1515
Annons

Skolvalsreformen bör ses över

DEBATT. Närmare 360 000 svenska barn och elever går för närvarande i fristående förskolor och skolor. Men samhällsutvecklingen har sprungit ifrån skolvalsreformen och socioekonomiskt svagare områden har hamnat på efterkälken. Nu måste obligatoriskt skolval införas och skolpengen stöpas om för att göra elevsammansättningen mer blandad och systemet mer rättvist, skriver Åsa Fahlén från Lärarnas Riksförbund tillsammans med Academedias vd Marcus Strömberg.

DAGS FÖR NYSTART. Resursfördelningen måste ta hänsyn till skolors elevsammansättning. Mer resurser till elever med svårare förutsättningar skulle också göra det lättare för skolor i utanförskapsområden att attrahera behöriga och legitimerade lärare, skriver Åsa Fahlén och Marcus Strömberg.
DAGS FÖR NYSTART. Resursfördelningen måste ta hänsyn till skolors elevsammansättning. Mer resurser till elever med svårare förutsättningar skulle också göra det lättare för skolor i utanförskapsområden att attrahera behöriga och legitimerade lärare, skriver Åsa Fahlén och Marcus Strömberg.Foto:FREDRIK SANDBERG / TT

Den väg vi har valt i Sverige, med fritt skolval, avgiftsfri och skattefinansierad skola, är i grunden bra, men systemet behöver utvecklas och det fria skolvalet måste bli tillgängligt för fler.

Som Sveriges största utbildningsföretag och ett av Sveriges största fackförbund för lärare och studie- och yrkesvägledare vill vi lyfta några frågor som vi tror är avgörande för hur vi kan utveckla den svenska skolan så att den kan möta framtidens utmaningar och stärka Sveriges konkurrenskraft.

Utveckla systemet i takt med samhället. Närmare 360 000 barn och elever går för närvarande i fristående förskolor och skolor och de blir fler för varje år. Möjligheten att välja skola är för många familjer självklar och uppskattad.

Samhället är dock annorlunda nu än när reformen introducerades. Vi ser en ökande boendesegregation och att erfarna och utbildade lärare i allt högre utsträckning väljer bort att undervisa i de skolor som har tuffast förutsättningar.

Skolvalsreformen behöver ses över med hänsyn till samhällets utveckling. Ett steg i rätt riktning vore att få fler föräldrar och elever att göra medvetna val, något som också Skolkommissionen var inne på. Idén att alla får välja skola är i grunden god men vi ser att det inte alltid fungerar i praktiken.

Verka för en blandad elevsammansättning. Vi föreslår därför ett obligatoriskt skolval och en central antagningsadministration som är gemensam för kommunala och fristående skolor.

Vi vill gärna se ett system där alla skolor och huvudmän verkar för en blandad elevsammansättning, samtidigt som vi skapar förutsättningar för föräldrar att få sina önskemål uppfyllda i så hög grad som möjligt. Här är det extra viktigt att alla ges samma möjlighet att ta del av informationen om skolval.

Rättvis finansiering – oavsett driftsform. Fyra partier har kommit överens om en ny inriktning i skolpolitiken, där ett beslutsunderlag om förstatligande av de kommunala skolorna ska presenteras. Det innebär att finansieringssystemet med stor sannolikhet kommer förbättras.

Vi behöver en mer behovsstyrd fördelning än i dag och det står tydligt i skollagen att resurser till skolan ska tilldelas efter elevers olika behov. Men kommunerna har inte tillräckliga kunskaper om resursernas betydelse och i många fall saknas den kapacitet som krävs för att kunna finansiera skolan och fördela resurserna på ett ändamålsenligt sätt.

Vi vill ha friskolor som är ekonomiskt stabila över tid och som kan tackla oförutsedda förändringar i elevunderlaget, samtidigt som vi inte vill ha kommunala skolor som blir underfinansierade när en friskola öppnar på andra sidan gatan.

Bättre kontroll och uppföljning. Dagens system med skolpeng är otydligt och saknar bra riktlinjer. I slutänden är det eleverna som riskerar att drabbas av huvudmännens olika förutsättningar att erbjuda bra utbildning.

