1515

Skolan behöver digitala verktyg

DEBATT. Nio av tio lärare anser att digitala verktyg är ett betydelsefullt pedagogiskt hjälpmedel, enligt Skolverkets enkät. Det gör de inte för att regeringen klubbat en digitaliseringsstrategi, eller för att de känner sig tvungna att använda digitala lärverktyg, skriver tio företrädare för svenska utbildningsteknikföretag.

SKÄRMTID. Digitala verktyg är sedan många år en självklar del av skolans infrastruktur. Många tusen lärare över hela Sverige använder dem varje dag i sin undervisning, skriver artikelförfattarna.
SKÄRMTID. Digitala verktyg är sedan många år en självklar del av skolans infrastruktur. Många tusen lärare över hela Sverige använder dem varje dag i sin undervisning, skriver artikelförfattarna.Foto:JESSICA GOW / TT

Samhällsdebatten om skolans digitalisering präglas av oro och skepsis.

Delar av skepsisen grundar sig i verkliga problem. Till exempel när beslut inte tar sin utgångspunkt i att digitaliseringen ska ge pedagogiskt mervärde för lärarna och eleverna. Eller när digitala verktyg används på sätt som inte bidrar till studiero och inlärning.

Vi som är verksamma i edtech-branschen delar den här kritiken.

Samtidigt upplever vi att skolan, återigen, har blivit projektionsyta för farhågor som finns kring samhällsutvecklingen i allmänhet. I det här fallet oron för hur barn och ungas hjärnor och koncentrationsförmåga påverkas av skärmtid och att vara ständigt uppkopplade.

Det här är en viktig diskussion, men som i begränsad utsträckning handlar om skolan.

Skolans digitalisering innebär inte att eleverna ständigt ska sitta uppkopplade och framför skärmar. Den handlar inte om att alla elever till varje pris ska ha en egen lärplatta, eller använda sökmotorer i stället för böcker. Digitaliseringen handlar om pedagogiskt mervärde.

Digitala verktyg är sedan många år en självklar del av skolans infrastruktur. Många tusen lärare över hela Sverige använder varje dag, mycket genomtänkt och med brinnande engagemang, digitala verktyg i sin undervisning.

Det gör de inte för att regeringen klubbat en digitaliseringsstrategi, eller för att de känner sig tvungna att använda digitala lärverktyg skolan har köpt in, utan utifrån sitt eget professionella kunnande.

Enligt Skolverkets stora lärarenkät från våren 2019 anser nio av tio lärare att digital teknik och digitala verktyg i viss eller stor utsträckning är ett betydelsefullt pedagogiskt hjälpmedel.

Delar av digitaliseringskritiken är därför lätt att uppfatta som en missförtroendeförklaring mot lärarkåren. Det förtjänar den inte.

Visst finns det exempel på hur digitala verktyg används utan eftertanke. Men utan en didaktisk metod, planering och en tydlig tanke kring vad som ska åstadkommas i undervisningen fungerar inga lärverktyg, oavsett om de är analoga eller digitala.

Visst har det gjorts felaktiga och ogenomtänkta satsningar, inte minst i digitaliseringens inledningsskede. Men alla förändringsprocesser innebär en successiv mognad, där man med tiden lär sig se och undvika fallgroparna.

Swedish Edtechs medlemsföretag har inte digitalisering som självändamål, utan vår drivkraft är en bättre vardag för såväl lärare som elever. En del av våra medlemsföretag har under årtionden utvecklat läromedel i tät dialog med skolan. Det arbetet förändras inte genom att läromedel nu erbjuds i både tryckt och digitalt format.

De digitaliseringsutmaningar vi ser är andra än de som dominerar debatten. Låt oss ta tre av dem.

1. Vi måste säkra alla elevers rätt till de hjälpmedel de behöver för att nå kunskapsmålen. För elever med till exempel neuropsykiatrisk problematik och inlärningssvårigheter finns en rik palett av digitala verktyg som kan hjälpa till med alltifrån att skapa struktur i skolvardagen till att omvandla talat ord till text.

Men för få får tillgång till de verktyg som finns. Det skapar ojämlikhet mellan elever, skolor och olika delar av landet.

2. Många huvudmän behöver utveckla sin beställarkompetens. Det är fortfarande för vanligt med tekniska lösningar och digitala verktyg som inte utgår från behoven i klassrummet. Det skapar frustration och brist på tillit hos lärarna.

Snarare än att köpa in specifika tjänster eller produkter, behöver huvudmännen upphandla partners som långsiktigt kan hjälpa dem att utveckla digitaliseringen som ett verktyg i undervisningen.

3. Många lärare fortfarande behöver kompetensutveckling för att kunna bedöma hur och när digitala verktyg skapar mervärde, och för att känna sig trygga i att utforska digitaliseringens möjligheter. I dag söker sig tusentals lärare till Facebookgrupper och andra diskussionsforum – eller till oss – för att utbyta erfarenheter och få vägledning.

