1515
Annons

Skogsstyrelsen: C snedvrider och sprider konspirationsteorier

REPLIK. Under mina dryga 25 år som verksam i skogssektorn har jag aldrig tidigare varit med om att skogen tagit så stor plats i den offentliga debatten som nu. 

FELAKTIGA FAKTA. Helena Lindahl och Peter Helander (C) går med bred marginal över gränsen för hur man kan snedvrida, sprida felaktiga fakta och konspirationsteorier, skriver Herman Sundqvist, generaldirektör för Skogsstyrelsen.
FELAKTIGA FAKTA. Helena Lindahl och Peter Helander (C) går med bred marginal över gränsen för hur man kan snedvrida, sprida felaktiga fakta och konspirationsteorier, skriver Herman Sundqvist, generaldirektör för Skogsstyrelsen.

I grunden är det bra att vi har en konstruktiv diskussion om hur vi kan använda skogen som en del i omställningen till ett biobaserat samhälle.

Jag är väl medveten om att en myndighet ibland måste fatta obekväma beslut och både kan och ska kritiseras. Det ingår liksom i vår roll. Som statsanställd arbetar både jag och mina medarbetare på medborgarnas uppdrag i demokratisk anda och ser till att de beslut som riksdagen och regeringen fattar blir verklighet. 

Men Helena Lindahls och Peter Helanders (C) debattartikel i Di 12/2 går med bred marginal över gränsen för hur man kan snedvrida, sprida felaktiga fakta och konspirationsteorier: konfiskeringsagenda. Myndighetsaktivism. 

Jag är förvånad över hur dessa riksdagsledamöter uttrycker sig.

Efter en grundlig analys och ett omfattande beredningsarbete inom myndigheten har jag fattat beslut om att vi ska överklaga de fem domar som gäller ersättning till markägare som nekas avverka i fjällnära skog. 

Hela den här processen har tagit alldeles för lång tid och jag beklagar det. Ändå finns det väl grundade motiv till att vi överklagar:

En central fråga där domen från Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt inte ger något tydligt besked är formerna för ersättning. Vad händer om skogsägaren söker avverkningstillstånd på nytt om några år och får ett nytt nej? Ska ersättningen på 125 procent då betalas ut igen? Dubbelt? Tredubbelt? Vad händer om marken säljs, ska nästa ägare också ha möjlighet att få ersättning? Dessa är bara några exempel på hur otydlig och vag lagen är. 

Detta konstaterar även domstolen själv när man i domen skriver: ”…det inte finns några klara rättsregler om vad som ska gälla i nu angivet fall. Det framgår att varken lagtext eller praxis anger något krav på att ett avslagsbeslut ska gälla för alla och envar och för all framtid för att intrångsersättning ska utgå.” 

Sådana oklarheter kan i framtiden leda till att alla inte behandlas lika. Därför är det rimligt att Skogsstyrelsen överklagar domarna. 

Som alla myndigheter ska Skogsstyrelsen arbeta utifrån det regelverk, de uppdrag och de ekonomiska medel som riksdag och regering ger oss. Om regelverket är otydligt så kan myndigheten söka vägledning genom domstolsutslag. Det gör vi nu. Myndigheten kan också påtala för regeringen att regelverket är otydligt. Det gjorde vi i maj förra året. 

Det behövs vägledning för att tolka en mycket otydlig lag. För att få vägledning behövs en prejudicerande och vägledande dom. Sådant får man i högsta instans. Därför vänder vi oss genom Kammarkollegiet till Mark- och miljööverdomstolen.

För oss handlar det här inte heller om en strid som ska vinnas eller förloras. Samhället ska kunna lita på att vi som myndighet agerar sakligt och opartiskt. Det finns givetvis inga ekonomiska motiv och beslutet att överklaga tas inte av enskilda tjänstemän. Vi behöver vägledning och det är så här vi måste göra i ett rättssäkert samhälle för att få den. 

Herman Sundqvist, generaldirektör Skogsstyrelsen

Läs tidigare inlägg: 

Staten bedriver korståg mot svenska skogsägare 

Innehåll från SAS InstituteAnnons

”Att kommunicera i realtid genom digitala kanaler har hittills visat sig framgångsrikt”

Implementering av kommunikationsplattformen innebär inte ett sista farväl till telefonkonferenser och personliga möten. ”Vi kommer fortsätta att vara något för dem som inte är så digitala, men det kommer nog att bli färre som uteslutande söker den sortens råd”, säger Tom Palving.
Implementering av kommunikationsplattformen innebär inte ett sista farväl till telefonkonferenser och personliga möten. ”Vi kommer fortsätta att vara något för dem som inte är så digitala, men det kommer nog att bli färre som uteslutande söker den sortens råd”, säger Tom Palving.

