1515

Slopa statlig inkomstskatt

DEBATT. En skattereform för 2020-talet måste stimulera arbete och utbildning. Att ta bort hela den statliga inkomstskatten skulle vara ett lysande steg på den vägen. Det skulle också öka möjligheten att ta bort de krångliga 3:12-reglerna som både belastar företagare och rättsväsende, skriver Eva-Lena Ahlqvist, skatteexpert.

SKATTEREFORM. Klas Eklunds ESO-rapport föreslår en fastighetsskatt på 0,5 procent av taxeringsvärdet, men utan tak. Det är svårt att hitta en annan lika träffsäker finansiering för att slopa den statliga inkomstskatten, skriver Eva-Lena Ahlqvist.
SKATTEREFORM. Klas Eklunds ESO-rapport föreslår en fastighetsskatt på 0,5 procent av taxeringsvärdet, men utan tak. Det är svårt att hitta en annan lika träffsäker finansiering för att slopa den statliga inkomstskatten, skriver Eva-Lena Ahlqvist.Foto:HENRIK MONTGOMERY

Ska man göra en skattereform i ett konkurrensutsatt högskatteland som Sverige är ingenting viktigare än att skifta de skatter som skadar ekonomin mest mot mindre skadliga. ”Vårt framtida skattesystem – en ESO-rapport med förslag på en genomgripande skattereform” av Klas Eklund förklarar varför Sverige behöver en skattereform som stärker konkurrenskraft och produktivitet. Men alla förslag lever inte upp till resonemangen. Och än värre – om reformen skulle genomföras riskerar den skadligaste skatten att bli omöjlig att ta bort även i framtiden.

För att vara tydlig: Jag har varit med i ESO:s referensgrupp till projektet. Under drygt ett år har jag haft möjlighet att både följa arbetet och påverka det. Jag håller med om mycket i rapporten men inte allt. Inkomstskatten på arbete är det viktigaste området där jag skulle ha reserverat mig, om det hade varit möjligt.

Skatten på arbete är högre i Sverige än i de flesta andra länder. Klas Eklund föreslår sänkt skatt på både höga och låga inkomster. Gränsen för statlig inkomstskatt höjs. Färre ska betala de höga marginalskatter som snedvrider drivkrafter och gör det svårt och dyrt att rekrytera internationell expertis. Gränsen höjs från 42.000 till 65.000 kronor i månaden och skattesatsen sänks från 20 till 5 procent. Det är naturligtvis en oerhörd lättnad för stora viktiga inkomstgrupper. 

Men på högre löner tillkommer en nivå med 10 procents skatt och en med 15 procent. Lagt ovanpå kommunalskatten blir högsta marginalskatt över 47 procent. Skatter sänks för 113 miljarder kronor men de höga marginalskatterna består. Även om väldigt få ska betala den högsta skatten blir det ändå den skattesatsen som syns i internationella jämförelser. Och varför ska man alls ha en skatt som bara betalas av 20.000 personer? Den skulle ge extremt lite pengar. De samhällsekonomiska kostnaderna skulle sannolikt vara högre än intäkterna. Precis som värnskatten och andra symbolskatter som vi har haft för många av alldeles för länge.

Skatternas huvudsyfte är att dra in pengar till de offentliga utgifterna, det hävdar även Klas Eklund. Det kan man göra på betydligt mindre skadliga sätt.

Men är det politiskt möjligt att ta bort hela den statliga inkomstskatten, som bara betalas av ”höginkomsttagare”? Allt är möjligt om tillfället är rätt, det är mitt svar som bygger på 40 års bevakning av skattepolitik. Vem trodde hösten 2018 att januariavtalet var möjligt? Vem kunde tro i mitten av 1980-talet att en socialdemokratisk regering, med stöd av dåvarande Folkpartiet, skulle sänka högsta marginalskatt från 87 till 50 procent? Och samtidigt sänka kapitalinkomstskatten – och ränteavdragen – till 30 procent. Och införa en konkurrenskraftig bolagsskatt.

Det var en imponerande förändring av ett sjukt skattesystem. Men hade dåtidens politiker vågat gå ett steg längre och avstått från att införa den 20-procentiga statliga inkomstskatten kunde Sverige ha haft en avsevärt bättre ekonomisk utveckling de senaste 30 åren. Höga inkomstskatter har höga kostnader. Det är därför det har införts så många undantag. När värnskatten togs bort vid årsskiftet beräknade finansdepartementet kostnaden till noll på några års sikt.

Jag önskar att ESO eller någon annan vill försöka beräkna hur mycket värnskatten och resten av den statliga inkomstskatten har kostat inte bara statsfinanserna utan hela samhällsekonomin under tre decennier. 

Skatter som snedvrider drivkrafter till arbete och investeringar kan låta rättvisa men är motsatsen. Lägre tillväxt ger sämre välfärd.

Rapporten innehåller många förslag som både kan legitimera och finansiera sänkt skatt på höga arbetsinkomster. Dit hör en fastighetsskatt på 0,5 procent (i stället för dagens 0,75 procent) av taxeringsvärdet, men utan tak. Det blir alltså mindre skatt för flertalet småhusägare men betydligt mer för de höginkomsttagare som äger mångmiljonvillor. Detta liksom att ränteavdragens värde sänks med kapitalinkomstskatten från 30 till 25 procent drabbar mest dem som i dag betalar statlig inkomstskatt. Det är svårt att hitta en annan lika träffsäker finansiering för att slopa den statliga inkomstskatten.

En skattereform för 2020-talet måste stimulera arbete och utbildning. Att ta bort hela den statliga inkomstskatten skulle vara ett lysande steg på den vägen. Det skulle också väsentligt öka möjligheten att ta bort de krångliga så kallade 3:12-reglerna som både belastar företagare och rättsväsende. I rapporten sägs detta vara en målsättning, vilket är bra. Men det kräver rimligen att den statliga inkomstskatten tas bort, eftersom den är orsaken till att reglerna finns.

Att det enda faktiska förslaget för fåmansföretagare är höjd skatt på utdelning är beklagligt. Kapitalskatterna, inte minst skatterna för företag och företagare, måste också vara konkurrenskraftiga.

Det är utmärkt att alla upp- och nedtrappningar i grundavdrag och jobbskatteavdrag tas bort. Det gör att inkomstskatten kan bli begriplig. Men att ersätta detta med en skattereduktion som gör arbetsinkomster och pensioner skattefria upp till 95 000 kronor är både dyrt och dåligt analyserat. Det skattebefriar studerandes extrajobb men stimulerar inte till fortsatt arbete.

Om avsikten är att förbättra integrationen är det bättre att ändra bidragssystemen. Att betala skatt och tjäna in framtida pension är också en viktig del av integreringen i Sverige.

Att sänka skatten på låga inkomster så att det även stimulerar till heltidsarbete är inte omöjligt när grundavdraget görs om. Jobbskatteavdraget för dem som är över 65 år skulle kunna vara en förebild. Det sänker skatten med 20 procent på de första 100.000 kronorna i arbetsinkomst och med 5 procent på ytterligare 200.000. Det är rakt och begripligt och det är lätt att ändra både procenttal och intervallens längd för att uppnå just den skattelindring som man eftersträvar.

Om skatten däremot slopas helt på inkomster upp till 95.000 kronor är risken stor att de höga marginalskatterna aldrig går att ta bort. För hur ska politiker kunna sänka skatter för höginkomsttagare om det inte finns någon skatt på låga inkomster att sänka samtidigt?

Eva-Lena Ahlqvist

skatteexpert och tidigare chef för Dagens industris ledarredaktion


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?