Annons

Smittskyddsarbetet kräver prioriteringar

DEBATT. Coronaviruset kommer prägla samhället över lång tid. Därför behövs en offentlig diskussion om hur smittan långsiktigt ska hanteras bortom den akuta fasen. Vilka värderingar ska styra arbetet? Hur stora inskränkningar i våra mellanmänskliga relationer kan vi acceptera? Det frågar sig Torbjörn Hållö, LO-ekonom.

KONTAKT. För att begränsa smittan behöver kontakter mellan människor begränsas. Men sådana åtgärder kan också ha betydande negativa effekter för människor.
KONTAKT. För att begränsa smittan behöver kontakter mellan människor begränsas. Men sådana åtgärder kan också ha betydande negativa effekter för människor.Foto:Stian Lysberg Solum

”Ni kommer att vara hemma innan löven faller från träden”. Detta var den tyske kejsarens avskedsord till sina bortmarscherande trupper 1914. När unga män från Europas länder begav sig till fronten sommaren 1914 så skedde detta under löften om ett kort krig som skulle följas av en ärofylld seger. I dag vet vi att det tog fyra långa år och orsakade miljontals människors död.

Låt oss hoppas att omfattningen av covid-19 inte blir jämförbar i antal döda. Men idén som många, även jag, initialt närde om att kampen mot covid-19 skulle bli intensiv men kort framstår nu som helt osannolik. Tvärtom kommer löven hinna falla både en och två gånger innan de direkta konsekvenserna av smittan har klingat av. Sverige behöver en offentlig diskussion om hur smittan långsiktigt ska hanteras bortom den akuta fasen. Vilka värderingar ska styra arbetet? Hur stora inskränkningar i våra mellanmänskliga relationer kan vi acceptera?

Sverige har alltsedan covid-19 påträffades följt en myndighetsdriven strategi för att hantera konsekvenserna. Strategin har haft ett bredare hälsoperspektiv och inneburit mindre av hårda restriktioner och mer av rekommendationer än vad som varit fallet i de flesta andra länder. Inriktningen har mötts av ett brett stöd från svenska folket. Detta trots att de svenska dödstalen överstiger flera, men inte alla, av de länder vi ofta brukar jämföra oss med.

Men den svenska strategin har knappast diskuterats mellan politikerna. Den publika debatt som ändå funnits har i huvudsak förts mellan forskare, primärt inom det medicinska fältet, om hur en initial respons mot smittspridningen bör se ut. Nu är vi ett läge där perspektiven måste breddas, argumenten brytas och fler intressen få komma till tals.

Smittan kommer fortsätta att finnas i vårt samhälle. Hur många en sjuk person riskerar smitta påverkas av kontaktmönster i kombination med utbredning av eventuell immunitet. Om vi framöver ska kunna hålla ökningstakten i schack så kommer vi sannolikt under en längre period behöva fortsätta att reglera våra kontaktmönster på olika sätt. Frågan som vi då måste ställa oss är: vilka mellanmänniskliga relationer klarar vi att inskränka under en lång period?

Det kommer inte att gå att sätta ett datum för när kampen mot smittan tar slut. Men vi måste låta olika perspektiv på den långsiktiga hanteringen komma till tals. Vi ska absolut lyssna på experterna. Men vi måste lyssna på experter från olika discipliner. Det handlar om att ställa allting mot allting.

Ekonomiska skador på samhället måste ställas mot sparade liv. Här är Norge ett föredöme som snabbt tillsatte en expertgrupp för att analysera de samhällsekonomiska effekterna av åtgärder för att skydda mot spridning av coronaviruset. Expertgruppen visade bland annat att nedstängningen av skolan långsiktigt skadar den norska samhällsekonomin med miljardbelopp varje dag stängningen pågår.

Men ekonomi står inte bara mot liv. Inom ett ekonomiskt perspektiv ryms flera motstridiga perspektiv. Klassiska motsättningar mellan arbete och kapital väcks till liv när fördelningen ska göras av kostnaden av att inskränka mänskliga kontakter. Min uppfattning är att arbetstagarnas perspektiv under krisen har varit mycket svagt i både mediernas rapportering och inom den ekonomisk-politiska diskussionen.

Inskränkningar i mellanmänskliga kontakter har också stora effekter på arbetsmarknadens funktionssätt. Sveriges arbetsmarknad är i flera delar starkt segmenterad. Restriktioner som påverkar enskilda branscher hårt kan slå väldigt olika mellan kvinnor och män eller mellan inrikes och utrikes födda.

Frågor måste också väckas om vad som långsiktigt ska prioriteras inom välfärden. Är det exempelvis verkligen rimligt att upprätthålla rätten till hemtjänst i sommarboendet när kommuner inte klarar att erbjuda adekvat smittskyddsutrustning för den som arbetar i äldreomsorgen?

Krisen har accentuerat en redan pågående strukturomvandling. Konsumenter som i den akuta krisen gått över till näthandel och digitala tjänster behåller sannolikt nya konsumtionsmönster även längre fram. En strukturomvandling som annars skulle ha tagit åratal sker nu på månader. Vi måste orka börja diskussionen: Vilka företag och vilka branscher kommer vara bärkraftiga även på andra sidan krisen, och är därmed värda för skattebetalarna att rädda?

En långsiktig krishantering måste också rymma bredare perspektiv än hälsa och ekonomi. Åtgärder som är effektiva mot smittspridning och samtidigt har små negativa effekter på BNP och sysselsättning kan ha betydande negativa effekter för oss som människliga varelser. För att nämna två exempel: Vad gör det med oss som människor om vi inte kan mötas och dela idrottsliga eller kulturella upplevelser? Hur långsiktigt hållbart är det att hindra människor på ålderns höst att träffa sina barn och barnbarn?

Vi kommer sannolikt att behöva förhålla oss till covid-19 under lång tid framöver. Svåra avvägningar behöver göras mellan olika metoder för att inskränka mellanmänniskliga relationer – det vill säga inskränka det som de flesta ser som meningen med livet.

Nu är det hög tid att öppet ställa olika handlingsalternativ mot varandra och orka välja. Detta är ett arbete som varken bör eller kan delegeras till Folkhälsomyndigheten.

Torbjörn Hållö, LO-ekonom


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från GoCo Development Annons

Innovationskluster inom hälsa i Mölndal tar form

Signaturbyggnaden The House – en miljö konstruerad för naturliga möten över kontorsgränserna med dedikerade innovationsledare.
Signaturbyggnaden The House – en miljö konstruerad för naturliga möten över kontorsgränserna med dedikerade innovationsledare.

I januari tidigare i år togs det första spadtaget för det som ska bli GoCo Health Innovation City i Mölndal – ett innovationskluster vars huvudsyfte är att driva innovation inom hälsa och skapa ett bättre liv för människor. 

Det började med att AstraZeneca hade markyta som bolaget inte behövde för sin egen expansion. Istället för att exempelvis bygga logistik- och lagerlokaler vände man sig till stadsutvecklingsbolaget Next Step Group och fastighetsbolaget Vectura, som i sin tur skapade en joint venture: GoCo Development AB.

- Mölndal har många ledande aktörer inom life science och i närområdet finns redan etablerade hälsoföretag som AstraZeneca och Essity, så vi har redan en bra grund att stå på, säger Peder Wahlgren, vd på GoCo Development.

”För att vi ska nå målet krävs en bra mix av aktörer”

Målet med GoCo Health Innovation City är att driva innovation inom hälsa och i slutändan skapa ett bättre liv för människor. Det är GoCo Developments uppgift att driva projektet och skapa en attraktiv stadsdel tillsammans med olika aktörer och verksamheter. 

- För att klustret ska bli levande krävs en bra mix av aktörer. Utveckling kring nya innovationer har blivit alltmer komplex och kräver många kompetenser. Istället för att skapa allt själva, kan det vara enklare och bättre att liera sig med mindre företag som är mer agila. Vi vill att innovationsklustret ska vara som ett knytkalas – man tar med det man själv gillar och testar något nytt, säger Peder Wahlgren och fortsätter:

- Men stadsdelen ska inte bara huseras av life science-företag, utan vi vill också ha hit Chalmers och Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen, it-företag och staten i form av exempelvis RISE. Vi ska också bygga hotell, äldreboende och trygghetsboende. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om GoCo Health Innovation City 

Det första bolaget flyttar in hösten 2021 

I januari togs det första spadtaget, efter att detaljplanen på 100 000 kvadratmeter byggrätt blivit godkänd. Först ut är en toppmodern laboratoriebyggnad för det japanska cancerdiagnostikbolaget Fujirebo. Inflyttning sker under hösten 2021. 

- Parallellt ska vi påbörja byggnationen av vår signaturbyggnad – The House – efter semestern. Det är en 21 000 kvadratmeter stor byggnad som representerar mycket av vad vi vill uppnå med GoCo Health Innovation City. The House ska främja naturliga möten över kontorsgränserna där samarbeten och kunskapsutbyten ska frodas, säger Peder Wahlgren. 

Trots den rådande coronakrisen, har GoCo Development fortsatt drivit projektet framåt och rekryterat personal. 

- Vissa bolag har varit avvaktande, men vi fortsätter i den förutbestämda produktionstakten med övertygelsen att innovationsklustret är mer relevant än någonsin. Om det är något som pandemin har lärt oss, är det vikten av samarbete – både nationellt och internationellt, avslutar Peder Wahlgren.

Fakta GoCo Health Innovation City

* GoCo Health Innovation City ska bli Sveriges största life science-kluster.

* 100 000 kvadratmeter utvecklas i anslutning till AstraZenecas anläggning i Mölndal.

* Inom fem till åtta år ska klustret bestå av 350 stora och små företag, forskare och studenter.

* En satsning på 3,5 miljarder.

* Bakom satsningen står Next Step Group, Vectura Fastigheter och AstraZeneca.

EXTERN LÄNK: Läs mer på www.goco.se 

Mer från GoCo Development

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med GoCo Development och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?