Annons

Se upp för kommunstöd

DEBATT. Rekordtillskotten till kommuner och regioner får inte betraktas som en ny normalnivå för statsbidrag. Stöd måste vägas mot andra åtgärder som kan förbättra företagsklimatet och bidra till att undvika att krisen blir alltför långdragen, skriver Erik Bengtzboe, chefsekonom på Skattebetalarnas Förening.

KOMMUNEKONOMI. Det finns omfattande besparingspotential i kommunsektorn. Resurser finns alltså tillgängliga för kommuner och regioner, men kräver prioriteringar och hårt arbete, skriver Erik Bengtzboe.
KOMMUNEKONOMI. Det finns omfattande besparingspotential i kommunsektorn. Resurser finns alltså tillgängliga för kommuner och regioner, men kräver prioriteringar och hårt arbete, skriver Erik Bengtzboe.Foto:Johan Nilsson

Förra veckan (5/8) krävde Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, stora ekonomiska resurser av staten för att klara krisen. Det spelar väl in i upptakten till höstens budgetarbete, men inte lika väl i en fungerande plan för en stark återhämtning. Stöd till kommuner och regioner kommer vara nödvändiga, inte minst för att kompensera för extra kostnader direkt kopplade till coronakrisen. Men SKR:s krav har litet med pandemin att göra och kommer inte heller att lyfta Sverige ur krisen.

Sveriges BNP minskade med drygt 8 procent mellan första och andra kvartalet. Svensk ekonomi kommer med stor sannolikhet krympa i år, även om tillväxten skulle ta fart under de kommande månaderna. Tiotusentals, möjligen hundratusentals, arbetstillfällen är därmed i riskzonen. Det är mycket problematiskt för enskilda företag och offentlig sektor, och kommer kräva en politisk kraftsamling. Med intentionen att rädda jobb och företag har därför flera stödpaket i mångmiljardklassen lagts fram. Flera har varit nödvändiga för att svensk ekonomi inte ska kapsejsa. Andra är möjligen mer tveksamma, ett exempel är SKR:s nyligen framförda krav.

En lång och utdragen kris med en arbetslöshet som biter sig fast riskerar självfallet på sikt att slå hårt mot kommuner och regioner. Kortsiktigt är det dock staten som tar ett stort ansvar för kostnader för arbetslösheten. Det är därför svårt att förstå grunden för SKR:s krav på ökade statsbidrag med hänvisning till ökad arbetslöshet. SKR:s krav tycks snarare vara föranledda av de allmänna och strukturella problem som kommuner och regioner brottas med – vilka SKR återkommande kräver pengar för att lösa – än av den akuta coronakrisen.

Staten har tagit ett stort ansvar för att mildra smällen för så väl privat som offentlig sektor, och inte minst för alla löntagare, genom slopat sjuklöneansvar och generösare a-kasseregler med ett tillskott på 10 miljarder kronor.

I direkt stöd har staten tillfört 28,5 miljarder till kommuner och regioner för 2020, med löften om fortsatt stöd på 12,5 miljarder de kommande två åren. Dessa rekordtillskott får inte betraktas som en ny normalnivå för statsbidrag och därmed användas som hävstång för ökade generella stöd för framtiden. Statsbidrag till kommuner och regioner bör vara aktiva beslut, inte övervintrade insatser från en kris.

De stöd som betalas ut bör tvärtemot de krav som höjs från SKR, och inte att förglömma många näringslivsintressen, fokuseras till åtgärder som gynnar tillväxt och återhämtning. Bara då kan vi undvika att arbetslösheten biter sig fast långvarigt och leder till ett utanförskap som belastar kommunerna ekonomiskt. Risken är annars att stöden motverkar en nödvändig strukturomvandling i ekonomin och i stället bidrar till att det offentliga kontrollerar och reglerar allt mer av produktionen, och tvingas hålla människor försörjda med bidrag.

Kommuner och regioner måste se över sin egen verksamhet för att garantera att invånarna får den kvalitet på service de kan förvänta sig. Enligt en rapport som WSP tagit fram till Svenskt Näringsliv förra året finns besparingspotential på minst 30 miljarder i kommunsektorn bara genom att lära av varandra och benchmarka verksamheter med hög kvalitet och lägre kostnader. Omfattande resurser finns alltså tillgängliga för kommuner och regioner, men kräver prioriteringar och hårt arbete.

Akuta åtgärder för att undvika att svensk ekonomi kraschar är rimligt och det är mycket möjligt att ytterligare insatser behövs. Men stöd måste vägas mot andra åtgärder som kan förbättra företagsklimatet och bidra till att undvika att krisen blir alltför långdragen. Ett sätt att både stimulera ekonomin och skapa förutsättningar för en mer robust tillväxt vore att sänka Sveriges höga och tillväxthämmande marginalskatter och skatter på arbete för dem med låga inkomster.

Erik Bengtzboe, chefsekonom Skattebetalarnas Förening

 

Läs svar från SKR här. 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera