1515

SD, Sannfinländarna och Dansk Folkeparti: Ge inte EU mer makt

De nordiska regeringarna vet att medborgarna i deras länder inte vill öka EU:s makt ytterligare. Det är hög tid att våra regeringar inser detta och för en gångs skull drar i nödbromsen innan det är för sent, skriver Charlie Weimers, SD, Laura Huhtasaari, Sannfinländarna och Peter Kofod, Dansk Folkeparti.

Euroländerna och då i synnerhet Frankrike och Tyskland vill öka överstatligheten för att rädda euron. Vill vi stoppa detta måste vi göra klart för EU-eliten att det inte finns stöd för en svällande EU-stat i Norden, skriver Charlie Weimers med kollegor från Danmark och Finland.
Euroländerna och då i synnerhet Frankrike och Tyskland vill öka överstatligheten för att rädda euron. Vill vi stoppa detta måste vi göra klart för EU-eliten att det inte finns stöd för en svällande EU-stat i Norden, skriver Charlie Weimers med kollegor från Danmark och Finland.Foto:Fredrik Persson/TT

 

Nyligen baxades EU:s så kallade coronafond genom riksdagen. Besluten att skänka stora belopp till misskötta ekonomier och skuldsätta våra barn och barnbarn har fått bred kritik. Genom principbrotten mot att EU inte skall låna till sin budget, att medlemsländer inte skall gå i borgen för varandras lån, och att EU inte skall ha beskattningsrätt, innebär avtalet en stor maktöverföring till EU utan fördragsändringar. Men mycket vill ha mer och redan nu förbereds nästa maktöverföring. 

Naïveté par excellence

På Europadagen i maj lanserades The Conference on the Future of Europe. Det förmenta syftet med konferensen är att lyssna in medborgarnas önskemål. Men eftersom Bryssel redan ’vet’ att medborgarna vill att EU skall ha mer makt är konferensen i själva verket bara ett redskap för att legitimera fler maktöverföringar. Partier som hävdar att de vill hindra detta måste sätta ner foten tidigt då de annars kommer ha svårt att rösta emot när förslagen kommer till våra parlament.

Regeringen har gett grönt ljus till konferensen med förhoppningen att den skall ”stärka dialogen med medborgarna och engagemanget i EU-frågorna och öka kunskapen om EU.” Men Framtidskonferensen handlar framför allt om makt. Den kommer att debattera klimat, demokrati och mänskliga rättigheter för att sedan presentera utökade EU-befogenheter som lösning på alla problem. 

Déjà vu

De nordiska regeringarna vet att medborgarna i deras länder inte vill öka EU:s makt ytterligare. Flera länder har sagt nej till fördragsändringar men krav på att slopa nationella veton inom utrikes- och säkerhetspolitik samt på skatteområdet kvarstår. Stefan Löfven, Mette Fredriksen och Sanna Marin vet även att förslagen kommer att vara federalistiska och gå emot nordbornas önskemål om att begränsa EU:s makt. Likväl har de inte förmått eller velat förhindra utvecklingen. Detta trots att de historiska erfarenheterna förskräcker. 

Det finns nämligen en historisk parallell till denna ‘Conference on the Future of Europe’. För tjugo år sedan lanserades Convention on the Future of the European Union som skulle göra EU ”mer demokratiskt, mer transparent och effektivare”. Ex-presidenten Giscard d’Estaing styrde konventet och lade, utan att konsultera de europeiska ländernas representanter, fram ett utkast till konstitution för Europa som begravde alla spår av mellanstatlighet i EU-fördragen. Denna avfärdades i folkomröstningar, men återkom i omskriven form som Lissabonfördraget. Även detta avfärdades i en folkomröstning på Irland men efter att politiska löften utfärdats röstade irländarna igen och maktöverföringen var ett faktum. 

Avant-garde et enfant terrible

En av regeringscheferna som utnämnde Giscard d’Estaing var Belgiens dåvarande premiärminister Guy Verhofstadt. Idag den mest fanatiske och kände federalisten i EU-parlamentet. Tillsammans med en okänd portugis och en kroat kommer han att leda konferensen. 

Federalister som Verhofstadt är övertygade av vikten att stegvis öka EU:s makt. Ett sätt är att frånta de i medlemsstaterna valda regeringarnas möjlighet att välja kommissionsordförande. Även gemensamma toppkandidater i EU-valet och gemensamma vallistor i EU-valet för partier på EU-nivå finns på önskelistan. Att göra EU-valen mer överstatliga minskar kopplingen mellan medlemsländernas partier och medborgare och kommer användas för att legitimera ytterligare maktöverföringar.

Raison d'État

Euroländerna och då i synnerhet Frankrike och Tyskland vill öka överstatligheten för att rädda euron. Vill vi stoppa detta måste vi göra klart för EU-eliten att det inte finns stöd för en svällande EU-stat i Norden. Däremot finns det ett brett stöd för att krympa byråkratin och föra tillbaka makt till medlemsstaterna. Detta perspektiv kommer inte lyftas på Framtidskonferensen om inte medborgare och kritiska röster engagerar sig i processen. Det bästa sättet att göra motstånd är att delta i processen. Ja, det kommer vara tråkigt och besvärligt, men det måste göras glasklart att mer överstatlighet inte är acceptabelt. 

Chimère démocratique

För att vara en process avsedd att stärka demokratin har arbetet inte imponerat. I Europaparlamentet uteslöts EU-realister och EU-kritiker från förhandlingarna om parlamentets ställningstagande. Vår motion för att senarelägga konferensen till dess att pandemin är över – då det inte ens i teorin är möjligt att genomföra en ”stor demokratisk övning” utan att medborgare får tala direkt till folkvalda – kommer knappast hörsammas. 

