt måste arbetslinjen förstärkas. Det ska löna sig mer att arbeta. Ett skäl till att rekryteringsförsök misslyckas är att skillnaden mellan att gå från bidragsförsörjning till arbete är för liten. Skatter och bidrag måste stärka drivkrafterna till arbete.

Det är också helt avgörande att fler instegsjobb skapas genom att företagen får möjlighet att anställa medarbetare till en betydligt lägre arbetskraftskostnad. Etableringsjobben som lanserades av parterna för nästan fem år sedan skulle kunna spela en viktig roll. Problemet är att de fortfarande inte har införts.

Skattesystemet behöver anpassas till omvärldens förändringar för att stärka näringslivets konkurrenskraft och öka investeringstakten. De mest skadliga skatterna bör åtgärdas först. Här kan nämnas regelverket kring bolagsskatten, ägarskatternas utformning och nivå, samt de mycket höga marginalskatterna. 

I jämförelse med våra konkurrentländer betalar företag i Sverige betydligt högre arbetsgivaravgifter. Det som framför allt skiljer ut Sverige är att en tredjedel av arbetsgivaravgiften är en dold skatt som inte är kopplad till någon förmån för arbetstagarna. 

För det andra behöver Sverige säkra energiförsörjningen och låta företagen leda omställningen till ett hållbart samhälle. Vi håller i dag på att avveckla en av Sveriges stora konkurrensfördelar. 

Tillgången på fossilfri och tillförlitlig el är helt avgörande för om vi ska klara den gröna omställningen. Under nästa mandatperiod krävs reformer för en kraftigt ökad och leveranssäker el. Vi behöver investera i ny kärnkraft. 

Trots bristen på reformer lyckas svenska företag ligga i framkant. De rullar ut innovationer och lösningar som har en global potential som inte sällan är mångfaldigt större än Sveriges egna utsläpp. Ska de kunna fortsätta att göra det krävs investeringar i industrin, gruvnäringen och infrastrukturen. Idag bromsas eller helt stoppas sådana investeringar av långdragna, osäkra och dyra miljöprövningar. Vi måste släppa loss den konstruktiva kraft som näringslivet bidrar med i klimatomställningen.

För det tredje behöver vi framtidssäkra transportinfrastrukturen och accelerera digitaliseringen i samhället. Den svenska transportinfrastrukturen är i dag eftersatt, har otillräcklig kapacitet och är känslig för störningar. Trafikverket har uppskattat storleken på det eftersatta underhållet till 70 miljarder kronor. Trots detta prioriterar den nationella planen för infrastruktur ned underhållet. Det innebär att underhållsskulden kan komma att fördubblas de kommande tolv åren.  

Under nästa mandatperiod måste denna negativa trend brytas. En förbättrad tillgänglighet till marknader och kompetens är en grundförutsättning för fler växande företag.   

Den digitala infrastrukturen behöver utvecklas för att ta tillvara potentialen med digitaliseringen. Reformer som underlättar för näringslivet att ta nya steg i användningen av data och artificiell intelligens är nödvändiga för att företag i Sverige ska stå sig i den internationella konkurrensen. 

Regeringen måste driva på för att lagar och regelverk stödjer dataanvändning och frigör potentialen i den tekniska utvecklingen. Det behövs också en fortsatt utbyggnad av snabba och säkra elektroniska kommunikationsnät i hela landet.  

I ekonomiska kriser är ett konkurrenskraftigt näringsliv vårt viktigaste sociala och ekonomiska skyddsnät. Att stärka näringslivets konkurrenskraft och omställningsförmåga måste därför vara en helt central fråga under nästa mandatperiod. 

Karin Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?