LO-ekonomerna skriver att slopad värnskatt inte innebär något annat än mer pengar i plånboken för personer med höga inkomster. Inget kunde vara mer fel.
Alla inser att det man får kvar i plånboken efter en extra ansträngning spelar roll för hur människor väljer. Sverige har dels världens högsta skatt på arbete (70 procent), dels den sämsta utbildningspremien inom OECD.
Detta går på tvärs mot ambitionen att Sverige ska bygga välstånd genom kunskap, kompetens och kvalitet snarare än låga priser.
Vi behöver premiera alla de som tar sig an krävande utbildningar och använder sin kunskap här i landet. Värnskatten orsakar då flera problem. Företagen får svårare att rekrytera till chefsposter och krävande ansvarsroller, det blir svårare att få forskare, specialister och internationella toppkrafter till Sverige. Det blir totalt sett färre arbetade timmar, vilket även drabbar offentliga tjänster som sjukvården.
Värnskatten ger därför inte heller några skatteintäkter. Beräkningar gjorda av Svenskt Näringsliv (med SCB:s mikrodatamodell Fasit) visar att värnskatten gör så att staten går miste om mellan 1 och 3,6 miljarder kronor i skatteintäkter varje år.
Forskare, bland annat vid Finanspolitiska rådet och ESO, har också kommit till slutsatsen att skatteintäkterna skulle öka med sänkta marginalskatter.
Nyligen skrev exempelvis ESO: ”För alla politiker som på sikt vill fördela mer resurser till de sämst ställda finns det alltså en hel del reformarbete att göra. Att höga marginalskatter i sig är omfördelande är en missuppfattning.”.
Nya straffskatter med fördelningsmotiv vore att upprepa historiska och kostsamma policymisstag. En skadlig värnskatt som avskaffas ska inte ersättas av något annat som skadar investeringarna, jobben och inkomsterna.
Jonas Frycklund, biträdande chefekonom, Svenskt Näringsliv
Johan Lidefelt, ekonom, Svenskt Näringsliv
Läs tidigare inlägg:
Avskaffad värnskatt vidgar inte klyftorna
Replik: Värnskatten måste ersättas med högre skatter på kapital
