Annons

Skandiamannen in i åsiktskorridoren

DEBATT. Vi hade inte hade hamnat i Palmeåklagarens show om vi haft ett samhällsklimat som varit mer nyfiket och tillåtande när det gäller nya hypoteser. Skandiaspåret borde ha genomlysts när Thomas Pettersson skrev om det 2018. Det är en brist för vårt samhälle att ingen lyssnar när det framförs teorier utanför åsiktskorridoren, anser Mats Bergstrand.

Foto:Claudio Bresciani

Bildstormare uppfattas alltid som hot. Någon som vågar formulera en från den rådande samhällsnormen avvikande uppfattning har det inte lätt i vårt samhälle. Det är så jobbigt att lyssna på dem, så obehagligt att behöva utmana egna ståndpunkter. Alltså möts det individuella tänkandet ofta med ett kollektivt fördömande. Ända till normen ändras och det som ignorerats eller fördömts blir högsta mode. Det är ett ganska bedrövligt skådespel.

Exemplen är många. Visselblåsarna i Macchiariniaffären, ifrågasättandet av Quickdomarna, kostnadsaspekter på invandringspolitiken. Längre tillbaka handlade det om frågor rörande aktiv dödshjälp eller 90-talets ifrågasättande av kronförsvaret.

Allra värst är det med våra så kallade Palmespanare. Vissa av dem tillhör nog också i och för sig kategorin ”knäppgökar”, men även där har alla dragits över en kam. Att fjärma sig för långt från huvudspåret – den rättsligt prövade Christer Pettersson – har inte varit hälsosamt för den som velat tillhöra de av etablissemanget accepterade opinionsbildarna. 

Denna beröringsskräck har understundom också blivit en kvalitetsstämpel för våra etablerade medier; med den gamla kvällspressen som avskräckande spekulativt exempel. De som borde ha som livsluft att utmana och ifrågasätta, får klappar på axeln för gott uppförande i orkestreringen av samhällsdebatten om de inte utmanar för mycket.

Extra tydligt blir detta mönster nu när chefsåklagaren Krister Petersson presenterar Palmegruppens slutgiltiga lösning på vår tids stora samhällstrauma. Det vi får oss till livs går inte en millimeter längre än det författaren Thomas Pettersson redan levererat i tidskriften Filter och sin bok ”Den osannolika mördaren” från 2018: Olof Palmes baneman heter Stig Engström, den så kallade Skandiamannen. Han var på plats, han hatade Palme och han försökte vilseleda medierna efteråt. Ingen av dem kan knyta Engström till mordvapnet, och ingen av dem vet hur man ska få ihop kopplingen mellan mördaren och mordoffret på själva mordkvällen. Han kan ha gått norrut på Sveavägen och där fått syn på makarna Palme och då vänt och följt efter dem, eller han kan ha gått söderut och där snubblat över dem – bildligt, inte bokstavligt som han själv hävdar - vid Tunnelgatan. Vapnet? Han måste ha haft ett – annars hade han ju inte kunnat skjuta. Och han var vapenintresserad.

När Thomas Pettersson i en grundlig genomgång presenterar detta spår är reaktionen närmast av karaktären beröringsskräck. Sedan säger åklagare Petersson samma sak, med mindre stringens, och då tycker etablissemanget plötsligt att hypotesen är mycket intressant. Ett steg närmare sanningen, säger statsminister Stefan Löfven. Trovärdigt, menar professor Mårten Palme.

Att argumentet mot utpekandet av Christer Pettersson inskränker sig till att Lisbet Palme bara påstås ha identifierat en person hon såg på platsen, det får passera. Nu ska en ny norm etableras. Menar Palmegruppen att Christer Pettersson befann sig på platsen men inte var gärningsmannen, eller varför är denna distinktion gällande Lisbet Palmes utsaga så viktig?

Hade författaren Thomas Pettersson anfört detta hade det avfärdats som privatspanaradvokatyr. Nu var det i stället chefsåklagare Petersson och då ska vi rätta in oss i ledet.

Jag menar att huvudpoängen här inte är att Palmegruppen misslyckats, utan att vi inte hade hamnat i detta om vi haft ett samhällsklimat som varit mer nyfiket och tillåtande när det gäller motvallsteorier och nya hypoteser. Hade vi fått en ordentlig och offentlig genomlysning av Skandiaspåret när författaren Pettersson presenterade det så hade chefsåklagaren insett att onsdagens show behövde skrivas om eller ställas in.

Statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson myntade uttrycket åsiktskorridor. Det ger ett statiskt intryck. Egentligen handlar det om att vi har så lätt att flytta oss mellan olika åsiktskorridorer. Utan att någonsin behöva reflektera över våra skiften.

Bildstormarna står mitt emellan korridorerna. Därför lyssnar ingen. Det är en brist för vårt samhälle.

Problemet synliggörs bland annat av att i de ärenden där vår Medieombudsman, tidigare Pressombudsman, känner sig föranledd att förorda klander, så är den absoluta lejonparten uppkomna på grund av slarv. De fall där mediernas utgivare medvetet velat testa gränserna är mycket sällsynta.

Det låter kanske vid en första reflexion bra, utgivarna värnar medieetiken. Problemet är att denna etik därmed heller aldrig utvecklas. Den mediechef som vill testa gränserna, ifrågasätta rådande regelverk, med anledning av publiceringens vikt och allmänintresse, gör mer för att utveckla en stark självreglerad medieetisk kompass.

Detta hänger ihop med åsiktskorridoren. Är du innanför blir du inte ifrågasatt. Risken är att det som publiceras samtidigt blir ointressant. Att det som befinner sig därute förr eller senare hamnar på insidan i en ny korridor är till föga tröst, i alla fall ur ett journalistiskt perspektiv. 

 

Mats Bergstrand, partner, Priority Group
tidigare redaktör DN Debatt


Innehåll från Löwe RekryteringAnnons

Unik process garanterar rätt kandidat till rätt tjänst

Efter att tillsammans med kunden ha tagit fram en träffsäker kravprofil på en utlyst tjänst, gör Löwe Rekryterings unika, anonymiserade rekryteringsprocess att du som kund alltid kan vara säker på en sak: att du får rätt kandidat till rätt tjänst.

– Vi har tagit bort faktorer som utseende kön, ålder och etnicitet när vi lämnar CV till våra kunder. Istället fokuserar vi på det som är viktigt, nämligen utbildning, arbetslivserfarenhet och sociala färdigheter, säger Roger Hult, utvecklingsansvarig för Löwe AI på Löwe Consulting, som driver Löwe Rekrytering och Bemanning.

Roger Hult, utvecklingsansvarig för Löwe AI på Löwe Consulting, som driver Löwe Rekrytering och Bemanning.
Roger Hult, utvecklingsansvarig för Löwe AI på Löwe Consulting, som driver Löwe Rekrytering och Bemanning.

Kompetensförsörjning är komplext med många kostsamma fallgropar för dig som arbetsgivare, speciellt om du som företagsledare är mån om ditt arbetsgivarvarumärke. Löwe Rekrytering är specialister med erfarenhet av att skapa unika lösningar för rekrytering och bemanning. Här är man övertygad om att principen ”korten på bordet” är rätt väg att gå, och i kombination med den beprövade rekryteringsprocessen har detta lett till ett ovanligt högt antal framgångsrika matchningar. Roger Hult är övertygad om att detta grundar sig i att Löwes 30-dagars rekryteringsprocess banar väg för ömsesidig öppenhet och transparens – kring de faktorer som faktiskt är viktiga.

– Det finns en beklaglig trend där både arbetsgivare och arbetssökande enbart lyfter fram sina positiva sidor. Vi anser att båda parter har en skyldighet – och ska ha möjlighet – att tydligt och sakligt kunna ställa frågor och få svar. Från arbetsgivarens sida gäller det att ärligt beskriva samtliga arbetsuppgifter och kandidaten behöver i sin tur vara rak med sina egna styrkor och svagheter.

Löwes AI algoritm sållar bland kandidater

När arbetets kravprofil och sociala kravprofil är framtagna skrivs en annons och då väljs också rätt annonskanaler. Som experter inom kandidatbeteenden hittar Löwe rätt mediekanal och kommunikationslösning för att kunden ska nå sin önskade målgrupp. För att undvika oväntade överraskningar använder sig Löwe Rekrytering av en egen AI-algoritm, LIR (Löwe Intiutive Recruiter). LIR är enligt den formella definitionen ett obevakat självlärande artificiellt intelligent program. Den klarar av att granska språket på detaljnivå i kandidatens CV vilket innebär att den läser av ord för ord och mening för mening i CV:t för att se om kompetensen är lämplig i det kandidaten beskriver utifrån ställd kravprofil från arbetsgivaren. LIR möjliggör för arbetsgivaren att lägga till en social kravprofil utöver den utlysta tjänstens kravprofil. Kandidaten måste nu i större omfattning än tidigare beskriva den egna personligheten i inlämnad CV för att matcha den sociala kravprofilen som arbetsgivaren har kopplat till utlyst tjänst. De kandidater som är kvar får kompletterande frågor innan de sedan kontaktas för en inledande intervju.