De cyniskt lagda förstår varför. EU-institutionerna använder under EU-valen tiotals miljoner euro för att mobilisera EU-vänliga väljare genom informationskampanjer, skolambassadörer och andra nätverk. Framtidskonferensen skall enligt dess förespråkare i Europaparlamentet öka ”demokratiskt engagemang”. Det framgår klart av parlamentets kommunikationsstrategi att målsättningen är att mobilisera en viss grupp av väljare genom att bygga ut nätverken med lokala och regionala partnerorganisationer för att sedan aktivera dessa inför EU-valet 2024. 

Voilà

Eftersom det saknas aptit för att ändra EU:s grundfördrag kommer Framtidskonferensen med stor sannolikhet utmynna i förslag på reformer av EU-valet. Kommissionen har redan lovat driva igenom de reformer av valsystemet som utmynnar från konferensen. Nordisk politisk kultur kräver att sådana beslut förankras genom bred och omfattande samhällsdebatt där bägge sidor får framföra sina argument på likvärdiga villkor. Dessa förslag till reformer kommer på sikt öka EU:s makt och likt tidigare reformer inte åtgärda den bristande effektiviteten, de grumliga beslutsprocesserna eller det demokratiska underskottet. Det är hög tid att våra regeringar inser detta och för en gångs skull drar i nödbromsen innan det är för sent.

Charlie Weimers, EU-parlamentariker, Sverigedemokraterna

Laura Huhtasaari, EU-parlamentariker, Sannfinländarna

Peter Kofod, EU-parlamentariker, Dansk Folkeparti

 


Innehåll från VertivAnnons

Snåla inte på datacentret om ni vill ha flexibelt distansarbete

På många företag kommer de närmaste åren att präglas av distansarbete och av hybridmodeller, med en blandning av närvaro på kontoret och arbete i hemmiljö. Ju mer flexibel individen kan vara, desto hårdare får servrarna i datacentren jobba. Det ställer krav på investeringar av olika slag.

Fördelarna med ökat distansarbete är uppenbara, för att sammanfatta handlar det om att säkra den nödvändiga effektivisering som krävs för att överleva som företag. Ericssons planer är bara ett exempel av många på vad som händer. Ökad lönsamhet kan även komma från lägre kontorshyror, lägre elräkningar och liknande. PwC har undersökt detta fenomen och listar ett flertal aspekter som kanske inte är uppenbara. Även enklare rekrytering bidrar till att minskade utgifter.

Mer distansarbete kräver mer investeringar. Några är uppenbara, till exempel att medarbetarna behöver rejäla och stryktåliga bärbara datorer och tillgång till stabila IT-lösningar för videokonferenser, samarbete med mera. Andra nödvändiga investeringar är svårare att identifiera, som att det krävs nya, och ofta dyra, lösningar för åtkomst och IT-säkerhet.

Så uppgraderar du företagets nätverk

Den typ av investeringar som är lättast att missa är troligtvis det faktum att det krävs mer muskler i våra datacenter. I många fall är det en fråga för tjänsteleverantörer och molnföretag. Men många företag har fortfarande egna datacenter, inte sällan för de mest centrala verksamhetsområdena. Dessa datacenter belastas hårdare idag. Hur mycket varierar, men uppgifter om ökningar på 30 procent är inte ovanliga.

Det kan kanske tyckas konstigt att mer IT-aktivitet långt bort från datacentren innebär att datacentrens kapacitet och driftsäkerhet måste förstärkas. Men utan tillförlitliga knutpunkter i form av datacenter kommer den distribuerade teknikanvändning som är en följd av distansarbetestrenden att fungera sämre och vara mer osäker. 

– Det handlar inte bara om fler servrar för beräkning, fler diskar för lagring av data och större switchar för kommunikation via nätverk och internet. Kraftfullare och mer tillförlitliga lösningar för elförsörjning och stabila lösningar för kylning är lika viktiga säger Daniel Breum, försäljningsansvarig i Norden på Vertiv. 

Förutom traditionella stora datacenter blir det allt vanligare med nya, ofta mindre, anläggningar som byggs ute i kanten av nätverken (det som brukar kallas för edge computing). De knyter samman användare och centrala datacenter. Det ställs ofta speciella krav på den här typen av anläggningar, till exempel på grund av utrymmesbrist. Vertiv som är en ledande leverantör av utrustning för datacenter märker av det här på flera sätt: 

– Många nya datacenter som blir knutpunkter för nätverkstrafik kommer att köras på full kapacitet. All värme som genereras på grund av detta ställer stora krav på kylning, säger Daniel Breum, försäljningsansvarig i Norden på Vertiv.

Det ökade trycket på datacenter är bara ett exempel på indirekta följder vad gäller krav på utrustning till datacenter i pandemins svallvågor. Men den är viktig att ha i bakhuvudet när man planerar nästa års budget. 

Mer information om Vertivs Edge lösningar

Om Vertiv 

Fakta

Vertiv är en ledande leverantör av hårdvara, mjukvara, analyser och tjänster för datacenter. Sortimentet innefattar produkter för energiförsörjning, kylning och IT-infrastruktur, samt tjänster för allt från molnet till ytterkanterna av nätverken. Fokus ligger förutom på kostnadseffektivitet på tillgänglighet och hållbarhet. Vertivs huvudkontor ligger i Columbus, i Ohio i USA. Företaget har cirka 20 000 anställda och bedriver verksamhet i fler än 130 länder däribland Sverige.

 

Mer från Vertiv

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Vertiv och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?