Annons

Skolmarknaden kan göras ännu bättre

DEBATT. Skolvalsreformerna har varit en framgång. Kunskapsresultaten har höjts och likvärdigheten är oförändrad för elever födda i Sverige. Mycket av kritiken mot skolvalet och friskolor är därför missriktad, men det finns problem som måste åtgärdas, skriver Emanuel Örtengren, Timbro.

FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL. Den svenska skolmarknaden är inte perfekt utformad, skriver Emanuel Örtengren. Han ger tre förslag på åtgärder.
FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL. Den svenska skolmarknaden är inte perfekt utformad, skriver Emanuel Örtengren. Han ger tre förslag på åtgärder.

Att kunna välja var man själv eller ens barn ska gå i skola är att ha makt över ett av de viktigaste besluten i ens liv. Den valfrihet som elever och föräldrar har i dag, till skillnad från den maktlöshet i förhållande till skolväsendet som rådde fram till 1990-talet, har därför ett egenvärde för alla oss som vill att sådana beslut ska ligga så nära de berörda människorna som möjligt.

Lika länge som skolvalet och friskolorna har funnits, lika länge har de ifrågasatts. Det är framför allt debattörer och politiker till vänster som anklagat skolmarknaden för att orsaka skolsegregation, men på senare tid har kritik kommit även från borgerliga debattörer.

Den borgerliga friskolekritiken, som bland annat Expressens Anna Dahlberg och Göteborgs-Postens Håkan Boström stått för, utgår från teoretiska resonemang om att valfriheten kan ha negativa effekter eftersom skolmarknaden inte fungerar som en vanlig marknad, kombinerat med anekdoter om misskötsel bland privata aktörer.

Sådana argument räcker dock inte för att avgöra vilka effekter skolvalet och friskolor har fått på systemnivå – för att veta det måste man analysera den empiriska forskningen. I en ny forskningsöversikt för Timbro går skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren därför igenom vad empiriska studier säger om skolvalsreformernas effekter på fyra centrala områden: kvalitet och kostnader, likvärdigheten, skolsegregationen och betygsinflationen. 

Den övergripande slutsatsen är att skolvalsreformerna har varit en framgång. Skolvalet och friskolor har haft positiva effekter på resultaten i grundskolan, något som inte kan förklaras av betygsinflation. Svenskfödda elevers kunskapsfall i OECD:s Pisa-mätningar i början av 2000-talet har nu raderats ut – samtidigt som andelen elever i friskolor är högre än någonsin – och fallet kunde enligt forskningen aldrig förklaras av det fria skolvalet. 

Att gå på en fristående gymnasieskola höjer sannolikheten att man tar examen inom tre år samt resultaten på nationella prov i svenska och engelska. Likaså ökar friskolorna sannolikheten att elever studerar vidare året efter gymnasiet och att de tar minst 15 högskolepoäng under det året. Det finns dock tecken på att friskoleelever presterar sämre på externt rättade prov, men det är oklart om det reflekterar ett orsakssamband. 

Inte heller likvärdigheten har påverkats negativt de senaste 30 åren. Trots att den ekonomiska ojämlikheten ökat i Sverige under samma period har likvärdigheten mellan svenskfödda elever varit i stort sett konstant. I den mån likvärdigheten har minskat beror det på att fler elever har invandrat till Sverige och börjat skolan här i högre ålder än tidigare.

Skolvalet korrelerar med större skolsegregation, men den överlägset största förklaringen till skolsegregation är boendesegregationen, som förklarar så mycket som tre fjärdedelar av skolsegregationen. Forskningen ger inte något tydligt svar på om skolvalet har en dämpande effekt på skolsegregationen. Däremot är det tydligt att välbemedlade föräldrar flyttar närmare populära kommunala skolor, där platserna fördelas enligt närhetsprincipen. Utan skolval kommer marknadsmekanismerna därmed att slå igenom på bostadsmarknaden i stället, med stigande bostadspriser nära prestigefyllda skolor och större bostadssegregation som följd.

Den svenska skolmarknaden är inte perfekt utformad, långt därifrån. Men man måste hålla två tankar i huvudet: samtidigt som fristående skolor har större marknadsandelar än någonsin och Sveriges Pisa-resultat pekar uppåt finns det problem som måste åtgärdas. Här är tre förslag på vad som behöver göras:

1. Förbättra kunskapskontrollerna. Det är anmärkningsvärt att vi inte redan har centralt rättade nationella prov i Sverige, trots den breda samsyn som rått om behovet av detta bland forskare i åtminstone ett årtionde. Utan rättssäker bedömning kommer varken föräldrar eller myndigheter att ha någon vidare kännedom om skolors kvalitet. Skolverket har fått i uppdrag att utreda hur centralt rättade prov kan införas, men inget beslut har fattats ännu.

2. Gör skolors kvalitetsinformation lättillgänglig. Tyvärr har det blivit ännu svårare att få tag på bra kvalitetsinformation om skolor eftersom Statistiska centralbyrån (SCB) förra året tog ett beslut som innebär att friskolors betygs- och bakgrundsuppgifter anses vara affärshemligheter. Då beslutet upprätthölls i domstol måste lagstiftningen ändras för att säkerställa att elevdata från enskilda friskolor kan publiceras offentligt. Annars kommer det att vara omöjligt att tillhandahålla tillräcklig kvalitetsinformation. 

3. Antagningsreglerna till översökta skolor måste förändras. Reaktionerna på den statliga Likvärdighetsutredningens förslag att slopa kötid som urvalskriterium för friskolor tyder på att det politiska läget är låst i den frågan. Det finns dock en möjlig väg framåt. Det är nämligen inte bara kötid till friskolor som har regressiva effekter, utan också den närhetsprincip som kommunala skolor ofta förlitar sig på. En kompromiss skulle därför vara att både kommunala och fristående skolor antar en viss andel elever genom lotteri. Det skulle öka många elevers och föräldrars faktiska valmöjligheter, och de skulle också få större nytta av den kvalitetsinformation som publiceras. 

Borgerligheten har goda skäl att försvara skolvalsreformerna, men måste nu också vara med och vårda dem. För valfriheten i skolan bygger ytterst på möjligheten att kunna göra informerade val.

Emanuel Örtengren

programansvarig välfärdsfrågor Timbro


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?