Annons

Sociala medier måste göra mer för att stoppa judehatet på nätet

Trots it-bolagens tioåriga försök att filtrera bort rasism från sina plattformar flödar antisemitismen fortfarande på sociala medier. Det försätter judar i fara för våld och terror. Både it-företag och lagstiftare måste jobba hårdare för att stoppa det antisemitiska näthatet. Det skriver en trio av internationella stiftelser i samband med den pågående konferensen om Förintelsen i Malmö.

Foto:Naina Helén Jåma/TT

 

Antisemitismen brukar kallas för det äldsta hatet. Dess historia sträcker sig tusentals år tillbaka, och genom historien har dess kärna av fördomar mot judar förblivit sig lik – men dess form har anpassats för varje århundrade och varje generation för att vinna nya åhörare. Så också i den digitala tidsåldern. 

Internet och de sociala medierna har påverkat både antisemitismens karaktär, och sätten den kommuniceras på – och sprider hat och hets bland allt yngre människor.

Därför har vi – Stiftelsen Expo, HOPE not hate och Amadeu Antonio Stiftung – gjort en omfattande undersökning av hur antisemitismen yttrar sig på sociala medier i dag – efter tio år av varningar, debatt och haltande försök från it-bolagen att lösa problemet. Resultatet av undersökningen är minst sagt oroväckande. 

Antisemitism – så väl som andra former av rasistisk hets – florerar i extrema former på samtliga av de sociala mediaplattformar som vi har undersökt, och plattformarnas system för att moderera bort hatet misslyckas. Judehatet når allt yngre användare genom appar som Instagram och TikTok – där antisemitiska hashtags som #synagogueofsatan fick över 25 miljoner visningar på ett halvår, och hos en användarbas där majoriteten är mellan 16—24 år gamla.

Spridningen av antisemitiskt laddade konspirationsteorier har dessutom ökat under pandemin. Förra året nådde Google-sökningar på den antisemitiska konspirationsteorin ”New World Order” sina högsta nivåer på 15 år. Ett Reddit-forum för konspirationsteorier fick samma år 500 000 nya användare, och under 2021 har en kanal för antisemitiska konspirationsteorier på Telegram växt med över 90 000 följare. Samtidigt finns miljontals sökträffar för konspirationsteorier, ofta med antisemitiska inslag, på Instagram och TikTok. 

Genom historien har judar beskyllts för varje större katastrof, från digerdöden till 9/11-attentaten. Det är därför ingen överraskning att judar också utmålas som den dolda kraften bakom covid-19. Vår rapport visar nu att de sociala medieplattformarna spelat en roll i att utveckla och sprida denna nya form av de uråldriga antijudiska konspirationsteorierna.

Samtidigt som antisemiter falskeligen anklagar judar för att ligga bakom dagens tragedier, förnekar de tragedierna som judarna själva genomlevt – i synnerhet Förintelsen. Vår rapport visar hur samtidens Förintelseförnekelse anpassas till de digitala miljöer som den i dag framförs i. Digitala förnekare nöjer sig inte med att påstå att Förintelsen aldrig hänt – i allt högre utsträckning viftar man istället helt enkelt bort den, hånar den eller till och med hyllar den.

Vi har undersökt sociala medier i alla storlekar – från mainstreamjättarna Facebook och Youtube, till mindre, alternativa plattformar som Parler och 4chans /pol/-forum som främst används av extremhögern – för att jämföra hur moderationsregler, algoritmer och användarvillkor i olika onlinemiljöer påverkar hur antisemitismen yttrar sig.

Föga förvånande fann vi att ju friare riktlinjer och mer återhållsam moderering en plattform har, desto extremare och mer omfattande är det antisemitiska materialet som finns där. Det står med andra ord i it-bolagens makt att påverka mängden och grovheten av antisemitismen på deras plattformar – men flera av dem har helt underlåtit att ta göra något åt problemet.