Hur kan en bank upprätthålla en relation med sina kunder när dessa inte längre besöker bankkontoret? Den frågan brottas förmodligen många banker med i tider då digitaliseringen förändrar konsumentbeteendet och nya nischaktörer har intensifierat konkurrensen.

Jyske Bank, Danmarks tredje största bank, har lanserat ett nytt it-projekt där bankens kommunikation kommer att vara mera inriktad på den enskilda kundens behov. Relevant kommunikation baserad på kundens digitala beteende är nyckeln till att bevara och utvidga relationen med bankkunden. Tom Palving, Centre of Excellence Lead på Jyske Bank, med fokus på försäljning och kundlojalitet förklarar:

– Att ge kunderna goda råd kräver kunskap och insikt. Vi behöver veta mer om våra kunder för att kunna ge råd som överträffar online-tjänster och Google. Ambitionen är att vara där våra kunder är, bland annat genom kommunikation, och att lyssna digitalt för att lära oss mer om dem.

Jyske Bank implementerar en kommunikationsplattform som ska göra den digitala kunddialogen relevant, närvarande och proaktiv, på samma sätt som kunderna upplevde det i den lokala matbutiken före smartphone och online-finansiering.

Kunderna gör sina efterforskningar hemma

De flesta studier pekar på samma sak, vare sig det handlar om bilförsäljning eller tillhandahållande av lån. Kunderna har läst på online så att bara det sista steget är kvar när de till slut kliver in genom dörren.

– Kunderna befinner sig mer på digitala kanaler nu än för tio år sedan. De flesta som besöker bankkontoret har redan gjort efterforskningar och förberett sig. För tio år sedan besökte kunderna rådgivaren för att få hjälp. Nu är de förberedda och genom den digitala utvecklingen i andra branscher är de vana vid att fatta snabba inköpsbeslut.

Eftersom Jyske Bank har komplett översikt över kundens finanser, kan de hjälpa till genom att exempelvis berätta om det är mest förmånligt att köpa eller leasa en bil.
Eftersom Jyske Bank har komplett översikt över kundens finanser, kan de hjälpa till genom att exempelvis berätta om det är mest förmånligt att köpa eller leasa en bil.

I många fall kan även beslutet fattas online. Enligt Tom Palving kan nischaktörerna bevilja lån till digitalvana kunder med bara fyra klick. Dessutom tenderar kunderna att vända sig till Google för att hitta information om hur de ska optimera sina finanser.

Om Jyske Bank ska kunna vara en tänkbar leverantör av banktjänster måste de ha en digital närvaro i de kanaler där kunderna surfar och gör sina efterforskningar innan de fattar beslut. På så sätt kan Jyske Bank stärka relationen med kunderna genom kommunikation.

Känn dina kunder

Om du vill vara mer synlig på den digitala scenen behöver du lära dig mer om kundernas digitala beteende. Det gör att du kan vara närvarande på samma digitala platser som dina kunder.

Och när du inte har den expertisen själv måste du hitta den någon annanstans.

– Programvaruföretaget SAS Institute hade sett de här utmaningarna förr och kunde erbjuda en lösning som vi kunde köpa i stället för att behöva uppfinna och bygga den själva. Det hade varit en stor och komplicerad uppgift att bygga den från grunden.

Med rätt programvara kan banken kombinera sin interna kundinformation med kundernas digitala fotspår. Det ger en bättre förståelse för kundens aktuella behov och önskemål och banken kan översätta det till relevant kommunikation för den enskilda kunden.

Helhetsbilden gör det möjligt för banken att optimera kundernas övergripande ekonomiska situation och samtidigt lyfta fram relevanta tjänster.

En gång i månaden träffar Tom Palvings team resten av organisationen för att dela insikter om vad som fungerat bra och mindre bra. I gengäld får de frågor från kollegor som leder till nya hypoteser de kan testa.
En gång i månaden träffar Tom Palvings team resten av organisationen för att dela insikter om vad som fungerat bra och mindre bra. I gengäld får de frågor från kollegor som leder till nya hypoteser de kan testa.

Effektivare kommunikation

Tom Palving konstaterar att projektet gör banken bättre på att identifiera det viktigaste budskapet och tidpunkten när detta budskap bör kommuniceras till kunden.

– Vårt mål är att kommunicera så relevant och effektivt som möjligt, men även att sortera bort de personer som inte tycker att ett specifikt budskap är relevant.

– Det vi vill veta är om vi kan få fler kunder att kontakta oss. Och att de som kontaktar oss får en bra upplevelse och gör ett köp. Det sparar tid för både våra kunder och oss.  Vi ser flera exempel där vi är mer relevanta och därför ökar antalet kunder som interagerar tack vare vårt nya verktyg.

Den personliga banken

Projektet med plattformen är fortfarande i sin linda, och det är en bit kvar innan banken kan börja skriva direkt i kundernas Facebook-flöden, förutsatt att kunderna också kan se fördelarna och tillåter att Jyske Bank kontaktar dem just där.

– Vår ambition är att bygga ett kommunikationsverktyg som är så effektivt att alla kunder upplever Jyske Bank som relevant, närvarande och proaktiv.

Som så kallad relationsbank kan Jyske Bank erbjuda komplexa lösningar baserade på en hög nivå av information om kunden. En informationsnivå som nu kompletteras och utökas med digital information.

– När vi lyckas kommer vi att få en djupare insikt om våra kunder än vad nischaktörerna någonsin kan få. Då kan vi ge våra kunder den bästa finansiella rådgivningen – något som de inte kan få någon annanstans, säger Tom Palving.

Läs mer om lösningen som Jyske Bank använder för att kommunicera med sina kunder.  

Vill du veta mer? Läs om Jyske Banks samarbete med SAS Institute och andra innovativa lösningar i Norden.  

Mer från SAS Institute

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAS Institute och ej en artikel av Dagens industri

Replik: Med Hyresgästföreningens förslag är vi tillbaka på ruta ett

Foto:Hasse Holmberg/TT

I en replikvår artikel om behovet av hyreshöjningar i Stockholm, skriver Susanne Sjöblom och Sofia Kloo på Hyresgästföreningen att Fastighetsägarna vill chockhöja hyrorna i Stockholm. Därefter slår de fast att de aldrig kommer att ”gå med på att låta Sveriges hyresgäster stå för hela notan när hyresvärdarnas kostnader ökar i samhällskrisen”. På den senare punkten är vi överens. Om Hyresgästerna skulle stå för den kostnadsökning som förvaltningen av hyresrätter nu drabbas av, skulle hyrorna behöva höjas med cirka 25 procent. 

Den förhandlingsmodell som vi, tillsammans med Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta, enats om säkerställer nämligen att så inte blir fallet. En höjning med 9,5 procent innebär att kostnaderna delas på ett sätt som är entydigt till hyresgästernas fördel. Hyresvärdarna står för mer än 60 procent av notan. För den majoritet av landets hushåll som äger sitt boende finns det ingen motsvarande krockkudde när stora kostnadsökningar slår mot samhällsekonomin. 

Det innebär att modellen fungerar precis som det var tänkt; att hyresutvecklingen långsiktigt ska bli mer stabil genom att jämna ut kostnadssvängningarna. Sjöblom och Kloo gör dock en annan tolkning. Av deras resonemang att döma ska hyresvärdarna ta mer eller mindre hela notan när kostnaderna ökar. Men det räcker inte med det. De föreslår dessutom att hyrorna ska sänkas när dagens höga inflation minskar. Det skulle möjligen kunna diskuteras i en situation med långvarig deflation, men Sjöblom och Kloo anser att en minskad kostnadsökningstakt i sig kan motivera en hyressänkning. 

Den tolkning som Sjöblom och Kloo gör av den nya förhandlingsmodellen skulle få allvarliga konsekvenser för hyresrättens framtid. Det är svårt att hitta några argument för att äga och förvalta hyresrätter i en värld där kostnadsökningar inte kan delas med hyresgästerna och kostnadsminskningar kan leda till en hyressänkning. 

Vi hoppas att detta inte är Hyresgästföreningens verkliga uppfattning, utan räknar med att organisationen ska hedra den överenskommelse som de själva har kallat för ett nytt Saltsjöbadsavtal. I annat fall är vi tillbaka på ruta ett, där det råder fullständig oklarhet om vad förhandlingarna syftar till. Det är en situation som varken gynnar hyresgäster eller hyresvärdar.

Oskar Öholm, vd Fastighetsägarna Stockholm

Nathalie Brard, förhandlingschef Fastighetsägarna Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera