Annons

Skolan behöver digitala verktyg

DEBATT. Nio av tio lärare anser att digitala verktyg är ett betydelsefullt pedagogiskt hjälpmedel, enligt Skolverkets enkät. Det gör de inte för att regeringen klubbat en digitaliseringsstrategi, eller för att de känner sig tvungna att använda digitala lärverktyg, skriver tio företrädare för svenska utbildningsteknikföretag.

SKÄRMTID. Digitala verktyg är sedan många år en självklar del av skolans infrastruktur. Många tusen lärare över hela Sverige använder dem varje dag i sin undervisning, skriver artikelförfattarna.
SKÄRMTID. Digitala verktyg är sedan många år en självklar del av skolans infrastruktur. Många tusen lärare över hela Sverige använder dem varje dag i sin undervisning, skriver artikelförfattarna.Foto:JESSICA GOW / TT

Samhällsdebatten om skolans digitalisering präglas av oro och skepsis.

Delar av skepsisen grundar sig i verkliga problem. Till exempel när beslut inte tar sin utgångspunkt i att digitaliseringen ska ge pedagogiskt mervärde för lärarna och eleverna. Eller när digitala verktyg används på sätt som inte bidrar till studiero och inlärning.

Vi som är verksamma i edtech-branschen delar den här kritiken.

Samtidigt upplever vi att skolan, återigen, har blivit projektionsyta för farhågor som finns kring samhällsutvecklingen i allmänhet. I det här fallet oron för hur barn och ungas hjärnor och koncentrationsförmåga påverkas av skärmtid och att vara ständigt uppkopplade.

Det här är en viktig diskussion, men som i begränsad utsträckning handlar om skolan.

Skolans digitalisering innebär inte att eleverna ständigt ska sitta uppkopplade och framför skärmar. Den handlar inte om att alla elever till varje pris ska ha en egen lärplatta, eller använda sökmotorer i stället för böcker. Digitaliseringen handlar om pedagogiskt mervärde.

Digitala verktyg är sedan många år en självklar del av skolans infrastruktur. Många tusen lärare över hela Sverige använder varje dag, mycket genomtänkt och med brinnande engagemang, digitala verktyg i sin undervisning.

Det gör de inte för att regeringen klubbat en digitaliseringsstrategi, eller för att de känner sig tvungna att använda digitala lärverktyg skolan har köpt in, utan utifrån sitt eget professionella kunnande.

Enligt Skolverkets stora lärarenkät från våren 2019 anser nio av tio lärare att digital teknik och digitala verktyg i viss eller stor utsträckning är ett betydelsefullt pedagogiskt hjälpmedel.

Delar av digitaliseringskritiken är därför lätt att uppfatta som en missförtroendeförklaring mot lärarkåren. Det förtjänar den inte.

Visst finns det exempel på hur digitala verktyg används utan eftertanke. Men utan en didaktisk metod, planering och en tydlig tanke kring vad som ska åstadkommas i undervisningen fungerar inga lärverktyg, oavsett om de är analoga eller digitala.

Visst har det gjorts felaktiga och ogenomtänkta satsningar, inte minst i digitaliseringens inledningsskede. Men alla förändringsprocesser innebär en successiv mognad, där man med tiden lär sig se och undvika fallgroparna.

Swedish Edtechs medlemsföretag har inte digitalisering som självändamål, utan vår drivkraft är en bättre vardag för såväl lärare som elever. En del av våra medlemsföretag har under årtionden utvecklat läromedel i tät dialog med skolan. Det arbetet förändras inte genom att läromedel nu erbjuds i både tryckt och digitalt format.

De digitaliseringsutmaningar vi ser är andra än de som dominerar debatten. Låt oss ta tre av dem.

1. Vi måste säkra alla elevers rätt till de hjälpmedel de behöver för att nå kunskapsmålen. För elever med till exempel neuropsykiatrisk problematik och inlärningssvårigheter finns en rik palett av digitala verktyg som kan hjälpa till med alltifrån att skapa struktur i skolvardagen till att omvandla talat ord till text.

Men för få får tillgång till de verktyg som finns. Det skapar ojämlikhet mellan elever, skolor och olika delar av landet.

2. Många huvudmän behöver utveckla sin beställarkompetens. Det är fortfarande för vanligt med tekniska lösningar och digitala verktyg som inte utgår från behoven i klassrummet. Det skapar frustration och brist på tillit hos lärarna.

Snarare än att köpa in specifika tjänster eller produkter, behöver huvudmännen upphandla partners som långsiktigt kan hjälpa dem att utveckla digitaliseringen som ett verktyg i undervisningen.

3. Många lärare fortfarande behöver kompetensutveckling för att kunna bedöma hur och när digitala verktyg skapar mervärde, och för att känna sig trygga i att utforska digitaliseringens möjligheter. I dag söker sig tusentals lärare till Facebookgrupper och andra diskussionsforum – eller till oss – för att utbyta erfarenheter och få vägledning.

Det är fantastiskt att så många lärare är så engagerade att man kompetensutvecklar varandra. Men huvudmän och skolledare måste ta på ledartröjan och erbjuda metod- och kompetensutveckling på ett systematiskt, långsiktigt och medvetet sätt.

Lärarkåren förtjänar förtroende för sitt engagemang och en saklig diskussion om hur digitala verktyg kan bidra till bättre undervisning. En diskussion som måste utgå från digitaliseringens reella möjligheter och utmaningar, och i en vilja till dialog. Edtechbranschen deltar gärna i det samtalet.

 

Jannie Jeppesen, vd, Swedish Edtech Industry
Peter Mattisson, koncernchef CIMON, styrelseordförande, Swedish Edtech Industry
Per Almgren, vd Natur och kultur
Anna Settman, vd Liber
Christer Carlberg, vd, Sanoma Utbildning
Tommy Eklund, vd, IST Group
Samuel Henningsson, vd, Netport Science Park
Örjan Johansson, affärsområdeschef skola, Atea
Bo Kristoffersson, Nordenchef, Lexplore
Andreas Selling, grundare, Vklass


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?