Annons

Slopa elcertifikaten innan marknaden kollapsar

DEBATT. Snabb teknikutveckling har gjort att ny vindkraft kan byggas utan stöd. Nu måste elcertifikatsystemet avslutas för att undvika priskollaps, skriver Svensk Vindenergis vd Charlotte Unger Larson.

SUBVENTIONSSTOPP. Principen för avslutandet av elcertifikatsystemet bör vara att nya investeringar hålls utanför. Då raseras inte lönsamheten i tidigare investeringar till följd av att systemet kraschar, skriver Charlotte Unger Larson.
SUBVENTIONSSTOPP. Principen för avslutandet av elcertifikatsystemet bör vara att nya investeringar hålls utanför. Då raseras inte lönsamheten i tidigare investeringar till följd av att systemet kraschar, skriver Charlotte Unger Larson.Foto:Johan Nilsson / TT
Charlotte Unger Larson, vd för Svensk Vindenergi.
Charlotte Unger Larson, vd för Svensk Vindenergi.Foto:niklas palmklint

Övergången till förnybar energi är en av de viktigaste lösningarna för att motverka klimatkrisen. För att klara utbyggnaden krävs rättvisa marknadsförutsättningar och trovärdiga signaler till investerare som vill bidra till omställningen.

Det var positivt att statsminister Stefan Löfven i regeringsförklaringen framhöll såväl villkoren för de gröna näringarna och bevarandet av energiöverenskommelsens som viktiga delar i omställningsarbetet framöver.

Det gav hopp om att regeringen avser tydliggöra spelplanen för investerare i förnybar elproduktion, som väntar på besked om hur och när elcertifikatsystemet ska avslutas.

Elcertifikatsystemet har varit avgörande för att få till stånd förnybar el till en låg kostnad för elkonsumenterna. Systemet har förlängts och ambitionen utökats i omgångar.

Både Energimyndigheten och vindkraftbranschen har genom åren pekat på att det saknats en plan för hur systemet ska avslutas på ett ansvarsfullt sätt när målet har uppnåtts.

Regeringen har skjutit på problemet, men lovat att senast år 2020 införa ett stopp för systemet som förhindrar en utbyggnad utöver målet, så att en priskollaps kan undvikas.

Energimyndighetens förslag till stoppregel presenterades vid årsskiftet. Förslagets utformning – att nya anläggningar får inkluderas i systemet ända fram till 2030 – var ett hårt slag för de som investerat i förnybar el. 

Eftersom målet för elcertifikatsystemet förväntas uppnås redan 2021 innebär förslaget i praktiken att det inte blir något stopp, utan att systemet – och investerarna – lämnas därhän när målet har nåtts.

Följden av förslaget, om det skulle träda i kraft, blir ett havererat elcertifikatsystem och stor osäkerhet på marknaden.

Att bryta löftet om ett ordnat avslut skulle skapa stor ekonomisk skada för de som investerat tidigt och banat väg för dagens utveckling av förnybart i Sverige.

Det skulle dessutom skada investerarnas bild av Sverige som land med låg politisk risk och skicka olyckliga signaler till de som vill göra rätt i en tid där behovet av klimatåtgärder är akut.

Principen för avslutandet av elcertifikatsystemet bör vara enkel: Nya investeringar, som varken behöver stödet eller bidrar till måluppfyllelse, ska hållas utanför systemet. På så sätt raseras inte lönsamheten i alla tidigare investeringar till följd av att systemet kraschar.

För att nå den politiska målsättningen om 100 hundra procent förnybar elproduktion till 2040 kommer över 200 miljarder att behöva investeras i ny elproduktion och minst lika mycket till i elnäten som behöver bytas ut på grund av åldersskäl.

Det är enorma investeringar som krävs och för det behövs en spelplan som inte ändras över tid.

Vi uppmanar nu regeringen och partierna som står bakom energiöverenskommelsen att hålla sig till tidigare löften och avsluta elcertifikatsystemet på ett ansvarsfullt sätt.

Då kan investeringarna i förnybar och hållbar elförsörjning fortsätta, och både stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa stor klimatnytta, nu och framöver.

Charlotte Unger Larson, vd Svensk Vindenergi


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?