Det är fantastiskt att så många lärare är så engagerade att man kompetensutvecklar varandra. Men huvudmän och skolledare måste ta på ledartröjan och erbjuda metod- och kompetensutveckling på ett systematiskt, långsiktigt och medvetet sätt.

Lärarkåren förtjänar förtroende för sitt engagemang och en saklig diskussion om hur digitala verktyg kan bidra till bättre undervisning. En diskussion som måste utgå från digitaliseringens reella möjligheter och utmaningar, och i en vilja till dialog. Edtechbranschen deltar gärna i det samtalet.

 

Jannie Jeppesen, vd, Swedish Edtech Industry
Peter Mattisson, koncernchef CIMON, styrelseordförande, Swedish Edtech Industry
Per Almgren, vd Natur och kultur
Anna Settman, vd Liber
Christer Carlberg, vd, Sanoma Utbildning
Tommy Eklund, vd, IST Group
Samuel Henningsson, vd, Netport Science Park
Örjan Johansson, affärsområdeschef skola, Atea
Bo Kristoffersson, Nordenchef, Lexplore
Andreas Selling, grundare, Vklass


Innehåll från PayerAnnons

Returpack väljer Payer för en ny digital utbetalningslösning för pantpengar

Returpack har valt betalningsbolaget Payers plattform för att ta in pantsystemet i en ny och digital era. 

Den nya digitala utbetalningslösningen börjar nu rullas ut på Returpacks egna storpantarautomater, Pantamera Express, i hela landet.

Sedan 1980-talet har svenskarna vallfärdat till landets pantmaskiner för att lämna in sina burkar och flaskor. Returpack är företaget som införde pantsystemet och bolaget hanterar nu över 2 miljarder burkar och flaskor varje år.

Returpack valde 2019 Payer som partner att digitalisera pantsystemets utbetalningslösning av pantpengar och bolaget har nu utvecklat den tekniska plattformen som gör det möjligt att starta tester och utrullning över hela landet.

Utbetalning till bankkontot

88% av alla flaskor och burkar som säljs i Sverige i dag pantas och materialåtervinns genom Returpacks pantsystem.

Returpack jobbar med att ständigt utveckla systemet för att förenkla och öka tillgängligheten för pantaren. Att kunna betala ut pant på fler sätt än via det traditionella pantkvittot är ett av förnyelseområdena. Den digitala överföringen direkt till det egna bankkontot ger en smidig lösning och följer digitaliseringsutvecklingen i samhället. 

Returpack har implementerat denna lösning i de egenägda storpantarautomaterna,  Pantamera Express. Ett test ihop med dagligvaruhandeln planeras och därefter tas beslut om vidare implementeringar.

– Pantamera Express-automaterna är en viktig del i vårt utvecklingsarbete kring framtidens pantsystem. Här har vi haft möjlighet att testa en ny digitaliserad utbetalningslösning i stor skala och kan nu erbjuda en säker, enkel och smidig tjänst för överföring av pantpengar direkt in på bankkontot, säger Carita Classon, produktchef på Returpack/Pantamera.

Internet-of-things – kommunikation mellan pantmaskin och mobilapp

Payer valdes för att utveckla motorn, en digital betalningslösning direkt till konsumentens bankkonto. Lösningen fungerar i en kombination mellan pantmaskinen, molnet och en mobilapp. Den nya Pantamera-appen är tillgänglig för både iOS och Android. Redan efter två månader har appen laddats ned 20 000 gånger.

Innan appen kan användas första gången kopplas bankkontot genom Mobilt Bank-ID av användaren. Det är en process som tar mindre än 1 minut att genomföra. Efter att pantaren hällt i sina burkar och PET-flaskor i Pantamera Express, skannar pantaren en QR-kod med mobilappen för att slutföra transaktionen.

I den första fasen av utrullningen ingick Returpacks 57 egenägda storpantarautomater, Pantamera Express. Dessa står utplacerade på större återvinningscentraler över hela landet. Under 2020 pantades 90 miljoner förpackningar via Pantamera Express.

Under pilotfasen har över 25% av användarna valt den digitala lösningen. Det är något som Returpack tror kommer öka snabbt ju fler svenskar som känner till appen. Den digitala lösningen är ett komplement till papperskvittot som kommer finnas kvar.

– Payer har varit mycket lyhörda för våra önskemål och vi har hela tiden känt oss trygga med att dom levererat en stabil och säker lösning för vårt digitala genombrott, säger Henric Oscarsson, Utvecklingsansvarig på Returpack/Pantamera.

– Vi på Payer är otroligt stolta över att vi fick förtroendet att utveckla nästa generations utbetalningslösning i det svenska pantsystemet. Ett system som alla svenskar har en relation till och bidrar till. Förutom att det är smidigt för konsumenten att få pengarna direkt på kontot, när man pantar, säger Peder Berge, vd och grundare av Payer.

Klicka här för att läsa mer om samarbetet mellan Returpack och Payer 

Mer från Payer

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Payer och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?