– Känns allt bra fortsätter vi till nästa steg med en längre, kompetensbaserad intervju hos oss på Löwe Rekrytering. Vi presenterar våra utvalda finalister för kunden med en koncis sammanfattning och återkopplar till personlighetstesterna. Först därefter gör vi en överlämning så att kunden kan förbereda inför en slutintervju. Det är först då som kunden ser vem kandidaten är, så att båda kan vara säkra på att enbart relevanta faktorer spelar in i urvalsprocessen; självklart medverkar våra rekryteringskonsulter även då, betonar Roger.

Utvecklar egna tekniska lösningar

Efter att kandidaten har blivit anställd gör Löwe Rekrytering månadsvisa uppföljningar under provanställningstiden. Om det mot all förmodan skulle bli en felrekrytering från Löwes sida, bekostar företaget kostnaden för uppsägningstiden inklusive arbetsgivaravgiften och hittar en ny kandidat till utan extra kostnad. Det är dock inte bara i rekryteringen som Löwes styrkor finns. Bolaget utvecklar alla sina tekniska lösningar själva och kan därför hjälpa sina kunder att möta en mängd komplexa utmaningar.

– Vi vet hur man på djupet kan skräddarsy unika AI-algoritmer för ett bolags specifika behov och använder oss utav maskininlärning. Med hjälp av AI-algoritmer kan man avlasta administrativa uppgifter som tar tid från beslutsfattare i ett bolag, bland annat VD, CFO, COO och CMO.Vi kan också skräddarsy unika AI-lösningar för att hjälpa ledare inom idrottsrörelsen med administrativa uppgifter, alltifrån sportchefer och ekonomiadministratörer till tränare.

Med AI-produkten LID (Löwe Intuitive Developer) kan kunder till exempel granska en befintlig personalstyrkas kompetens för att säkerställa att rätt person är på rätt plats. LID är en egenutvecklad artificiell intelligens (AI) som utvärderar den befintliga personalstyrkan. Den är objektiv och opartisk vilket ger alla en rättvis chans att bli bedömda utifrån det man har presterat i bolaget.

– LID tar all skriftlig information som finns om personalen och samlar den i en databas. Där granskas materialet på detaljnivå av vår algoritm, för att se till att alla är på rätt plats. LID kan också användas för att utvärdera personal inför en omorganisation eller ett annonserat varsel, eller då man står i begrepp att köpa upp ett annat bolag. LID kan i princip hantera hela granskningen av ett företags organisation till en bråkdel av kostnaden av vad organisationskonsulter tar i arvode.

Eliminerar bluffakturor till 100 procent

En annan tjänst Löwe erbjuder är programvaran Löwe Interceptor, som eliminerar bluffakturor till 100 procent. Programvaran kan integreras med vilket ekonomiprogram som helst, är helautomatiskt och behöver minimal översyn.

– Då många människor är hemma på grund av Coronakrisen, har kriminella element inte kunnat tjäna olagliga pengar den traditionella vägen genom exempelvis bostadsinbrott. Därför förutspår vi en lavinartad ökning av bluffakturor i år, i synnerhet vid överlämningar mellan ordinarie ekonomianställda och vikarierande semesterpersonal. Vår AI-lösning garanterar till 100% att inga bluffakturor släpps igenom och kan beroende på kundens tillval radera den fakturan så att t ex en oerfaren vikarierande ekonomiassistent av misstag inte betalar bluffakturan till företag med kopplingar till det yrkeskriminella nätverket. De som skickar ut bluffakturor är oftast yrkeskriminella organisationer och detta är vårt sätt att förhindra att företag av misstag bidrar till den yrkeskriminella verksamheten, avslutar Roger.

Fakta Löwe AI

Vi från Löwe AI som är en del av Löwe Consulting har tagit fram en kampanj för DI:s läsare. De företag som köper programlicensen för 120 000 SEK exklusive moms, som hanterar ett obegränsat antal fakturor, får använda programmet fram till 2021.12.31 om man lägger en intresseanmälan via vår hemsida.

EXTERN LÄNK: Läs mer här!

Mer från Löwe Rekrytering

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Löwe Rekrytering och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?