1515

Slutreplik: Använd taxonomin som verktyg för ökad hållbarhet

DEBATT. Taxonomin behöver utvecklas. Men även i sitt nuvarande skick fyller den ett viktigt syfte för att öka transparens, minska greenwashing och styra mer investeringar i en grön riktning, skriver Mattias Goldmann, hållbarhetschef Sweco, och Johanna Lundgren Gestlöf, Hållbarhetschef SPP, i en slutreplik. 

Foto:Ulf Palm/TT

Den 1:a juni skrev vi en debattartikel i Dagens industri där vi listar fem anledningar till att EUs taxonomi behövs – trots dess fel och brister. 

Denna inriktning har fått mycket brett stöd från företrädare för vitt skilda branscher, som delar vår syn att alternativet ”tillbaka till ritbordet” vore väsentligt sämre än att godkänna förslaget. 

Dock har företrädare för Balanskommissionen och Södra Skogsägarna med LRF Skogsägarna i replikform i DI utifrån sina förutsättningar argumenterat för att stoppa taxonomin. Även Moderaterna har skrivit en artikel på samma tema. 

I två av artiklarna bygger artikelförfattarnas motstånd tyvärr på den kanske vanligaste missuppfattningen om taxonomin. De skriver att taxonomins syfte är att ”klassa investeringar som hållbara och inte hållbara”, vilket är felaktigt. 

Klassningen avser enbart vad som är att betrakta som helt i linje med Parisavtalet och EU:s egna klimatmål, med fokus på klimatneutralitet till år 2050. 

Därtill specificeras sådant som gör signifikant skada på klimat och miljö – dessa måste undvikas för att klassas som hållbar i taxonomin genom ”do no significant harm”-kriteriet. 

Alla andra aktiviteter, som är den stora majoriteten av vad som sker på marknaden, gör taxonomin ingen bedömning av. Här finns garanterat sådant som bidrar till att vi ska nå klimatmålen, och sådant som är bra för samhället utifrån andra aspekter och inte har någon betydande påverkan på miljö eller klimat. 

Detta påpekade vi nogsamt redan i den ursprungliga debattartikeln, och beklagar att det tycks ha gått vissa debattörer förbi. 

De replikerande debattörerna tycks också tro att en klassning som fullt ut hållbar enligt taxonomin är en förutsättning för att attrahera kapital. 

Så är det inte, både för att knappast någon aktör kommer att få all sin verksamhet klassad som hållbar, och för att åtskilliga aktiviteter och hela sektorer av näringslivet överhuvudtaget inte behandlas av taxonomin. 

Att ge taxonomin monopol på hållbarhetsbegreppet skulle därtill riskera att leda till finansiell instabilitet och ”gröna bubblor” – något ingen är intresserad av.

Som investerare är vi på SPP intresserade av bolag som kan visa att de kontinuerligt sänker sitt koldioxidavtryck och bidrar till omställningen. Som konsulter för hållbar omställning ser vi på Sweco stora affärsmöjligheter med den hållbara omställningen både med hjälp av, och utan taxonomin. 

Taxonomin är ett av flera verktyg för hållbar utveckling, och så länge vi är eniga om det kan hållbarhetsarbetet fortsatt accelerera i parallella spår. 

Moderaterna anger i sin artikel att taxonomin ”omöjliggör” skogsbruk eller klassar det som ”icke hållbart”. 

Så är det inte, dels för att någon sådan negativ klassning alltså inte finns, dels för att det finns uttryckliga möjligheter att få sitt skogsbruk klassat som hållbart enligt taxonomin. 

Men det är troligt att skogsbruket också framgent kommer att vilja använda sig av andra metoder för att visa att verksamheten är hållbar och i linje med klimatmålen.  

Taxonomin tillåter absolut detta. Därtill är en klar majoritet av Sveriges folkvalda eniga om att ett aktivt skogsbruk är en viktig del i att klara klimatutmaningen, och vi är trygga med att riksdag och regering fortsatt bevakar våra gemensamma intressen.

Flera av debattörerna varnar för att taxonomin ska få för stor betydelse för andra EU-verktyg. I EU:s återhämtningsplaner efter coronapandemin används taxonomins ”do no significant harm”-princip vilket få invänder mot. 

Däremot är det exempelvis viktigt att EU-klassade gröna obligationer inte får taxonomin som enda utgångspunkt, eftersom utbudet skulle bli för begränsat. 

Här behöver vi gemensamt vara tydliga gentemot EU att det ursprungliga löftet ska gälla; att taxonomin är ett av flera verktyg för omställning. 

Taxonomin behöver utvecklas. I diskussionerna kring hur en ”brun taxonomi” med klimatförstörande aktiviteter, en social ekonomi, och eventuella riktlinjer för hur ”mittemellan”-aktiviteter ska hanteras, behöver våra politiska företrädare och våra respektive branschorgan vara på tårna tidigt och säkra att processen framåt blir bättre och mer demokratisk än den hittills varit. 

Med det sagt fyller nuvarande förslag ett viktigt syfte för att öka transparens, minska greenwashing och styra mer investeringar i en grön riktning. 

”Sverige måste verka kraftfullt och samfällt för att svensk industri ska ges förutsättningar att fortsätta klimatomställningen med bibehållen konkurrenskraft”, skriver Balanskommissionen.  

Vi är eniga om detta. Låt oss fortsatt stötta vårt näringsliv i omställningen och använda taxonomin så som den är tänkt, som en del i att uppnå den riktning som redan stakats ut i Sverige med klimatlagen, i EU med Gröna Given och globalt med Parisavtalet. 

Mattias Goldmann, Hållbarhetschef Sweco

Johanna Lundgren Gestlöf, Hållbarhetschef SPP

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?