Annons

Schlingmann: Stjäl storstädernas idérecept

DEBATT. Den växande klyftan mellan stad och land är en av svensk politiks stora ödes- frågor. Om mindre orter ska överleva måste de skapa förutsättningar för samma sorts kunskapskluster som driver tillväxten i storstäderna, men på egna villkor, skriver Per Schlingmann.

GE OCH TA. Städerna ökar sin attraktion genom att flytta in landsbygden i städerna. Kanske kan landsbygden göra det omvända och stjäla det bästa från våra städer? skriver Per Schlingmann.
GE OCH TA. Städerna ökar sin attraktion genom att flytta in landsbygden i städerna. Kanske kan landsbygden göra det omvända och stjäla det bästa från våra städer? skriver Per Schlingmann.Foto:Jack Mikrut

Den starkaste drivkraften bakom den ökande polariseringen i Sverige är inte politik, utan teknik. Konsekvenserna ser vi i form av ett nytt värdeskapande, fragmentisering och en förändring av vilka mänskliga egenskaper och kompetenser som efterfrågas.

Arbetsmarknaden förändras och delas. Tendenserna är tydliga när det gäller inkomstspridningen: fler tjänar lite och fler tjänar mycket. Medelklassen tunnas ut. Det märks i konsumentbeteenden, där vi till exempel ser hur lågpriskedjor och lyxvarumärken är framgångsrika, medan erbjudanden däremellan utmanas.

En annan del är tudelningen mellan stad och land. Städerna präglas av tillväxt och framtidstro. Avfolkning och dystrare framtidstro dominerar samtidigt på landsbygden.

Satsningar på infrastruktur, bredband, utbildning och annan offentlig service är nödvändigt, men inte tillräckligt. Bredband leder inte i sig till tillväxt. Det är vad man använder det till som avgör. Större frihet att nyttja stränder och naturresurser kan vara behjälpligt, men bara om man samtidigt och över tid förmår öka förädlingsvärdet och skapa attraktion.

Vad vi återkommande tenderar att diskutera är förutsättningarna för produktion. Samtidigt visar utvecklingen att tillväxt uppstår när människor samlas och samarbetar – det vi brukar kalla för kluster eller ekosystem.

Dessa uppstår i huvudsak i urbana miljöer och det är hit jag tror att platser utanför städer måste vända blicken. Vad kan man lära av städerna och de kluster som växer fram?

2014 skrev jag och Kjell A Nordström boken Urban Express, där vi försökte finna svaren till städernas lockelse. Vad är det som gör att städerna lockar – inte minst yngre och högutbildade kvinnor – trots en osäker arbetsmarknad och dyra boendekostnader?

Vi skymtade svaren i den nya tidens värdeskapande och den kunskap som uppstår genom samarbete. Människor gillar att vara nära varandra. Se bara på explosionen av dejting och ”co-working spaces”.

Är det alltså städernas segertåg vi bevittnar? Inte överallt. Runt om i världen ser vi också hur enskilda städer avfolkas, ofta på grund av att de korkas igen av bilar eller att boendekostnaderna blir för höga.

Samtidigt ser vi hur de värden vi förknippar med landsbygden värderas högt och tar sig in i städerna. Mat- och dryckeshantverk etablerar sig, ofta på de bästa adresserna. I Stockholms innerstad öppnar lanthandlar, i Liljeholmen odlas sallad i ett parkeringsgarage och Spendrups planerar att bygga ett bryggeri mitt i stan.

Vi älskar hantverk och landsbygden, men bor i städer. Städerna ökar sin attraktion genom att flytta in landsbygden i städerna. Kanske kan landsbygden göra det omvända och stjäla det bästa från våra städer?

När man funderar på hur man kan få platser utanför städerna att växa tror jag att man måste ha några utgångspunkter:

Varje ort måste hitta sin egen utveckling. Medan en större stad kan husera flera kluster och därmed klara strukturomvandlingar över tid, kan en mindre stad kanske bara ha ett. Slutsatsen blir att varje plats måste aspirera på något unikt. Ett intressant exempel är Åre som gått från traditionell skidort till att börja bygga upp kluster med bland annat co-workingföretaget ”House Be” som ett viktigt nav.

Mötesplatser och platser som främjar relationer är viktiga. I stället för att stirra oss blinda på kostnaden på arbete kanske vi borde ha noll krogmoms på landsbygden och extra höga RUT-avdrag, för att stimulera mötesplatser och tjänstesektorn? Vi behöver bli mer experimentella och låta olika delar av landet få prova olika former av lagstiftning och skattenivåer.

Teknologi, teknologi, teknologi. Tekniken har potential att revolutionera landsbygden. Autonoma, elektrifierade bussar kan till exempel effektivisera lokaltrafiken och krympa avstånd. Produktion kan automatiseras, precis som i städerna. Det gäller även offentliga sektorer som utbildning och vård, där även distanslösningar kommer att bli viktiga. Knäckfrågan är hur vi får entreprenörer att fokusera på landsbygdens utmaningar.

Hållbar matproduktion, värdet i skogsråvaran, platser för reflektion, upplevelser och produktion. Tillgångarna finns, men det gäller att attrahera kompetens, stimulera framväxten av företag som förädlar och utvecklar upplevelser och tjänster och knyter an till storstäderna, där de flesta kunderna finns.

Vad det till slut kokar ner i är förmågan att skapa attraktion som lockar människor och kapital. Och det tuffa i dag är att flyttbeslut inte bara handlar om jobb och lön, utan om livsstil. Att skapa attraktion måste därför bli det lokala ledarskapets viktigaste uppgift. Mindre orter växer i grund och botten av samma skäl som större städer – för att människor vill bo, verka och utvecklas där.

Per Schlingmann, tidigare partisekreterare Moderaterna


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från SnowflakeAnnons

Snowflake samlar och delar tillförlitlig Covid19-data

Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.
Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.

Coronapandemin har visat att vi behöver ta del av information på rätt sätt – från pålitliga källor, strukturerat och uppdaterat i realtid. Snowflake tar fasta på detta och samlar tillförlitlig data på sin Cloud Data Platform.

I Snowflakes Data Cloud Platform kan användaren skapa en ”single source of truth” med realtidsdata som samlats in från källor som WHO och John Hopkins-universitet. Data över antalet smittade i världen sammanställs på Snowflake Data Marketplace. Plattformen kan hjälpa företag och organisationer att fatta välgrundade beslut och bli mer datadrivna. 

– Datan är redan förberedd för analys när den ligger på vår plattform vilket gör informationen lätt att hantera. Den är även enkel att kombinera med sin egen data för att skapa en bättre bild över sin verksamhet, säger Sam Bäcknäs, Senior Sales Engineer på Snowflake i Sverige. 

Kombinerar datakällor för värdefull analys

Data över antalet smittade kombineras med data om befolkningstäthet och även geolokalisering. För globala bolag kan denna information vara avgörande vid planering kring när kontor och butiker på olika platser i världen ska öppna igen, eller för att förutse hur försäljningen kommer att påverkas i olika länder och regioner. Enligt Sam Bäcknäs är det just kombinationen av datakällor som möjliggör intressanta och värdefulla analyser. 

EXTERN LÄNK: Få tillgång till Covid19-data genom Snowflake Data Marketplace  

– Genom att binda ihop data på Snowflake Data Marketplace över antalet smittade med exempelvis befolkningstäthet och väderinformation kan man göra prediktioner om hur smittspridningen kommer utvecklas och var man borde satsa mer på förebyggande arbete, säger han och fortsätter:

– Jag ser även stor potential för ”data sharing” mellan olika sjukhus i Stockholmsregionen som exempel. Då skulle personalen kunna få information om lediga intensivvårdsplatser i realtid i en dashboard istället för genom telefonsamtal mellan sjukhusen. Detta är lättare att överblicka och innebär mindre belastning för personalen. 

EXTERN LÄNK: Nyfiken på Data Sharing? Läs mer här 

Molnlösning innebär många fördelar

Sam Bäcknäs menar att många företag och organisationer i dag sitter på värdefull data som kan kombineras och visualiseras för viktiga insikter om den egna verksamheten, och som de även kan sälja vidare. Genom att samla all data på Snowflakes plattform kan kunden dra nytta av alla fördelar med den skalbarhet och administrativa enkelhet som en molnlösning erbjuder. 

Fakta Snowflake
Snowflake är en helt molnbaserad data-plattform som finns på Azure, AWS och GCP och är skapad för framtidens datahantering. Produkten fungerar som ”software as a service” och möjliggör att kunder samlar sin värdefulla data på ett och samma ställe. Genom Snowflake Data Marketplace ges också möjligheten att sälja egna dataset som kan vara av intresse för andra bolag.
Läs mer på www.snowflake.com  

 

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?