1515

Sjukhusvård dåligt för coronasmittade

DEBATT. Att placera smittade personer på sjukhus är ofta fel lösning. Det var så man hanterade epidemier förr i tiden. Coronapatienter bör vårdas av proffs i hemmet. Så kan Sverige vara ledande inom framtidens vårdstruktur och rädda fler liv, skriver medicinforskaren Bengt Arnetz.

FEL PLATS. Vid epidemier eller pandemier kan sjukhus vara ett farligt ställe att vårdas på. Hemsjukvård bör övervägas vid sjukdomsutbrott som coronaviruset, anser Bengt Arnetz.
FEL PLATS. Vid epidemier eller pandemier kan sjukhus vara ett farligt ställe att vårdas på. Hemsjukvård bör övervägas vid sjukdomsutbrott som coronaviruset, anser Bengt Arnetz.Foto:Bertil Ericson / TT

Den traditionella vården och infektionsprofessionen efterfrågar med hänvisning till den aktuella nya coronavirusinfektionen att vi måste bygga ut sjukhusens kapacitet att hantera epidemier. Tankarna går till de gamla epidemisjukhusen. Men, är det rätt eller ens evidensbaserad strategi? Tveksamt.

Att vistas på sjukhus kan vara livräddande – men även leda till allvarliga komplikationer. Enbart de med allvarliga sjukdomar eller de som är kraftigt medtagna läggs i dag in. Dessa patienter är oerhört infektionskänsliga. Vård på sjukhus är även behäftad med en väsentlig risk för medicinska felhandlingar och oförutsedda medicinska utfall.

Baserat på aktuella amerikanska undersökningar resulterar medicinska felbehandlingar (malleable adverse events) i mellan 250.000 och 400.000 dödsfall per år. Den tredje vanligaste dödsorsaken i USA. Om siffrorna i en bok om medicinska felhandlingar som jag gav ut på Studentlitteratur, baserade på äldre USA-data, uppdateras skulle det innebära kring 100.000 dödsfall svensk sjukvård i dag – utan att ta hänsyn till effekter av dagens höga stressnivå inom vårdprofessionerna, vilket i sin tur bidrar till än större risk för medicinska misstag.

Det finns inget som pekar på att vården blivit säkrare sedan banbrytande rapporter om felhandlingar började publiceras under 1980-talet. I och med den aktuella corona-virusinfektionen som debuterade i Wuhan ropar många på att vi måste bygga ut sjukvårdsresurserna.

I Journal of the American Medical Association (7/2) presenteras intressanta fakta om 138 patienter som lades in under januari på Zhongnan-sjukhuset en del av Wuhan University Hospital. Hela 41 procent av de drabbade, många sjukvårdsarbetare, tros ha smittats på sjukhuset. Och, de flesta av dem som blev allvarligt sjuka var redan patienter på sjukhuset och fördes över till intensivvård, hade redan sjukdomstillstånd som försvagade deras motståndskraft mot infektioner.

Vi har i flera studier visat hur stress bland vårdens professionella kan kopplas till ökad risk för allvarliga infektioner hos patienter. Slutsatsen måste bli att vi inte okritiskt ska efterfråga flera sjukhusplatser – något som infektionsprofessionen oftast gör. Det var så vi hanterade infektioner förr i tiden.

En del sörjer Roslagstulls infektionssjukhus i Stockholm. Men, om Sverige vill vara ledande inom framtidens sjukvårdsstruktur, inklusive e-hälsa samt minimera riskerna för förebyggbara dödsfall vid epidemier, bör vi se till att inte föra samman sjuka med misstänkta infektioner på små ytor och inte onödigt exponera oftast stressad personal.

Vi bör ta fram strategier för vård i hemmet, där frisk och motståndskraftig professionell vårdpersonal kan tillhandahålla högkvalitativ vård. Med denna strategi torde det vara ett ytterst litet andel av dem som infekterats med coronaviruset – eller nästa virusepidemi – som med professionell vård i patientens hemmiljö skulle behöva läggas in för intensivvård.

Med denna strategi behöver man inte ha smittsamma patienter ”i korridorerna” utan de kan i hög grad vårdas i hemmet och personliga besök kan kombineras med redan befintliga trådlösa sensorer för att kontinuerligt och proaktivt följa ett fåtal kritiska fysiologiska indikatorer på hälsotillståndet: temperaturen, andningsfrekvens och mönster, hjärtfrekvens, samt medvetandenivån. Det bidrar till bättre och säkrare vård – för patienten, anhöriga och vårdpersonalen.

 

Bengt Arnetz, MD, PhD , professor i förebyggande- och familjemedicin
Pprefekt, Institutionen för familjemedicin , College of Human Medicine,  Michigan State University, Grand Rapids, USA


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?