1515
Annons

Scania och AB Volvo: Bygg elvägar nu

Volvo och Scania är beredda att investera miljardbelopp för att snabbt producera lastbilar som genom olika tekniker går på el. Men då måste regeringen vara tydlig när det gäller mål och löften om var och när en laddinfrastruktur kan vara på plats, skriver Scanias vd Henrik Henriksson, Martin Lundstedt, vd AB Volvo och Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige.

 

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres varnar för att världen kan vara på väg att förlora kampen mot klimatförändringarna och arrangerar därför ett toppmöte i New York den 23 september. Budskapet är kristallklart: Klimatomställningen går på tok för långsamt och nu krävs nytänkande både när det gäller teknikspridning och samarbeten mellan länder och företag. Det är hög tid att gå från pilotanläggningar och försöksverksamheter till att göra storskaliga investeringar på riktigt. 

Detta gäller även progressiva länder som Sverige. Vi har unika möjligheter att bli världens första fossilfria välfärdsland, och färdplanerna inom Fossilfritt Sverige visar att näringslivet ser att konkurrenskraften också kan öka genom en ambitiös klimatpolitik. Det gäller nu att hitta nya samarbetsformer mellan staten och näringslivet för att få till en snabbare implementering av mogen fossilfri teknik. 

Om drygt tio år ska utsläppen från inrikes transporter i Sverige ha minskat med 70 procent jämfört med 2010. Godstransporterna beräknas under samma period öka med 38 procent och även om järnväg och sjöfart ska ta en större andel av denna godstillväxt kommer lastbilstransporterna att öka. 

Lastbilarna måste därför ställas om snabbt. Att omgående använda mer biodiesel, etanol och biogas är ett bra och viktigt första steg, och därför måste den inhemska produktionen av biodrivmedel öka. Men det räcker inte.

Klimatpolitiska rådet visar i sin rapport att elektrifiering av lastbilstransporterna är helt nödvändigt för att nå klimatmålet för inrikes transporter 2030. Glädjande nog är tekniken redan mogen att införas så snart det finns en utbyggd laddinfrastruktur för både laddpunkter och elvägar för lastbilar.

Lastbilsbranschen i Sverige är enig om vad som krävs för att elektrifiera en stor del av de tunga vägtransporterna. Vi vill i Antonio Guterres anda bjuda in regeringen till ett gemensamt riktat samarbete för laddinfrastruktur för de tunga vägtransporterna. Volvo och Scania är beredda att investera miljardbelopp för att snabbt producera lastbilar som genom olika tekniker går på el. Men om vi som producerar lastbilar, och åkarna som ska köpa bilarna, ska våga investera krävs det att regeringen är tydlig när det gäller mål och löften om var och när en laddinfrastruktur kan vara på plats. 

Tunga ellastbilar kan i dag arbeta effektivt uppåt cirka 30 mil på batteri om det finns publika laddplatser anpassade för lastbilar. För medellånga och långväga transporter är även elvägstekniken redan beprövad. Tekniken innebär att man under en del av färden laddar batterierna, till exempel med hjälp av kontaktledningar, och därmed minskar behovet av batteristorlek.

Enligt våra beräkningar behövs det cirka 2,5 TWh el för att kunna elektrifiera triangeln mellan Stockholm, Malmö och Göteborg (E4, E6, E20 och Rv40). Vilket skulle minska CO2-utsläppen från lastbilstrafiken med cirka 33 procent jämfört med i dag. 

Kostnaderna för nätutbyggnad varierar i landet, men ska utbyggnaden av vägel ske snabbt bör staten ansvara för finansieringen. För att optimera klimatnytta föreslår vi som ett första steg att laddplatser för lastbilar ska börja byggas i anslutning till naturliga rast- och viloplatser på vägar med höga transportflöden, förslagsvis sträckorna Göteborg-Jönköping-Halmstad-Strömstad-Mariestad. Sträckan Helsingborg-Jönköping och vidare till Stockholm är den mest naturliga för att börja bygga ut en laddinfrastruktur för laddning under körning. 