Mest alarmerande är att alla former och grader av antisemitism hittades på samtliga plattformar som undersökts. Trots ett årtionde av diskussion och policyuppdateringar från företagen finns i dag inte en enda plattform där antisemitism och andra former av hets är svåra att hitta.

Rapporten visar att de stora it-plattformarnas agerande i praktiken skapat utrymmen online där antisemitismen fått flöda och orsakat verklig skada – inte minst i form av terror mot judar som grupp. Ett tragiskt exempel är attentatet i Halle för två år sedan. En högerextrem terrorist, som var okänd för polisen men som radikaliserats online, försökte då ta sig in en synagoga med det uttryckliga uppsåtet att mörda judar under Jom kippur och livestreama dådet. Terroristen lyckades inte ta sig in i synagogan, men sköt istället ihjäl en förbipasserande och senare en restauranggäst. Han avsåg också att livestreama terrordådet. För att stoppa terroristiska livestreams har de stora plattformarna gått samman i Global Internet Forum to Counter Terrorism (GIFCT). Men vad görs för att motverka hatet mot judar som förekommer på nätet varje dag? Några av de största plattformarna har förvisso agerat för att minska volymerna av de mest extrema formerna av hets, men mycket mer måste göras för att komma till rätta med alla de former av rasism och hat som judar möter online.

Vår rapport visar tydligt hur antisemitism och rashets förgiftar it-sektorn, med risk för alla oss som nyttjar plattformarna. Det är hög tid att både it-bolagen och lagstiftaren agerar.

 

Daniel Poohl, vd, Stiftelsen Expo

Joe Mulhall, Head of Research, HOPE not hate

Simone Rafael, CEO, Amadeu Antonio Stiftung

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från MyntAnnons

Löser kvittokrånglet med helhetstjänst – ”Särskilt viktigt i besparingstider”

Spårlöst försvunna kvitton, oklara köp på företagskortet och utlägg som ligger och dammar är en administrativ mardröm på många företag. Genom en heltäckande företagslösning vill det svenska fintechbolaget röja upp i oredan.

Nyfiken på Mynt? Besök mynt.com för mer information.

Hos dagens företagare finns en förväntan kring hur saker ska fungera – och vad man egentligen ska lägga sin tid på. Manuell administration, pappersarbete och krångliga verktyg är några saker som borde tillhöra historien. Det som efterfrågas är istället enkla verktyg som ger kontroll och som hjälper företaget att lyckas, menar Baltsar Sahlin som är VD och grundare av fintechbolaget Mynt.

Bolagets helhetslösning innefattar ett SaaS-verktyg (​​Software-as-a-service, eller mjukvara som en tjänst) för administration och analys, en mobilapp för användaren och fysiska eller virtuella företagskort. När en medarbetare har betalat med sitt personliga kort, som även kan ha en individuell köpgräns, skickas kvittot automatiskt till bokföringssystemet.

– Det är tidskrävande att jaga kvitton och hantera utlägg. Många anställda vill heller inte ligga ute med pengar för företaget. Dels tar det ofta ett tag innan de får tillbaka den summa de har lagt ut, och dels finns det en risk att kvittona försvinner eller förstörs, säger Baltsar Sahlin.

Integrationer och ekonomisk översikt

Kortanvändaren gör ett köp och fotar kvittot direkt i mobilen. På så sätt försvinner krångliga utläggsrapporter och processen blir istället gjord på ett effektivt sätt.

Verktyget innefattar direktintegrationer med flera av marknadens ledande bokföringssystem. Integrationen med bokföringssystemet gör kvitto- och utläggshantering enkel för användaren, och ger full ekonomisk översikt i realtid.

– Man kan i realtid se hur mycket pengar som går åt till exempelvis resor och luncher. Det betyder att man får bra koll på hur mycket man spenderar varje månad – vilket är särskilt viktigt i besparingstider, säger Baltsar Sahlin.

Nyfiken på Mynt? Besök mynt.com för mer information.

Mer från Mynt

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mynt och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera