1515

Sex förslag för snabbare tillstånd för elledningar

Sverige behöver öka elanvändningen för att klara ambitionen om fossilfri produktion och kommunikation. De kommande åren investeras 130 miljarder i nya nät. Att tillståndsprocesser ska tillåtas försena byggena är inte acceptabelt, skriver Svante Axelsson.

LÅNGSAMT. Att det ibland kan ta upp till 10 år för att få ett tillstånd till en elledning är oacceptabelt.
LÅNGSAMT. Att det ibland kan ta upp till 10 år för att få ett tillstånd till en elledning är oacceptabelt.Foto:Stina Stjernkvist/TT

Regeringen föreslår nu förändringar i lagstiftningen för att korta tillståndsprocesserna för nya elledningar. Förslagen är bra men fler åtgärder bör genomföras av både politik, myndigheter och näringsliv för att höja tempot och genomföra den storskaliga industriomställning som nu har inletts.

För utvecklingen av ett fossilfritt Sverige spelar elektrifieringen av transportsektorn och industrin en avgörande roll. Sverige har unika förutsättningar att klara detta då vi redan har ett stort elöverskott och dessutom planerar en snabb utbyggnad av vindkraften. Den stora utmaningen är att få ut elledningar till laddstolpar utmed vägarna och till stora företag som ska producera vätgas eller använda elen direkt i produktionen.

I näringslivsbranschernas 22 färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som tagits fram inom ramen för Fossilfritt Sverige pekas längden på tillståndsprocesserna för olika investeringar ut som det allvarligaste hindret för att kunna minska utsläppen av växthusgaser. För att tempot i klimatarbetet ska öka måste också tillstånden kunna ges snabbare. Att det ibland kan ta upp till 10 år för att få ett tillstånd till en elledning är oacceptabelt. 

Utbyggnadsbehovet är omfattande. Trots att en del av behovet kan lösas med ökad flexibilitet i användning och produktion behöver stamnätet byggas ut för att klara omställningen. De kommande tio åren planeras enligt en skrivelse från Svenska kraftnät och regionnätsbolagen investeringar i på 70 miljarder kronor transmissionsnätet och sammanlagt 64 miljarder kronor i regionnäten. Därför är varje tidsbesparing är viktig. 

Vi ser nu ett unikt möjlighetsfönster inte minst inom järn och stålsektorn. SSAB, Vattenfall och LKAB:s gemensamma satsning på Hybrit där stål ska produceras i Luleå med förnybar vätgas istället för kol har senaste halvåret följts av utspelen från LKAB om att använda samma teknik för att ta fram fossilfri järnsvamp och den helt nya aktören H2 Green Steel som satsar på fossilfri stålproduktion i Boden. Det visar hur utsläppsminskningar som kan ge globala avtryck går att genomföra i Sverige. Men det kräver också extraordinära åtgärder även från myndigheterna.

Den nya målbilden är att halvera tiden för tillståndsprocesserna. Regeringen har bland annat föreslagit begränsningar i möjligheterna att överklaga och att göra det möjligt för nätföretag att göra förändringar inom existerande koncessionsområde utan att behöva ansöka om en ny nätkoncession. Det är viktiga förändringar som dock inte får ske till priset av mindre genomtänkta beslut eller att det görs avkall på demokrati och transparens i processerna. Om tilliten till prövningen urholkas skulle det tvärtom leda till längre processer med många överklaganden som följd. 

Utöver de föreslagna lagändringarna finns det stora tidsvinster att hämta genom åtgärder som kan genomföras av både företagen och myndigheterna.

I de intervjuer som Fossilfritt Sverige har genomfört med både olika företag och myndigheter som är en del av prövningskedjan framkommer att många företag slarvar med ansökningshandlingarna och tycks lita på konsulter som gör undermåliga miljöinventeringar och kvalitetssäkrar i flera fall inte ens det mest elementära i en fullvärdig ansökan. Med fullständigt beslutsunderlag sparar både myndigheterna och industrin värdefull tid.

Genom effektivare handläggning och en bättre samverkan mellan olika myndigheter kan också handläggningstiden kortas så att de nödvändiga investeringarna kommer på plats. 

Kommittén för teknologisk innovation och etik (Komet) lämnade nyligen förslaget att myndigheterna ska utveckla och samtidigt testa nya arbetssätt som innebär en mer samordnad och parallell tillståndshantering. Målet är att utifrån respektive myndighets uppgift hitta arbetssätt som innebär kortare ledtider för den samlade tillståndshanteringen samtidigt som de konkreta ärendena handläggs. Så kan lärandet påskyndas och ligga till grund för generella lagförändringar.

Här är sex konkreta förslag som kan leda till snabbare tillståndsprocesser: 

1. Distributionen av el behöver riksintressestatus i likhet för vad som finns för väg- och järnväg för att kunna vägas mot till exempel försvarsintressen och riksintressen för naturvård i en helhetsbedömning.

2. Lägg fast en tidsatt elnätsplan utifrån den nya förväntade efterfrågan på el i olika delar av landet så att alla berörda parter får möjlighet till bättre framförhållning vad gäller investeringar i stam- och regionnät  

3. Ställ krav på myndigheter att bestämma en tidsplan, och sätt handläggningsmål för miljöprövningen i regleringsbrev. Upphandling av nätbyggnation bör ske med tydlig tidsgräns och sanktioner om tidsplanen inte hålls. 

4. Det måste säkerställas att den mest lämpliga tekniken används för stamnätet. Ett tydligt inriktningsbeslut, likt det som finns i Norge, behövs för att klargöra när luftledningar gäller som standard, och när markkablar kan vara aktuellt. Det ger en betydande tidsvinst om bara en lösning behöver undersökas.

5. Näringslivet bör ta fram en guide med lärdomar från bland annat Northvolts tillståndsprocesser som gick mycket snabbt mycket tack vare goda förberedelser från företagets sida. Genom att vara proaktiva kan företag slippa få en återremittering av ärendet.

6. Besluta omgående om Komet-utredningens förslag om försöksverksamhet för tre särskilt viktiga elledningar.  Med en satsning på 20 miljoner kronor kan man utveckla och samtidigt testa nya arbetssätt för en mer samordnad beredning av de tillstånd och rättigheter som behövs. 

Trots en turbulent energidebatt är de flesta eniga om att tillståndsprocesserna måste kortas avsevärt utan att kvaliteten på dem försämras. Med dessa förslag kan avgörande steg tas för att nå detta mål. Låt oss tillsammans fokusera på att röja undan detta hinder så att färdplanerna kan genomföras och målet om ett fossilfritt välfärdsland uppnås.

Svante Axelsson

Nationell samordnare för Fossilfritt Sverige


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?