Annons

Sjöfarten ska gå på batterier, gas och segel

DEBATT. Som ett led i den gröna omställningen tar svensk sjöfart nu fram en färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Till lösningarna hör nya bränslen som biodrivmedel och el samt effektivare och mer fyllda fartyg, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, och Rikard Engström, vd för Svensk Sjöfart.

I FRAMKANT. Svenska rederier har sedan länge jobbat med miljö- och klimatfrågor och leder i dag utvecklingen i världen. Bara senaste året ser vi många helt nya fartyg som levereras som är anpassade för klimatsmarta lösningar såsom exempelvis batteridrift, gasdrift och till och med segel, skriver Svante Axelsson och Rikard Engström.
I FRAMKANT. Svenska rederier har sedan länge jobbat med miljö- och klimatfrågor och leder i dag utvecklingen i världen. Bara senaste året ser vi många helt nya fartyg som levereras som är anpassade för klimatsmarta lösningar såsom exempelvis batteridrift, gasdrift och till och med segel, skriver Svante Axelsson och Rikard Engström.Foto:Bo Håkansson, Bilduppdraget

Rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC, är glasklar. Ska vi ha någon chans att begränsa klimatförändringarna till under två grader måste alla branscher delta i omställningen bort från fossila bränslen. Sjöfarten står inför stora utmaningar på denna resa, men med rätt styrmedel kan den också vara en stor del av lösningen.

Därför tar branschorganisationen Svensk Sjöfart inom ramen för Fossilfritt Sverige nu fram en färdplan för fossilfri konkurrenskraft som visar hur nationell sjöfart kan bli fossilfri.

Riksdagen har beslutat att inrikes transporter ska minska utsläppen av växthusgaser med 70 procent till 2030. Ett utmanande men inte omöjligt mål att nå. Utmaningen är dubbel eftersom godstransporterna förväntas öka med 50% till 2030. Även om det kommer behövas fler lastbilstransporter måste en stor del av denna godstransportökning utgöras av tåg och sjöfart som har gott om tillgänglig kapacitet.

Sjöfarten kräver inte så mycket investeringar i ny infrastruktur eftersom hamnar, fartyg och farleder redan finns på plats. Problemet är att sjöfarten trots sina fördelar inte utnyttjas fullt ut.

Det finns dock en ljusning vid horisonten. Den nya godsstrategin visar på en hög politisk ambition, med bland annat ekobonus för sjöfartstrafik, som politiken nyligen tagit fram är ett bra steg på vägen. Det är viktigt för både klimatet och för den svenska konkurrenskraften.

Att transportera gods med sjöfart är energieffektivt. Globalt står sjöfarten för 90 procent av alla godstransporter och cirka 2 procent av de totala växthusgasutsläppen. Liksom flyget räknas den inte in i Parisavtalet och internationellt har klimatarbetet varit eftersatt. I våras enades FNs Sjöfartsorganisation IMO om målet att minska växthusgasutsläppen med minst 50 procent till 2050, vilket är otillräckligt men får räknas som en framgång med tanke på motståndet från stora länder som Brasilien, Saudi Arabien och USA.

Svenska rederier har sedan länge jobbat med miljö- och klimatfrågor och leder i dag utvecklingen i världen. Bara senaste året ser vi många helt nya fartyg som levereras som är anpassade för klimatsmarta lösningar såsom exempelvis batteridrift, gasdrift och till och med segel.

Svenska rederier har i dag ett 50-tal fartyg i beställning till ett ordervärde av cirka 25 miljarder kronor. Att fartygen ligger i den absoluta framkanten avseende hållbarhetsfrågorna kostar 5 miljarder extra. I våras såg vi också den första bunkringen av biodrivmedel i världen till ett Svensk Sjöfarts medlemsföretag.

Branschorganisationen Svensk Sjöfart har sedan 2015 en vision om noll utsläpp från 2050. För att kunna ställa om nationell sjöfart till år 2045 och därigenom visa vägen för den globala sjöfarten krävs ett antal nya åtgärder och därför tas nu en färdplan för fossilfri konkurrenskraft fram.

Lösningar kommer att vara bränslebyte till alternativa bränslen såsom biodrivmedel och el samt effektivare och mer fyllda fartyg. Utan en aktiv politik är en omställning inte möjlig. Därför presenterar vi här sju förslag som genomförda leder till politisk måluppfyllelse men som också ställer krav på politiskt breda överenskommelser:

Inrätta en koldioxidfond. Skapa incitament för transportköpare att välja gröna transporter. Utred exempelvis möjligheter att skapa en koldioxidfond, som helt eller delvis finansieras av näringen själv, för att stödja investeringar i teknik för att minska klimatpåverkan från sjöfarten.

Öka miljödifferentieringen i farledsavgifterna. Statens styrmedel och åtgärder som kan främja sjöfartens användning måste vara effektivare. Här är det uppenbart att Sjöfartsverkets utformning av den nya farledsavgiften, behöver differentieras mer för att bli mer klimat- och miljöstyrande och eventuellt behövs också nya pengar tillföras i systemet för att uppnå än större klimatnytta.

Avgiftsstrukturen, som också kommer påverka många hamnars avgiftssystem, måste differentieras så att fartyg som vill gå över till alternativa bränslen premieras.

Öka produktionen av inhemska förnybara drivmedel. Skapa en incitamentsstruktur som stimulerar produktion av förnybara drivmedel i Sverige där kvotplikten är en bra start.

Skattebefrielse av el. Inför skattebefrielse för landansluten el i hamn för fartyg med bruttodräktighet under 400 samt för laddning av batterier för eldrivna fartyg och för direktöverförd el till lindragna elfärjor.

Öka de statliga forsknings- och innovationsmedlen. Se till sjöfarten får ökade öronmärkta statliga medel för att tillgodose behovet av ett särskilt forsknings- och innovationsprogram för energieffektiv och fossilfri sjöfart.

Mängdrabatt på anlöp. För att få mer av godset att gå på sjön bör också marginalkostnaden för att anlöpa hamnar och hämta upp mer gods minska. Både hamnavgiften och farledsavgiften gör det i dag olönsamt att gå in hamnar om det till exempel ”bara” står 20 containrar i hamnen och väntar.

Därför bör det finnas en mängdrabatt så att fartygen bara betalar för de två första anlöpen och att det sedan är gratis vid ytterligare påfyllning av lasten.

För att skapa mer rättvisa villkor mellan de olika transportslagen bör isbrytning och lots vara en del av den statliga infrastrukturen på samma sätt som snöröjningen av vägar betalas av samhället. Denna kostnad bör tas av staten. Staten bör också ta ansvaret inte bara för det planerade inköpet utan också driften av nya isbrytare.

Sjöfartens färdplan för fossilfri konkurrenskraft är en av de färdplaner som följer på de nio färdplaner från andra branscher som lämnades över till regeringen i våras och är en viktig pusselbit för att andra branscher ska nå sina mål.

Ett mer optimerat transportsystem med ökad samverkan mellan lastbil, tåg och sjöfart där styrmedlen ger incitament till sänkta växthusgasutsläpp gynnar både svensk industri och klimatet. Med ett fungerande landslag för effektiva och fossilfria transporter kan Sverige bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige 

Rikard Engström, vd Svensk Sjöfart


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från SynchAnnons

Advokatbyrå har utvecklat unik AI för avtalsgranskning

I ett projekt som inte har någon motsvarighet i Norden har advokatbyrån Synch utvecklat ett AI-verktyg som kan granska om avtal uppfyller GDPR-krav. Det tar bara några sekunder, och kvaliteten blir bättre än vid manuell granskning.

Synch Advokat är en affärsorienterad advokatbyrå som har innovation och teknologi som en viktig del av verksamheten. Byrån underlättar hanteringen av juridiska frågor genom tekniska lösningar. Det innebär att Synch kan arbeta närmare sina kunder jämfört med traditionella advokatbyråer.

