1515
Annons

Schlingmann: Stjäl storstädernas idérecept

DEBATT. Den växande klyftan mellan stad och land är en av svensk politiks stora ödes- frågor. Om mindre orter ska överleva måste de skapa förutsättningar för samma sorts kunskapskluster som driver tillväxten i storstäderna, men på egna villkor, skriver Per Schlingmann.

GE OCH TA. Städerna ökar sin attraktion genom att flytta in landsbygden i städerna. Kanske kan landsbygden göra det omvända och stjäla det bästa från våra städer? skriver Per Schlingmann.
GE OCH TA. Städerna ökar sin attraktion genom att flytta in landsbygden i städerna. Kanske kan landsbygden göra det omvända och stjäla det bästa från våra städer? skriver Per Schlingmann.Foto:Jack Mikrut

Den starkaste drivkraften bakom den ökande polariseringen i Sverige är inte politik, utan teknik. Konsekvenserna ser vi i form av ett nytt värdeskapande, fragmentisering och en förändring av vilka mänskliga egenskaper och kompetenser som efterfrågas.

Arbetsmarknaden förändras och delas. Tendenserna är tydliga när det gäller inkomstspridningen: fler tjänar lite och fler tjänar mycket. Medelklassen tunnas ut. Det märks i konsumentbeteenden, där vi till exempel ser hur lågpriskedjor och lyxvarumärken är framgångsrika, medan erbjudanden däremellan utmanas.

En annan del är tudelningen mellan stad och land. Städerna präglas av tillväxt och framtidstro. Avfolkning och dystrare framtidstro dominerar samtidigt på landsbygden.

Satsningar på infrastruktur, bredband, utbildning och annan offentlig service är nödvändigt, men inte tillräckligt. Bredband leder inte i sig till tillväxt. Det är vad man använder det till som avgör. Större frihet att nyttja stränder och naturresurser kan vara behjälpligt, men bara om man samtidigt och över tid förmår öka förädlingsvärdet och skapa attraktion.

Vad vi återkommande tenderar att diskutera är förutsättningarna för produktion. Samtidigt visar utvecklingen att tillväxt uppstår när människor samlas och samarbetar – det vi brukar kalla för kluster eller ekosystem.

Dessa uppstår i huvudsak i urbana miljöer och det är hit jag tror att platser utanför städer måste vända blicken. Vad kan man lära av städerna och de kluster som växer fram?

2014 skrev jag och Kjell A Nordström boken Urban Express, där vi försökte finna svaren till städernas lockelse. Vad är det som gör att städerna lockar – inte minst yngre och högutbildade kvinnor – trots en osäker arbetsmarknad och dyra boendekostnader?

Vi skymtade svaren i den nya tidens värdeskapande och den kunskap som uppstår genom samarbete. Människor gillar att vara nära varandra. Se bara på explosionen av dejting och ”co-working spaces”.

Är det alltså städernas segertåg vi bevittnar? Inte överallt. Runt om i världen ser vi också hur enskilda städer avfolkas, ofta på grund av att de korkas igen av bilar eller att boendekostnaderna blir för höga.

Samtidigt ser vi hur de värden vi förknippar med landsbygden värderas högt och tar sig in i städerna. Mat- och dryckeshantverk etablerar sig, ofta på de bästa adresserna. I Stockholms innerstad öppnar lanthandlar, i Liljeholmen odlas sallad i ett parkeringsgarage och Spendrups planerar att bygga ett bryggeri mitt i stan.

Vi älskar hantverk och landsbygden, men bor i städer. Städerna ökar sin attraktion genom att flytta in landsbygden i städerna. Kanske kan landsbygden göra det omvända och stjäla det bästa från våra städer?

När man funderar på hur man kan få platser utanför städerna att växa tror jag att man måste ha några utgångspunkter:

Varje ort måste hitta sin egen utveckling. Medan en större stad kan husera flera kluster och därmed klara strukturomvandlingar över tid, kan en mindre stad kanske bara ha ett. Slutsatsen blir att varje plats måste aspirera på något unikt. Ett intressant exempel är Åre som gått från traditionell skidort till att börja bygga upp kluster med bland annat co-workingföretaget ”House Be” som ett viktigt nav.

Mötesplatser och platser som främjar relationer är viktiga. I stället för att stirra oss blinda på kostnaden på arbete kanske vi borde ha noll krogmoms på landsbygden och extra höga RUT-avdrag, för att stimulera mötesplatser och tjänstesektorn? Vi behöver bli mer experimentella och låta olika delar av landet få prova olika former av lagstiftning och skattenivåer.

Teknologi, teknologi, teknologi. Tekniken har potential att revolutionera landsbygden. Autonoma, elektrifierade bussar kan till exempel effektivisera lokaltrafiken och krympa avstånd. Produktion kan automatiseras, precis som i städerna. Det gäller även offentliga sektorer som utbildning och vård, där även distanslösningar kommer att bli viktiga. Knäckfrågan är hur vi får entreprenörer att fokusera på landsbygdens utmaningar.

Hållbar matproduktion, värdet i skogsråvaran, platser för reflektion, upplevelser och produktion. Tillgångarna finns, men det gäller att attrahera kompetens, stimulera framväxten av företag som förädlar och utvecklar upplevelser och tjänster och knyter an till storstäderna, där de flesta kunderna finns.

Vad det till slut kokar ner i är förmågan att skapa attraktion som lockar människor och kapital. Och det tuffa i dag är att flyttbeslut inte bara handlar om jobb och lön, utan om livsstil. Att skapa attraktion måste därför bli det lokala ledarskapets viktigaste uppgift. Mindre orter växer i grund och botten av samma skäl som större städer – för att människor vill bo, verka och utvecklas där.

Per Schlingmann, tidigare partisekreterare Moderaterna


Innehåll från Energy Sourcing TechnologyAnnons

”Digital teknik tar elaffären till en helt ny nivå”

Ingen stor omställning sker friktionsfritt – inte heller energiomställningen. Det märks inte minst under senaste två åren men allt från historiskt låga elpriser till historiskt höga elpriser. När spelplanen görs om ändras förutsättningarna för både elproducenter och elkonsumenter och det är extra viktigt att ha koll på sina elinköp så att pris och leverans stämmer.

– De kommande åren kommer att bli tuffa för de som inte har god styrning, kontroll och uppföljning av elinköpet, säger Magnus Kjellin, vd och grundare av Energy Sourcing Technology.

Ta kontroll över din elaffär

Vi befinner oss i ett paradigmskifte som ställer helt nya krav på såväl konsulter, riskhantering och inköp och där de som är mest noggranna och pålästa kommer att klara sig bäst. Det spår Magnus Kjellin och betonar att produktion och konsumtion kommer att gå i otakt under omställningen beroende på allt från politiska beslut, tillståndsprocesser, tillgång till resurser för projektering och byggande, byggande av ny elintensiv industri, vätgasfabriker och elproduktion i form av vindkraft och solkraft.

– En sådan genomgripande förändring som vi står inför i energisystemet kan sakna motsvarighet, säger han.

Samtidigt är upphandling och avtalsuppföljning av elavtal ofta ett eftersatt område. Det handlar inte om kompetensbrist, för den är hög, utan om bristande system- och processtöd. Bristande transparens och reglering har gjort att elinköparen sitter rejält i baksätet samtidigt som elleverantören har full kontroll och insyn.

– Elmarknaden påminner om situationen på aktie-, valuta- och räntemarknaden för kanske 20-30 år sedan efter avreglering, men före finanskriser och myndigheters skärpta regler och tillsyn, säger Magnus Kjellin.

”Stort behov av ökad tillsyn och reglering”

Som kund ska man själv kunna analysera sin egen data för att fatta rätt beslut, och som man sedan kan följa upp. En annan utmaning är att snabbt kunna möta ett förändrat behov, hantera klimatavtryck och rapporteringskrav samt löpande åtgärda avvikelser kring inköp.

– De flesta stora och professionella elleverantörerna har samma goda förutsättningar att vara en bra leverantör. Det avgörande är hur man som köpare utformar avtalen. Oftast lönar det sig bäst att teckna avtal med flera leverantörer, ungefär som många större företag arbetar med fler än en bank.

Energy Sourcing Technology har specialiserat sig på systemstöd för upphandling, styrning och uppföljning inom elinköp. I dag arbetar de gentemot industri och offentlig sektor där elinköp är en stor del av affären.

– Mindre andel baskraft, större andel väderberoende kraft samt elproducentmarknadens successiva utveckling av försäljnings- och prissättningsstrategier kommer att innebära en betydligt mer volatil elmarknad.  Det kommer i sin tur göra uppföljning och kontroll av prissättning mer komplext. Det finns ett stort behov av ökad tillsyn och reglering, säger han.

Många saknar processer för systematisk kontroll och uppföljning

De flesta organisationer, både offentliga och privata aktörer har mycket väl utvecklade upphandlingsprocesser. Samtidigt saknar många organisationer processer för systematisk kontroll och uppföljning av sina avtal under själva avtalstiden.

– Vi vill att bägge parter i en affärsuppgörelse ska ha samma fakta på bordet. Det handlar om rättvisa vilket är själva grundbulten för Energy Sourcing Technology. Hos oss finns både erfarenheten och den digitala tekniken som tar elaffären till en helt ny nivå. Resultatet är besparingar för ditt företag, miljön och samhället.

Så även om elmarknaden just nu kan uppfattas som ett skakigt börsrally från 80-talet har digitaliseringen banat väg för verktyg som kan jämna ut skillnaderna.

– Vi vänder oss till alla bolag som vill ha en transparent affär, ordning och reda utan att för den skull göra avkall på professionell riskhantering och flexibla strategiska lösningar, säger Magnus Kjellin.

Strategi, inköp och kontroll – så får ni digitalt stöd i elaffären 

 

Mer från Energy Sourcing Technology

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Energy Sourcing Technology och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?