Annons

Skrota idén om europeiska minimilöner

DEBATT. Lagstadgade minimilöner har varit en av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens hjärtefrågor sedan hon tillträdde i december 2019. Vid hennes första linjetal i Bryssel den 16 september i år upprepades Kommissionens löfte om minimilöner på EU-nivå. Det är illavarslande och kan få långtgående negativa konsekvenser för den svenska modellen. Dessutom går det stick i stäv med grundläggande principer för EU-samarbetet. 

Tobias Baudin.
Tobias Baudin.Foto:Jonas Ekströmer
Thomas Erséus.
Thomas Erséus.

I fördraget om EU:s funktionssätt framgår tydligt, under artikel 153.5, att varje medlemsland ansvarar för sitt eget lönebildningssystem. Den svenska modellen med starka parter har under lång tid varit en garant för såväl stark konkurrenskraft som goda reallöneökningar i Sverige. En förutsättning bakom modellens framgång är att parterna tagit ansvar för lönebildningen och träffat avtal utan politisk inblandning, varken på nationell nivå eller i EU. Skulle minimilöner på EU-nivå bli verklighet skulle en stor del av resultatet av det konstruktiva arbete som gjorts gå förlorat. 

Lönebildningen utgör en fundamental del av hur den svenska arbetsmarknadsmodellen fungerar. En modell vars styrkor både levererar en effektiv branschanpassning och flexibilitet för nya krav och förhållanden i omvärlden och värnar de anställdas rättigheter och möjlighet till omställning. 

Ett införande av europeiska minimilöner skulle utmana den svenska lönebildningen och därmed hela kollektivavtalsmodellen, som är den svenska arbetsrättens fundament. Under hösten 2020 kommer parterna på den svenska arbetsmarknaden att förhandla om villkoren i drygt femhundra kollektivavtal. Tillsammans kommer vi fram till vilka villkor som ska gälla i de branscher som vi företräder. Även om arbetsgivare och fack har olika ingångar vill vi från båda sidor landa i avtal som fungerar för dem vi företräder. I förhandlingarna är lönen en viktig del. Om denna i stället regleras i lag kommer det finnas mindre att förhandla kring och därmed bli svårare att komma överens. Det vore som att lägga pussel när en bit saknas.

Vår bestämda uppfattning är att den dag som EU-regler om minimilöner testas i EU-domstolen kommer den svenska kollektivavtalsmodellen att ta stryk. I ett läge där inte alla företag och anställda i en bransch omfattas av kollektivavtal är risken överhängande att en rättslig prövning leder till att domstolen konstaterar att den svenska modellen inte är tillräcklig. Följden blir i så fall krav på nationell lagstiftning – ett förödande utfall för den svenska modellen. En sådan utveckling är tyvärr högst reell och vi kräver att Sveriges statsminister Stefan Löfven kraftfullt markerar mot alla planer på en europeisk arbetsrättslagstiftning.

EU-kommissionen menar att den svenska modellen inte alls är hotad. Samtidigt är det uppenbart att det råder djup okunskap kring vår kollektivavtalsmodell. Med en utökad europeisk inblandning i arbetsmarknadsfrågor kommer vi få en situation där kollektivavtalen kan överprövas av EU-domstolen. I praktiken kommer det då att bli omöjligt för parterna att träffa avtal. Om delar av ett avtal kan underkännas av domstolen faller hela avtalet eftersom det bygger på en helhet, ett givande och tagande där båda parter till slut är hyggligt nöjda. Ogiltigförklaras en del av det paket som parterna enats om kommer åtminstone en part att bli missnöjd och känna sig lurad. Detta skulle också ta bort den tillit som finns, och måste finnas, mellan arbetsmarknadens parter och innebära slutet för den svenska modellen. Om inte EU:s förslag göms och glöms finns risken att årets svenska avtalsrörelse blir en av de sista.

Priset för instiftandet av europeiska minimilöner är allt för högt och fördelarna lyser med sin frånvaro. Ursula von der Leyen har förklarat att en minimilön ”måste göra det möjligt för varje arbetare att leva ett anständigt liv var han än arbetar”.  Men utifrån siffror från OECD och Eurostat vet vi att minimilönerna i många av EU:s nya medlemsländer ligger nära eller till och med över 60 procent av landets medianlön. Det innebär att en EU-reglerad minimilön skulle göra liten skillnad på de låga lönenivåerna i dessa länder. Medan det i Tyskland, som har minimilöner på 48 procent av medianlönerna (OECD), skulle innebära över två euro i timmen. Om de tyska regeringspartierna anser att minimilönen i Tyskland ska vara minst 60 procent bör de kunna höja den själva istället för att vända sig till EU.

Det kan omöjligt ligga i EU:s intresse att förstöra en arbetsmarknadsmodell som ur ett europeiskt perspektiv är framgångsrik. Det är hög tid för EU-kommissionen att stå upp för en starkare samverkan mellan arbetsmarknadens parter och skrota förslaget om minimilöner.

Thomas Erséus, vd, Almega
Tobias Baudin, förbundsordförande, Kommunal


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?