Skolpengssystemet bör bevaras men utvecklas. Resurserna behöver fördelas enligt en nationell modell och principen för lika villkor måste gälla och gå att följa upp.

Resursfördelningen måste ta hänsyn till skolors elevsammansättning. Mer resurser till elever med svårare förutsättningar skulle också göra det lättare för skolor i utanförskapsområden att attrahera behöriga och legitimerade lärare.

Staten är en viktig aktör på skolområdet. Vi välkomnar statliga ekonomiska tillskott till skolan men det är viktigt att dessa träffar rätt och ger effekt på kunskapsresultaten. Det har också blivit tydligt att staten behöver vara nära skolan på ett annat sätt än vad som varit fallet sedan 1990-talets kommunalisering.

Vi är beredda att diskutera konstruktiva förslag och lösningar på de utmaningar vi står inför och nu önskar vi att politiken gör detsamma. Vi efterlyser blocköverskridande modeller för skolval, finansiering och säkerställande av lika villkor som kan säkra en mer likvärdig skola för Sveriges elever.

De politiska låsningar som präglat debatten om skolan de senaste åren måste låsas upp – nu är det hög tid för långsiktiga lösningar för att elevernas kunskapsresultat ska förbättras.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund 

Marcus Strömberg, vd Academedia ACAD +0,96% Dagens utveckling


Innehåll från MetaAnnons

Experterna: ”Annonsering måste utvärderas och utvecklas”

Fler och fler annonsörer tittar nu på hur man kan fasa ut eller förändra traditionella metoder som reklamblad i brevlådan, TV-reklam och printannonser. De kan fortfarande ge effekt, men nu finns mer prisvärda, mätbara och inte minst framtidssäkra alternativ. Meta, före detta Facebook, berättar här om de digitala lösningarna som ger resultat idag.

”Ingen reklam tack” är sannolikt ett vanligare begrepp på svenska brevlådor än både Svensson och Johansson. Och till de som inte fått upp någon skylt, men ändå inte vill ha reklam, skickas varje år tusentals ton reklamblad som åker direkt i pappersinsamlingen. Till samma plats förpassas ofta oöppnade gratistidningar fulla med annonser som förblir okonsumerade. Lägg därtill ett skenande pris på papper där Tidningsutgivarna väntar sig en 50-procentig ökning inom kort, vilket redan lett till nedläggning av flera tidningar och tryckerier. Så nog hopar sig argumenten mot printlösningarna.

Johnas Liljegren är ansvarig för retail i Sverige för Meta, före detta Facebook. Han ser ofta exempel på företag som gör sina val av marknadsföring av gammal vana.

– All annonsering och kommunikation bör utvärderas och utvecklas med tiden, så även dessa printkanaler. Men det räcker inte med att bli digital och ”posta” ett reklamblad på Facebook. Man bör bygga automation och ny typ av reklamproduktion som effektivt kan skala över många butiker, säger han.

Framtiden finns online – och i butiker

Det nya digitala ekosystemet är mer komplext för annonsörer – på gott och ont. Den digitala kunden är ofta mer flyktig, oförutsägbar och lättdistraherad. Samtidigt finns fler möjligheter än någonsin att kommunicera direkt med kunden och att bygga lojalitet över tid. Men varför välja mellan online och offline när båda har sina uppenbara fördelar? De flesta kundresor har både analoga och digitala inslag, det är därför viktigt att hitta sätt att leda kunden till beslut eller köp på flera sätt.

– Jag har förståelse för att enskilda marknadsföringsaktiviteter är en del av ett större sammanhang där till exempel reklamblad är en del i ett maskineri där man också jobbar med POS (försäljning i butiken), leverantörsavtal och så vidare, säger han och fortsätter:

– Tyvärr har vi en tendens att sätta kanaler i fack där de spelar olika roller för att vi intuitivt tror att det är rätt. När vi utmanar oss och förändrar kanalmixen får vi ofta en förbättrad effekt. 

