ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
EU-valet

SD: Lägg svenskt veto mot höjd EU-avgift

  • HÖJD AVGIFT. Tanken var aldrig att Sverige skulle få tillbaka lika mycket från EU-budgeten som vi betalar in. Men när Sverige anslöt sig till EU utlovades det att vi skulle vara en genomsnittlig nettobetalare. I dag är vi de som betalar mest till unionen och de som får störst ökning av avgiften, skriver Charlie Weimers (SD) i en replik.

REPLIK. För att inte politisera byråkratin bör höga tjänstemän agera med försiktighet i valtider. Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionen i Sverige, går på Di Debatt (8/5) långt över gränsen för vad som anstår en opolitisk tjänsteman. Vill hon ägna sig åt politik bör hon ställa upp i valet.

Mascarenhas anser att debatten om EU-budgeten i Sverige är entonig med betoning på sparsamhet. Men hon jämför äpplen och päron när hon säger att Sverige tjänar mer på exporten än vad EU-avgiften kostar staten. Det ena är en samhällsekonomisk analys den andra en statsfinansiell. 

Hon nämner nyttan av studentutbyte, försvar, forskning och solidaritet i sin artikel, men inte de samhällsekonomiska kostnaderna (dead-weight-loss) av att driva in skatterna för att betala avgiften. 

Hon nämner återflödet men inte svenska myndigheters administrativa kostnader på nästan en miljard för att hantera EU-stöden. 

Hon nämner harmoniseringens fördelar men inte kostnaderna för svenska företag att följa EU:s omfattande regelverk. Paraplyorganisationen för handelskammare i Europa, Eurochambres, uppskattar att regelverket kostar svenska företag över 10 miljarder kronor per år. 

Mascarenhas huvudpoäng är att fördelarna som den inre marknaden ger inte nämns tillräckligt i budgetdebatten. Men det är inte så konstigt eftersom svenska partier i stort sett är eniga om och bejakar de ekonomiska fördelarna från den inre marknaden. Det debatten handlar om är den avgiftshöjning som kommissionen vill pådyvla Sverige.

Enligt Mascarenhas stämmer det inte att EU-budgeten chockhöjs. Men kommissionens förslag till ny långtidsbudget skulle innebära att Sveriges årsavgift ökar med 15,3 miljarder kronor. Enligt regeringens prognos skulle Sveriges EU-avgift uppgå till över 54 miljarder år 2022, en ökning med över 50 procent från 2018. Ingen utgift i statsbudgeten ökar så mycket som EU-avgiften de kommande åren.

Frågan som SD ställer är: vad vi får för denna avgiftsökning? Vi ifrågasätter inte endast den ökade prislappen, utan även priset som betalas i form av minskat nationellt självbestämmande och urholkningen av vår demokrati. En funktionell inre marknad kräver inte en uppblåst byråkrati och i synnerhet inte en stor ökning av EU budgeten eller en ”ständigt djupare union.” 

Sverigedemokraterna skulle välkomna en politisk samsyn om att lägga in veto mot höjningen av EU-avgiften. Tanken var förvisso aldrig att Sverige skulle få tillbaka lika mycket från EU-budgeten som vi betalar in. Men när Sverige anslöt sig till unionen utlovades det i folkomröstningen att vi skulle vara en genomsnittlig nettobetalare. I dag är vi de som betalar mest till unionen och de som får störst ökning av avgiften.

Den överdimensionerade EU-budgeten föder korruption och slöseri. Mervärdet av att skicka ner offentliga medel till Bryssel för att sedan få dem återbetala som jordbruks-, region-, investerings- eller forskningsstöd är ytterst svårt att kvantifiera, men vi vet med säkerhet är att det medför betydande administrativa kostnader och snedvrider konkurrensen. 

Man skulle kunna tro att Mascarenhas var på säker mark när hon åberopar solidaritetsprincipen för stödprogrammen där ”rikare länder hjälper de fattigare länderna att komma ikapp ekonomiskt.” Tyvärr saknas det klara vetenskapliga belägg för att dessa EU-bidrag fungerar. Oberoende forskare har till och med funnit negativ korrelation mellan EU:s strukturfonder och regional tillväxt. 

I vår vision för ett modernt, fritt och konkurrenskraftigt Sverige hör inte EU:s föråldrade budgetprioriteringar hemma. Nästa EU-kommission bör ta fram ett nytt förslag till långtidsbudget där kostnaderna minskas och ägna de närmaste fem åren åt att minska omfattningen av regelverken. 

Europas tillväxtpotential kommer aldrig realiseras i en union där kostnaderna och reglerna ständigt ökar.

Charlie Weimers, kandidat till Europaparlamentet (SD)

Läs tidigare inlägg:

EU-avgiften en investering med unikt hög avkastning

Replik: Mer pengar till EU förvärrar problemen  

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies