Annons

Skrota idén om europeiska minimilöner

DEBATT. Lagstadgade minimilöner har varit en av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens hjärtefrågor sedan hon tillträdde i december 2019. Vid hennes första linjetal i Bryssel den 16 september i år upprepades Kommissionens löfte om minimilöner på EU-nivå. Det är illavarslande och kan få långtgående negativa konsekvenser för den svenska modellen. Dessutom går det stick i stäv med grundläggande principer för EU-samarbetet. 

Tobias Baudin.
Tobias Baudin.Foto:Jonas Ekströmer
Thomas Erséus.
Thomas Erséus.

I fördraget om EU:s funktionssätt framgår tydligt, under artikel 153.5, att varje medlemsland ansvarar för sitt eget lönebildningssystem. Den svenska modellen med starka parter har under lång tid varit en garant för såväl stark konkurrenskraft som goda reallöneökningar i Sverige. En förutsättning bakom modellens framgång är att parterna tagit ansvar för lönebildningen och träffat avtal utan politisk inblandning, varken på nationell nivå eller i EU. Skulle minimilöner på EU-nivå bli verklighet skulle en stor del av resultatet av det konstruktiva arbete som gjorts gå förlorat. 

Lönebildningen utgör en fundamental del av hur den svenska arbetsmarknadsmodellen fungerar. En modell vars styrkor både levererar en effektiv branschanpassning och flexibilitet för nya krav och förhållanden i omvärlden och värnar de anställdas rättigheter och möjlighet till omställning. 

Ett införande av europeiska minimilöner skulle utmana den svenska lönebildningen och därmed hela kollektivavtalsmodellen, som är den svenska arbetsrättens fundament. Under hösten 2020 kommer parterna på den svenska arbetsmarknaden att förhandla om villkoren i drygt femhundra kollektivavtal. Tillsammans kommer vi fram till vilka villkor som ska gälla i de branscher som vi företräder. Även om arbetsgivare och fack har olika ingångar vill vi från båda sidor landa i avtal som fungerar för dem vi företräder. I förhandlingarna är lönen en viktig del. Om denna i stället regleras i lag kommer det finnas mindre att förhandla kring och därmed bli svårare att komma överens. Det vore som att lägga pussel när en bit saknas.

Vår bestämda uppfattning är att den dag som EU-regler om minimilöner testas i EU-domstolen kommer den svenska kollektivavtalsmodellen att ta stryk. I ett läge där inte alla företag och anställda i en bransch omfattas av kollektivavtal är risken överhängande att en rättslig prövning leder till att domstolen konstaterar att den svenska modellen inte är tillräcklig. Följden blir i så fall krav på nationell lagstiftning – ett förödande utfall för den svenska modellen. En sådan utveckling är tyvärr högst reell och vi kräver att Sveriges statsminister Stefan Löfven kraftfullt markerar mot alla planer på en europeisk arbetsrättslagstiftning.

EU-kommissionen menar att den svenska modellen inte alls är hotad. Samtidigt är det uppenbart att det råder djup okunskap kring vår kollektivavtalsmodell. Med en utökad europeisk inblandning i arbetsmarknadsfrågor kommer vi få en situation där kollektivavtalen kan överprövas av EU-domstolen. I praktiken kommer det då att bli omöjligt för parterna att träffa avtal. Om delar av ett avtal kan underkännas av domstolen faller hela avtalet eftersom det bygger på en helhet, ett givande och tagande där båda parter till slut är hyggligt nöjda. Ogiltigförklaras en del av det paket som parterna enats om kommer åtminstone en part att bli missnöjd och känna sig lurad. Detta skulle också ta bort den tillit som finns, och måste finnas, mellan arbetsmarknadens parter och innebära slutet för den svenska modellen. Om inte EU:s förslag göms och glöms finns risken att årets svenska avtalsrörelse blir en av de sista.

Priset för instiftandet av europeiska minimilöner är allt för högt och fördelarna lyser med sin frånvaro. Ursula von der Leyen har förklarat att en minimilön ”måste göra det möjligt för varje arbetare att leva ett anständigt liv var han än arbetar”.  Men utifrån siffror från OECD och Eurostat vet vi att minimilönerna i många av EU:s nya medlemsländer ligger nära eller till och med över 60 procent av landets medianlön. Det innebär att en EU-reglerad minimilön skulle göra liten skillnad på de låga lönenivåerna i dessa länder. Medan det i Tyskland, som har minimilöner på 48 procent av medianlönerna (OECD), skulle innebära över två euro i timmen. Om de tyska regeringspartierna anser att minimilönen i Tyskland ska vara minst 60 procent bör de kunna höja den själva istället för att vända sig till EU.

Det kan omöjligt ligga i EU:s intresse att förstöra en arbetsmarknadsmodell som ur ett europeiskt perspektiv är framgångsrik. Det är hög tid för EU-kommissionen att stå upp för en starkare samverkan mellan arbetsmarknadens parter och skrota förslaget om minimilöner.

Thomas Erséus, vd, Almega
Tobias Baudin, förbundsordförande, Kommunal

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från KIAAnnons

Biltillverkaren: Alla bilar ska vara laddbara år 2024

Alla nya bilar ska vara laddbara – redan om två år.

Det är i alla fall planen för biltillverkaren Kia Sverige.

Här är modellerna som ska göra det möjligt.

EV6 GT – en modern och kraftfull elektrisk prestandabil

Sedan 2013 har Kia lanserat åtta laddbara bilmodeller i Sverige och är idag marknadsledare på området.

Men företaget nöjer sig inte. Med en uttalad strategi och en vilja att skapa en laddbar rörelse där så många som möjligt ska kunna ställa om till att köra på el har de tagit ett viktigt beslut.

Målet är 100 procent laddbart år 2024.

Att Kia är en aktör som ligger i framkant i omställningen till en mer hållbar mobilitet visar försäljningssiffrorna tydligt.

Enligt statistik från Vroom (Sveriges ledande auktoritet inom statistik, historik och marknadsinformation på den svenska fordonsmarknaden) hade det sålts 118 595 laddbara bilar januari till oktober 2022. Detta motsvarade 52,9 procent av alla nyregistreringar. Av dessa var 35,6% elbilar och 24,1% bilar med laddhybridteknik.

När det kommer till elbilsförsäljningen under oktober i år så ökade försäljningen med 73 procent jämfört med oktober 2021. Totalt såldes närmare 8 000 nya elbilar under månaden.

När det kommer till Kia så är 83 procent av deras nyförsäljning i dag laddbar (i jämförelse med totalmarknadens 53 procent) – en bra bit på väg mot målsättningen på 100 procent laddbara 2024.

I dag har Kia det lägsta genomsnittliga CO2-utsläppet – i snitt på 35 g/km CO2 – av de största bilmärkena i Sverige. Detta kan jämföras med genomsnittet i branschen på 74 g/km januari till oktober, enligt Vroom,

Bakgrunden till Kias framgång när det kommer till laddbara är flera, men en tydlig den specialutvecklade elbilsplattformen e-GMP, som ligger till grund för den andra generationens elbilar, som bland annat årets bil 2022 – EV6 och nya EV6 GT är byggd på.

Plattformen möjliggör den senaste tekniken, med ultrasnabb laddning och lång verklig räckvidd.

Kia EV6 GT är det senaste tillskottet på elbilsplattformen. Det handlar om en familjebil med dubbla motorer med totalt 585 hästkrafter och ett vridmoment på 740 Nm. Räckvidden för EV6 GT är upp till 424 kilometer (enligt WLTP) och med bilens 800-voltsteknik laddar batteriet från 10–80 procent på ner till 18 minuter med en >250 kW snabbladdare.

Interiört har EV6 GT, som är en crossover mellan en personbil och en suv, en panoramaskärm (dubbla välvda 12,3-tumsskärmar), skålade sportstolar med neongröna sömmar och en tvåekrad sportratt.

På ratten sitter dessutom en särskild neongrön knapp för att aktivera extremläget My GT, som är en av fem olika körinställningar som ger olika respons från bland annat elmotorer, bromsar, styrning, fjädring och antisladdsystem.

Elbilsplattformen e-GMP ligger dessutom till grund för den kommande 7-sitsiga familje-suven EV9, som just nu genomgår sluttester inför världslanseringen under nästa år.

Se bilderna på nya kraftfulla EV6 GT.

 

Mer från KIA

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KIA och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera