Annons

Se upp för kommunstöd

DEBATT. Rekordtillskotten till kommuner och regioner får inte betraktas som en ny normalnivå för statsbidrag. Stöd måste vägas mot andra åtgärder som kan förbättra företagsklimatet och bidra till att undvika att krisen blir alltför långdragen, skriver Erik Bengtzboe, chefsekonom på Skattebetalarnas Förening.

KOMMUNEKONOMI. Det finns omfattande besparingspotential i kommunsektorn. Resurser finns alltså tillgängliga för kommuner och regioner, men kräver prioriteringar och hårt arbete, skriver Erik Bengtzboe.
KOMMUNEKONOMI. Det finns omfattande besparingspotential i kommunsektorn. Resurser finns alltså tillgängliga för kommuner och regioner, men kräver prioriteringar och hårt arbete, skriver Erik Bengtzboe.Foto:Johan Nilsson

Förra veckan (5/8) krävde Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, stora ekonomiska resurser av staten för att klara krisen. Det spelar väl in i upptakten till höstens budgetarbete, men inte lika väl i en fungerande plan för en stark återhämtning. Stöd till kommuner och regioner kommer vara nödvändiga, inte minst för att kompensera för extra kostnader direkt kopplade till coronakrisen. Men SKR:s krav har litet med pandemin att göra och kommer inte heller att lyfta Sverige ur krisen.

Sveriges BNP minskade med drygt 8 procent mellan första och andra kvartalet. Svensk ekonomi kommer med stor sannolikhet krympa i år, även om tillväxten skulle ta fart under de kommande månaderna. Tiotusentals, möjligen hundratusentals, arbetstillfällen är därmed i riskzonen. Det är mycket problematiskt för enskilda företag och offentlig sektor, och kommer kräva en politisk kraftsamling. Med intentionen att rädda jobb och företag har därför flera stödpaket i mångmiljardklassen lagts fram. Flera har varit nödvändiga för att svensk ekonomi inte ska kapsejsa. Andra är möjligen mer tveksamma, ett exempel är SKR:s nyligen framförda krav.

En lång och utdragen kris med en arbetslöshet som biter sig fast riskerar självfallet på sikt att slå hårt mot kommuner och regioner. Kortsiktigt är det dock staten som tar ett stort ansvar för kostnader för arbetslösheten. Det är därför svårt att förstå grunden för SKR:s krav på ökade statsbidrag med hänvisning till ökad arbetslöshet. SKR:s krav tycks snarare vara föranledda av de allmänna och strukturella problem som kommuner och regioner brottas med – vilka SKR återkommande kräver pengar för att lösa – än av den akuta coronakrisen.

Staten har tagit ett stort ansvar för att mildra smällen för så väl privat som offentlig sektor, och inte minst för alla löntagare, genom slopat sjuklöneansvar och generösare a-kasseregler med ett tillskott på 10 miljarder kronor.

I direkt stöd har staten tillfört 28,5 miljarder till kommuner och regioner för 2020, med löften om fortsatt stöd på 12,5 miljarder de kommande två åren. Dessa rekordtillskott får inte betraktas som en ny normalnivå för statsbidrag och därmed användas som hävstång för ökade generella stöd för framtiden. Statsbidrag till kommuner och regioner bör vara aktiva beslut, inte övervintrade insatser från en kris.

De stöd som betalas ut bör tvärtemot de krav som höjs från SKR, och inte att förglömma många näringslivsintressen, fokuseras till åtgärder som gynnar tillväxt och återhämtning. Bara då kan vi undvika att arbetslösheten biter sig fast långvarigt och leder till ett utanförskap som belastar kommunerna ekonomiskt. Risken är annars att stöden motverkar en nödvändig strukturomvandling i ekonomin och i stället bidrar till att det offentliga kontrollerar och reglerar allt mer av produktionen, och tvingas hålla människor försörjda med bidrag.

Kommuner och regioner måste se över sin egen verksamhet för att garantera att invånarna får den kvalitet på service de kan förvänta sig. Enligt en rapport som WSP tagit fram till Svenskt Näringsliv förra året finns besparingspotential på minst 30 miljarder i kommunsektorn bara genom att lära av varandra och benchmarka verksamheter med hög kvalitet och lägre kostnader. Omfattande resurser finns alltså tillgängliga för kommuner och regioner, men kräver prioriteringar och hårt arbete.

Akuta åtgärder för att undvika att svensk ekonomi kraschar är rimligt och det är mycket möjligt att ytterligare insatser behövs. Men stöd måste vägas mot andra åtgärder som kan förbättra företagsklimatet och bidra till att undvika att krisen blir alltför långdragen. Ett sätt att både stimulera ekonomin och skapa förutsättningar för en mer robust tillväxt vore att sänka Sveriges höga och tillväxthämmande marginalskatter och skatter på arbete för dem med låga inkomster.

Erik Bengtzboe, chefsekonom Skattebetalarnas Förening

 

Läs svar från SKR här. 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?