– Som i många andra delar av samhället kommer sådana här tekniskt avancerade lösningar även bli mycket viktiga inom juridiken. Därför vill vi ligga i framkant och visa vilka möjligheter det finns med den nya tekniken, säger Magnus Sundqvist, Head of Digital Services, Synch Advokat.

Verktyget, som baseras på AI och djupinlärning, används för granskning av Data Processing Agreements, DPA, eller personuppgiftsbiträdesavtal. Alla företag som delar personuppgifter på något sätt måste sluta sådana avtal. Verktyget kan indikera om kraven i dataskyddsförordningen GDPR efterlevs, och om de inte gör det kan verktyget tala om vad som är felaktigt. Granskningen tar några sekunder. Kvaliteten blir högre än vid manuell granskning.

För att utveckla lösningen har Synch fått stöd av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. 

– Syftet med lösningen är dels att vi ska kunna använda den själva, dels att vi ska sälja den till kunder, säger Magnus Sundqvist. Allt för att skapa värde för våra kunder. Än så länge granskar verktyget bara avtal som är skrivna på engelska då detta är den största marknaden. Med tiden kommer fler språk läggas till. 

Synch har tagit fram AI-lösningen i samarbete med tre av sina kunder. En av dem är Dustin, en ledande onlinebaserad IT-partner med verksamhet i Norden och Nederländerna. 

– Vi tycker att det här är ett spännande sätt att både effektivisera våra processer och att öka kvaliteten på dem. Lösningen stöder vår vision att möjliggöra för våra kunder att ligga i framkant, säger Sara Edlund, chefsjurist, Dustin. 

Med cirka 450 000 kunder och 2 800 tillverkare sluter Dustin ett stort antal avtal. En stor del av dem är standardavtal. De avtal som avviker från standardavtalen behöver granskas.

– Vi sluter avtal som behöver granskas i stort sett varje dag. I samband med att GDPR trädde i kraft behövde ett stort antal DPA slutas med såväl leverantörer som kunder, och det visade sig att den manuella granskningen av DPA är mycket tidskrävande. Behovet av att effektivisera avtalshanteringen kommer öka med utvecklingen av vår affär, säger Tomas Gate, försäljningschef, Dustin. 

– Därför insåg vi att ett smart digitalt verktyg som kan automatisera vår DPA-granskning var en klockren lösning för oss, säger Sara Edlund. 

Ett avtal på tio sidor kanske tar två timmar att granska manuellt. Det kan jämföras med AI-verktyget som klarar av granskningen på i genomsnitt tre sekunder. Om avtalet inte uppfyller kraven i GDPR får användaren tillbaka det med kommentarer, till exempel att två specificerade uppgifter saknas.

– Lösningen innebär att vi kan spara mycket tid, säger Sara Edlund. Men det innebär också att vi kan uppnå en jämnare kvalitet i granskningen. När man granskar manuellt kan resultatet påverkas av personlig riskaptit och dagsform. 

AI-verktygets träffsäkerhet ligger uppåt 99 procent, vilket är högre än vid manuell granskning.

– Men det kommer alltid krävas en viss manuell hantering, säger Sara Edlund. Vi kommer göra stickprovskontroller för att säkerställa att granskningen håller hög kvalitet, och analysen av avvikelser kommer fortsatt ske manuellt. 

– AI-lösningen är också positiv för Dustins kunder och leverantörer eftersom lösningen innebär en effektivisering och förenkling av affärsflöden, säger Tomas Gate. 

Synch har sedan tidigare utvecklat ett annat AI-verktyg, Privacypolicycheck.ai, som företag kan använda för att granska om deras integritetspolicy följer bestämmelserna i GDPR. Denna tjänst finns på Synchs webbplats och kan användas gratis av vem som helst.

– Än så länge har vi bara tagit de första stegen. Vi kommer utveckla det nya AI-verktyget så att det blir ännu mer avancerat. Vi kommer också utveckla liknande verktyg för andra typer av avtal och dokument, säger Magnus Sundqvist.

Läs mer här

Mer från Synch

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synch och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?