ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Siemens vd: EU:s överlevnad kräver nya konkurrenslagar

  • ALARMERANDE. Mindre än tio procent av tyska industriföretag använder artificiell intelligens i sin affärsverksamhet. Den privata sektorn måste investera mycket mer i AI. Målsättningen bör vara 15 miljarder euro år 2024 - det är en ökning med 30–40 procent per år, skriver Joe Kaeser. Foto: Marie Ullnert

DEBATT. Den kommande mandatperioden kommer att bli avgörande för EU:s framtid. För att inte halka efter USA och Kina, måste bland annat konkurrenslagarna reformeras och investeringarna i AI ökas radikalt, skriver Siemens vd Joe Kaeser. 

Europa har mycket att erbjuda: kulturell mångfald, framstående utbildningssystem, högutbildad arbetskraft, ledande forskningsinstitut, en stark industriell bas, en mestadels demokratisk politisk stabilitet och världens största inre marknad.  

Ändå kan arbetet för att nå överenskommelser i Bryssel ofta vara utdraget och tålamodsprövande, om det äger rum alls. 

Tiden som går åt till dessa långdragna processer är till nackdel för europeiska företag, och i förlängningen, medlemsstaternas ekonomier. 

Den nya lagstiftningsperioden och ledningen innebär en möjlighet för EU och dess beslutsfattare att skapa förändring – och att göra det med en enad röst.

Jag anser att fem åtgärder är nödvändiga och brådskande för att göra Europa starkare och för att förhindra att vi hamnar allt längre i bakgrunden i en aktiv global ekonomisk och politisk miljö:

- Se kampen för att bekämpa klimathotet som en möjlighet till utveckling. Utan tvivel är klimatförändringen den största utmaningen som mänskligheten står inför. Samtidigt som insikten om att läget är akut och arbetet med att sätta en korrekt diagnos är viktiga utgångspunkter, kommer rätt behandling och påföljande förebyggande insatser att förändra situationen till det bättre. 

Varför inte se det som en möjlighet för Europas industri att bli en global ledare inom miljöteknik? Vi behöver tekniken för att nå våra egna klimatmålsättningar. Förnybara energikällor måste integreras i ekonomin som helhet, inte bara inom transporter utan även fastigheter och industri. 

Ett av de bästa sätten att göra det är genom så kallad Power-to-X-teknologi, vilket kortfattat innebär lösningar för sektorkoppling mellan energiproducerande och energikonsumerande sektorer, samt lagring och konvertering av överskottsenergi för balansering av fluktuerande förnybara energikällor. 

För att nå en substantiell minskning av koldioxidutsläpp måste Power-to-X-kapaciteten uppgå till 15 gigawatt år 2024.  

- Tala med en, stark röst.  Många länder, som exempelvis Kina, Indien och Saudiarabien, har en uttalad ekonomisk utvecklingsplan. Även USA och flera andra länder har initierat liknande planer. Detta medan Europa spelar minst sagt defensivt.
Vi behöver en plan för Europa att börja tala med en, stark röst. Då kommer andra ekonomier att vara mer benägna att komma överens om lika villkor och ömsesidiga handelsavtal. Något som kommer att ge fördelar till alla EU:s medlemsstater.
Därför uppmanar jag att innan slutet av 2020 inrätta en ”one-stop-shop” som samordnar ekonomisk diplomati och handelspolitik. Denna ”one-stop-shop” skulle drivas av Europeiska kommissionen och den Europeiska utrikestjänsten (EEAS) och skulle inrätta en europeisk utrikeshandelspolitik som stöder europeiska företag i deras exportinsatser.

- Investera i framtidens teknik. I dag påverkar innovationskraft länders välfärd, samt skapar och säkrar jobb och till och med ledarskap inom geopolitik och geoekonomi. Om vi européer vill kunna konkurrera internationellt måste vi investera mycket mer i ny teknik – och göra det på ett mycket mer strategiskt sätt.
Europa ligger för närvarande långt efter USA och Kina inom artificiell intelligens (AI). Detsamma gäller för nyttjande av AI – mindre än 10 procent av tyska industriföretag använder AI i sin affärsverksamhet.
Detta är alarmerande. Det står klart att den privata sektorn måste investera mycket mer i AI. Målsättningen bör vara 15 miljarder euro år 2024 – det är en ökning med 30–40 procent per år.

- Modernisera regelverket. Europa är en av de mest attraktiva marknaderna i världen, men om vi tittar på regelverket blir nackdelarna snabbt uppenbara. Flera sektorer har hamnat efter och andra riskerar att tappa styrka i internationell jämförelse. Europeiska företag konkurrerar med icke-europeiska företag som får betydande och i vissa fall avgörande stöd från sina länder, särskilt USA och Kina.
Här behöver vi agera genom att modernisera konkurrenslagstiftningen så snart som möjligt. Detta bör göras genom att skapa spelplaner för rättvis och öppen handel baserad på transparens och gemensamma regelverk.
Modernisering är också en nödvändighet ur ett digitaliseringsperspektiv, då digitaliseringen driver förändring av hela affärsmodeller. Vi har inte brist på framstående forskning, men vi ser utmaningar med att testa och implementera den, mer utrymme behövs för experimenterande och mer mod för att prova nytt.  
Jag efterlyser ett moderniserat ramverk för konkurrenslagstiftning inom EU till 2022 – ett ramverk som tar alla nämnda punkter i beaktande. Låt oss implementera det nya ramverket i Europa senast 2024. 

- Förbereda EU:s medborgare för den digitala världen. Digitala färdigheter är avgörande för Europas framtid. Men även om vi kan vara stolta över våra utbildningssystem har begreppet livslångt lärande inte riktigt nått fram, och definitivt inte på bred front.
I tillägg kan akademiska examina och yrkesutbildningsbevis inte alltid överföras från en EU-medlemsstat till en annan.
För att överbrygga den här utmaningen bör de europeiska medlemsstaterna gemensamt utveckla en gemensam standard och en gemensam plan för att tillgodose framtidens kompetensbehov, både inom akademisk utbildning och yrkesutbildning, och särskilt inom områdena vetenskap, teknik och matematik.
Låt oss ha som målsättning att 50 procent av Europas industriella arbetskraft ska besitta avancerade digitala färdigheter och en god förståelse för AI-applikationer.

Företaget jag arbetar för har över 200.000 anställda och en årlig omsättning på 30 miljarder euro, tack vare en sofistikerad global värdekedja. Europa är viktigt för Siemens, och Europa är viktigt för världen. Framtidens Europa ligger i våra händer. Låt oss göra Europa starkare tillsammans, och låt oss göra det nu. 

Joe Kaeser, vd och koncernchef Siemens AG

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer