ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Dags att skrota solel-stödet, Lövin

  • MARGINALEFFEKT. Enligt januariöverenskommelsen mellan S, MP, L och C ska stöden till både personbilar och fossilfri laddning utökas. Man skulle få 20–30 gånger större utsläppsminskning om man köpte utsläppsrätter för pengarna, skriver Johan Gustafsson. På bilden Sveriges miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP). Foto: Stina Stjernkvist/TT

DEBATT. I en färsk granskning pekar Riksrevisionen på brister i Löfven I-regeringens stora klimatsatsning, Klimatklivet. Faktum är att nära häften av de subventionerade satsningarna hade genomförts även utan bidrag, skriver Johan Gustafsson, Skattebetalarnas slöseriombudsman.

Riksrevisionen sågade i torsdags regeringens stora klimatsatsning, Klimatklivet. Kostnaden är hög och resultaten blygsamma. Dessutom har regeringen misslett riksdagen och skönmålat satsningen. Klimatet är viktigt, men det räcker inte att satsa mest. De pengar som satsas måste göra nytta också. Tyvärr ser det ut som att ännu mer skattepengar kommer att slösas bort i klimatpolitiken kommande år.

Klimatklivet är ett finansiellt stöd till lokala klimatinvesteringar som infördes 2015. Hittills har 4,5 miljarder betalats ut till över 3.000 projekt och under 2018 omfattade stödet 1,5 miljarder kronor, eller 14 procent av statens samlade utgifter för miljöpolitiken.

Tanken var att Klimatklivet skulle ge stöd till åtgärder med hög klimatnytta. Men så har det inte blivit. Riksrevisor Helena Lindberg konstaterar i en kommentar att ”Klimatklivets kostnader per kilo minskade växthusgasutsläpp har varit höga”.

Likaså har beräkningarna av hur stora utsläppsminskningar investeringarna leder till varit bristfälliga. I vissa fall har samma utsläppsminskning räknats in flera gånger, och det är inte säkert att de beviljade åtgärderna kommer att leda till de utsläppsminskningar som man beräknat. Det går alltså inte att säga hur mycket nytta Klimatklivet gör för klimatet.

Vad Riksrevisionen däremot visar i granskningen är att nästan häften av de satsningar som fått stöd hade genomförts även utan bidrag från Klimatklivet. Ett par miljarder har med andra ord betalats ut utan att ge några ytterligare utsläppsminskningar över huvud taget.

Regeringen får även kritik för att den skönmålat Klimatklivet och gett en ensidigt positiv bild av satsningen och dess effekter, trots att myndigheterna löpande gett en mer nyanserad bild. Regeringen kritiseras också för att inte ha tagit fram en övergripande samhällsekonomisk bedömning av vilka effekter stödet har. Klimatminister Isabella Lövin har lovat att regeringen ska bli bättre på att redovisa vilka effekter olika klimatsatsningar har, något som den förra regeringen aldrig gjorde.

Bristande kostnadseffektivitet är ett generellt problem inom klimatpolitiken. Det understryks av den nya granskningens analys av hur olika klimatstöd samverkar. Marginalkostnaden för utsläppsminskningar med biogas är 4,8 kronor per kilo koldioxid och 6,20 kronor för elbilar. Det kan jämföras med EU:s utsläppshandelssystem där motsvarande kostnad är strax över 20 öre. Man skulle alltså få 20-30 gånger större utsläppsminskning om man köpte utsläppsrätter för pengarna. Trots det fortsätter regeringen att satsa mer och mer på kostsamma åtgärder som gör liten skillnad för klimatet.

I Januariöverenskommelsen mellan S, MP, L och C har man kommit överens om att Klimatklivet ska fortsätta och att stöden till både personbilar och fossilfri laddning och tankning ska öka ytterligare. Det är pengar som hade gjort större nytta för klimatet om de hade satsats på någonting annat och i praktiken kommer vi att få ännu mindre utsläppsminskningar för pengarna.

Regeringspartierna har också enats om att stöden till solel ska utökas. Det är ett stöd som såväl expertmyndigheter som branschen själv länge har krävt ska avskaffas för att det inte längre behövs. Livscykelanalyser på solelens klimatnytta visar dessutom att elen som finns i uttaget hemma är bättre för klimatet än solel.

De flesta är överens om att klimatet inte kan vänta. Men avgörande för att minska utsläppen är inte att klimatpolitiken kostar så mycket som möjligt. Vi har inte råd med politiker som slösar bort våra skattepengar på dyra åtgärder som inte har någon större klimatnytta.

Om politikerna bryr sig så mycket om klimatet som de ger sken av borde de se till att varje skattekrona satsas där den gör största möjliga nytta för klimatet.

Johan Gustafsson, Skattebetalarnas slöseriombudsman

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies