1515

Skandia: Straffskatt mot flitiga småsparare

DEBATT. Regeringen och Vänsterpartiet föreslår att skatten på kapitalförsäkring och investeringssparkonto höjs vid årsskiftet. Det drabbar dem som har störst behov av att spara till pensionen, men även unga och föräldrar som sparar till barn och barnbarn påverkas.

Maria Landeborn och Mattias Munter.
Maria Landeborn och Mattias Munter.

Förslaget sänder märkliga signaler när det gäller att uppmuntra sparande. Och höginkomsttagarna kan redan välja löneväxling till minimal beskattning för sitt pensionssparande.

Skattehöjningen på sparande drabbar framför allt den grupp som har störst behov av att själva spara till pensionen. Det handlar om mängder av låg- och medelinkomsttagare utan stora tjänstepensionsavsättningar, som själva måste sätta undan pengar för att inte tvingas sänka levnadsstandarden kraftigt den dag det är dags att sluta jobba. Många i den gruppen kommer inte att få mer än halva slutlönen i statlig pension. Det ställer höga krav på eget sparande och en politik som premierar detsamma.

Men detta är inte den enda grupp som skattehöjningen slår mot. Vi vet att unga människor kämpar för att spara till att kunna köpa sin första egna bostad. Vi vet att många föräldrar och mor- och farföräldrar valt sparformen för att kunna spara till barn och barnbarn. De här grupperna missgynnas av regeringens och Vänsterpartiets nya förslag.

Vi har i Sverige på bara ett par års tid gått från att premiera privat pensionssparande genom avdragsrätten till att höja skatten på sparande vid två tillfällen. Det är olyckligt då skatter påverkar människors beteende. Den här gången tycks avsikten återigen vara att minska människors motivation till att spara.

I korthet innebär det nya förslaget att kapitalunderlaget ska multipliceras med statslåneräntan plus 1 procent istället för plus 0,75 procent. Vi har räknat på skattehöjningen som i dagsläget innebär en ökning med 18,5 procent. Det är en kraftig höjning som inte bara skickar fel signaler om sparande utan även ökar osäkerheten kring hur sparandet kommer att beskattas i framtiden. Det är högst problematiskt i en tid då staten samtidigt subventionerar alla typer av lån, såväl bolån som blanco- och sms-lån.

När Vänsterpartiet presenterade skattehöjningen saluförde man förslaget som en jämlikhetsreform. Det är direkt fel och särskilt märkligt med tanke på att många höginkomsttagare har möjlighet till löneväxling till extra tjänstepension via sin arbetsgivare. En tjänstepensionsförsäkring som i sin tur beskattas med mindre än en sjättedel jämfört med ISK.

Medan höginkomsttagarna kan löneväxla vidare till låg beskattning får unga som sparar till sin första bostad eller medelinkomsttagaren som sparar på egen hand för en drägligare pension betala priset. Jämlikhetsreformen är i själva verket en straffskatt mot flitiga småsparare. Om det här är vad spararna kan förvänta sig från en statsbudget i strålande tider, hur kommer man då att behandlas när vi har en riktig kris?

 

Maria Landeborn, sparekonom, Skandia
Mattias Munter, pensionsekonom, Skandia

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?