Annons

Snabba tåg ger högre vinst

Vi anser att en betydande del av kostnaden för höghastighetståg bör kunna tas utanför ordinarie anslag och statsbudget. Tågen får genom sin snabbhet en förbättrad produktivitet jämfört med dagens och tåg utrymme för en ganska betydande medfinansiering genom brukaravgifter, utan att biljettpriserna behöver höjas, skriver fyra järnvägsforskare på KTH.

Det verkar finnas en ganska bred enighet om att vi behöver nya stambanor Stockholm‒Göteborg/Malmö. Moderna snabba tåg har ‒ jämfört med andra färdmedel ‒ flera unika egenskaper såsom låg energianvändning, hög säkerhet och litet utrymmesbehov i förhållande till kapaciteten. De kör på förnybar elektricitet. Snabba tåg binder ihop landet på ett långsiktigt hållbart sätt.

Persontrafiken på järnväg i Sverige har fördubblats sedan 1990-talet. Tåget har tagit marknadsandelar från bil och flyg. Men nu är det fullt på spåren och fullt i tågen på de mest belastade sträckorna. Därför behövs ökad kapacitet genom att bygga nya stambanor för de snabba tågen. Samtidigt frigörs kapacitet på de gamla banorna för godståg och regionaltåg som ofta har samma medelhastighet.

Om de nya stambanorna skulle komma att byggas inom Trafikverkets ordinarie anslag skulle de kanske bli klara 2095. Detta skulle inte bidra till att lösa de problem som i nutid är relaterade till klimatet, trängseln och ett ökande transportbehov. Det senaste budet från regeringen är att de nya stambanorna bör stå färdiga mellan 2040 och 2045. Vi, och många andra inklusive Sverigeförhandlingen, anser att de bör vara klara 2035. Det som inte diskuterats är vilka merkostnader och olägenheter som uppstår för varje år som bygget skjuts framåt.

Det finns de som hävdat att vi skjuter över skulden på framtida generationer om vi bygger ut snabbt och lånar till investeringen. Men om vi inte bygger ut snabbt så skjuter vi också upp nyttorna till framtida generationer. Man skjuter problemen framför sig i stället för att lösa dem. Vi kommer då att få dras med bristande kapacitet och förseningar under lång tid. På grund av den höga belastningen på befintliga järnvägar blir det svårt att underhålla dem. Förseningarna står för en betydande del av resenärernas uppoffring. Forskning visar att resenärerna upplever en förseningsminut som 3‒4 gånger så lång som en restidsminut. Stor osäkerhet om när man kommer fram i tid är inte acceptabelt i ett modernt samhälle. 

När det gäller godstrafiken så går det stora volymer i samma relationer som de tänkta nya stambanorna, men den största andelen går idag på vägarna. I utrikestrafiken har lastbilen tagit hand om nästan all ökning sedan 1970-talet. Godstågen har svårt att komma fram; de har nästan alltid lägst prioritet av alla tåg. Det ger inte bara risk för förseningar, utan också ökade kostnader för godstrafiken. Nya stambanor innebär att godstrafiken inte behöver blanda sig med de snabbaste tågen och får därför lättare att komma fram. Det finns således en stor potential om järnvägen kan erbjuda tillräcklig kvalitet och kapacitet och på så sätt avlasta vägnätet, både för gods- och persontransporter. 

Med nya stambanor blir kapaciteten i berörda relationer fyra gånger så stor som i dag. Erfarenheter från utlandet visar att vi får en mycket hög punktlighet.

Det är viktigt att vi bygger en modern järnväg med goda prestanda. Det är särskilt angeläget att de direkta tågen från Stockholm till Skåne och Köpenhamn kan komma fram på 2,5 respektive 3 timmar, med ytterligare förbindelser ner till kontinenten. Det gör tågen mycket konkurrenskraftiga. För att klara detta bör de nya stambanorna byggas för hög hastighet, förslagsvis huvudsakligen 320 km/h. Att bygga för 250 km/h, vilket har diskuterats, blir en halvmesyr. KTH har tidigare visat att vi kan bygga för en hastighet på 320 km/h utan att kostnaderna skenar iväg och utan att bygget drar ut under lång tid. Det har man gjort i exempelvis Frankrike och Spanien.

De långväga förbindelserna mellan storstäderna är naturligtvis viktiga. Men huvuddelen av resandet kommer att beröra de mellanliggande orterna. Det kommer att knyta ihop stora och till viss del nya regioner med vidgade arbets- och bostadsmarknader.

Det har i debatten förts fram åsikter om att nya stambanor för hög hastighet skulle vara samhällsekonomiskt olönsamma. Det grundar sig bland annat på officiella prognoser som enligt vår uppfattning försummar viktiga delar av verkligheten. Vi förväntar oss ett större resande och en betydligt högre lönsamhet än vad de officiella siffrorna säger. Även miljö-, klimat- och trängseleffekterna blir då gynnsammare. Överhuvudtaget har den officiella prognosmetodiken svårt att fånga de nyttor som uppkommer vid stora samhällsutvecklande strukturförändringar. 

Dessutom, järnväg är mycket energieffektivt genom lågt rullmotstånd och luftmotstånd. Järnvägen har sedan länge kört med elkraft som kan produceras utan utsläpp. Även om man elektrifierar vägtrafiken så har den betydligt högre rörelsemotstånd och kan därför inte bli lika energieffektiv som spårtrafik. Detta gäller även för snabba tåg. Och byggandet av infrastrukturen kan även den ske på ett klimatsmart sätt.

Det är ytterst viktigt att nu få till stånd tydliga och långsiktiga beslut. Det kräver en ordnad finansiering. Vi anser att en betydande del av kostnaden bör kunna tas utanför ordinarie anslag och statsbudget. Tågen på de nya stambanorna får genom sin snabbhet en väsentligt förbättrad produktivitet jämfört med dagens och gårdagens tåg. Både tåg och tågpersonal utnyttjas bättre. Det ger utrymme för en ganska betydande medfinansiering genom brukaravgifter, utan att biljettpriserna behöver höjas. Annars finns det risk för att den ekonomiska vinsten huvudsakligen stannar kvar hos tågoperatörerna.

Vi är inte betjänta av en långsam järnväg som står halvfärdig och oanvänd under lång tid. Det löser då inte dagens problem med kapacitet och tillförlitlighet. Det skulle dessutom innebära samhällsekonomiskt slöseri. Så har vi råd att dra ut på tiden?

Sebastian Stichel 

Professor, föreståndare Järnvägsgruppen KTH

Mats Berg 

Professor järnvägsteknik, KTH

Evert Andersson

Professor emeritus, KTH

Bo-Lennart Nelldal

Professor emeritus, KTH

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?