Eftersom Meta har appar som fyller olika syften för konsumenter så finns stora möjligheter att som varumärke möta kunderna där de befinner sig. Kunden kan till exempel inspireras och upplysas på Instagram och sedan bearbetas på Messenger eller Whatsapp för lojalitet, merförsäljning och kundnöjdhet. 

Hur kan det se ut i praktiken?

– Jag kan till exempel mötas av ett samarbete mellan COOP och mästerkocken ”matfashionistan” på Instagram stories, skicka det som ett direktmeddelande till min fru som skickar det till COOPs bot i Messenger där varorna läggs till i vår gemensamma inköpslista. Jag checkar ut på COOP.se och plockar upp varorna i ”click and collect” på väg hem från jobbet. På vägen dit får jag ett erbjudande från en leverantör i samarbete med COOP på Facebook. Väl på plats går jag in i butiken och kompletterar mitt köp med självscanning via mobilapp. I framtiden kanske jag med hjälp av AR lagar maten tillsammans med matfashionistan i mitt kök tillsammans med min bror i en annan del av landet, säger Johnas Liljegren.

City Gross växer med digitala kuponger

Bekvämlighet, närhet till hemmet och pris är parametrar som påverkar konsumenters val av fysisk butik. I takt med ett accelererat digitalt beteende utmanas dessa parametrar genom teknikutveckling och leveransformat där aktörer inom dagligvaruhandeln behöver ta hänsyn till ytterligare en konkurrensdimension. För kunder som redan befinner sig i butik är rabattkupongen ett vanligt inslag på hyllkanten för att driva försäljning. Genom att också erbjuda kuponger digitalt öppnar de en värld av möjligheter för riktad annonsering (i Metas kanaler) utanför den fysiska butiken, individanpassade erbjudanden och framför allt betydligt mer mätbara resultat.

– Vi har lärt oss att vi kan driva försäljning i butik genom digitala annonser och att de flesta är positiva till att få digitala kuponger via sociala medieplattformar, berättar Jonas Gunnarsson, mediestrateg på City Gross.

Insikterna som Jonas Gunnarsson hänvisar till kommer från ett omfattande test som de gjorde 2020 och 2021 för att få mer kunskap om hur annonser med digitala kuponger påverkar målgruppens shoppingbeteende. Testet utfördes tillsammans med ansedda Retail Academics som med rötter i världsledande forskning inom detaljhandeln och shoppingbeteende är specialiserade på att koda av köpbeteenden för att utveckla försäljning och kundupplevelse. Resultaten från kampanjer med digitala kuponger i utvalda butiker analyserades noggrant. De digitala annonserna ledde till en säljökning på 12 procent och hela 87 procent av den potentiella målgruppen nåddes konsekvent under kampanjperioden.

– Utbudsannonseringen behöver utmanas datamässigt då mycket sker av gammal vana. Med Metas möjlighet att geostyra sin kommunikation skapas unika möjligheter att följa upp kampanjen från traditionella räckviddsmått hela vägen till vad som faktiskt säljs ur hyllan. säger Patrik Thulin, vd på Retail Academics.

Samtidigt fick målgruppen i en enkät svara på hur de ville få sin information från City Gross. Svaren visade att 70 procent tyckte att annonsering via sociala medier var ett bra sätt att få erbjudanden och kuponger.

– Samarbetet gav en bred inblick i försäljningseffekten och kundernas åsikter baserat på de val av produkter och erbjudanden vi gör, berättar Jonas Gunnarsson.

Johnas Liljegren fyller i:

– Meta har lösningar för att visa hur kundresan ser ut oavsett om försäljning sker i butik, app eller på webb och sociala medier. För att få tillgång till verktygslådan och för att tillfredsställa konsumenternas krav på både personalisering och integritet så behöver annonsörer göra en del tekniska implementationer. Det kan krävas en liten investering men med det på plats kan man följa kunderna i den beteendeförändring de går igenom, avslutar han.

Vill du veta mer om hur du kan ta ditt företag framåt med hjälp av Meta? Läs mer på Meta For Business

Mer från Meta

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Meta och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?