Tekniken utvecklas hela tiden, men det utgör ingen anledning att vänta med de första stegen. Själva teknikvalet står för en mindre del av kostnaderna i sammanhanget och alla investeringar behöver inte göras samtidigt, därför föreslår vi att regeringen i tur och ordning driver denna modell i följande fem steg. 

• Dra el till vägarna nu – bygg vägel.

Oavsett vilken teknisk lösning som slutligen väljs behöver avgörande beslut om att få elen fram till vägen fattas nu. Det behövs en strategi som tydliggör vilken myndighet som är ansvarig för att få fram el till utvalda områden och beslutar om vägsträckor, samt vem som finansierar förstärkningen av elnätet.  Ett sannolikt snabbt sätt att få el till vägen är att finansiera det på samma sätt som för elnätet till järnvägen.  

• Nya beslutsprocesser krävs.

Gör ”väg-el” till ett innovativt snabbspår för att pröva nya tillståndsprocesser för elnätet. Idag tar tillståndsprocessen upp till tio år, om elektrifieringen av tunga vägtransporter ska bidra till att nå 70-procentsmålet bör regeringen pröva att klassificera denna nationella satsning som en ”legal frizon”. Då kan helt nya beslutsprocesser utvecklas som halverar ledtiderna för nya elledningar.

• Ta fram en utbyggnadsplan för lastbilsanpassad laddinfrastruktur.

Om marknaden för ellastbilar ska ta fart behöver laddkapacitet byggas ut på strategiskt viktiga ställen, både som fasta laddpunkter och som förberedelse för elvägssträckor. Vi bidrar med kunskap om transportflöden men regeringen behöver omgående samordna arbetet. Idag finns tillräcklig enighet om tekniken och standarder inom industrin, så dessa investeringar kan göras omgående där det finns elnät som kan klara relativt stora effektuttag.

• Gå från pilot till storskalig elväg nu.

Det finns i dag olika tekniska lösningar för att ladda batterier under pågående färd och utvecklingen är bara i sin linda. Ellastbilar är lyckligtvis lätta att anpassa till de olika tekniska lösningarna, varför det inte finns någon anledning att vänta på den definitiva standarden. Vi finner det därför inte så intressant att återigen testa elväg med kontaktledning på ytterligare en kort sträcka. Sverige bör istället gå från pilot till en storskalig dragning på en längre sträcka där ett fåtal åkerier och väldefinierade transportköpare står för stor andel av transportflödet.

• Samarbeta med andra länder för att sätta en standard i EU.

Parallellt med snabbt införande av laddpunkter och elvägar bör Sverige arbeta strategiskt tillsammans med till exempel Tyskland och Frankrike, där vi redan har etablerat ett samarbete om innovation på regeringsnivå, för att på så sätt sätta agendan för harmoniserade elvägssystem inom EU. 

Sveriges uttalade vision är att vara en permanent världsutställning för fossilfri teknik. Med egen produktion av lastbilar, bussar och anläggningsmaskiner inom landet har Sverige en unik möjlighet att visa omvärlden hur nationell satsning på laddinfrastruktur kan stärka exporten av klimatsmarta lösningar och bidra till att välståndet i landet ökar. FN:s generalsekreterare vädjar om nytänkande i ett akut läge för planeten. Låt oss därför pröva nya arbetsformer mellan staten och näringslivet samt skapa nya snabba beslutprocesser. Tempot i klimatarbetet måste öka.

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Henrik Henriksson, VD, Scania

Martin Lundstedt, VD och koncernchef, AB Volvo 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Replik: Skamlöst låta hyresgästerna stå för notan

Hyreshöjningar i Stockholm om 9,5 procent som Fastighetsägarna kräver i förhandlingarna är orimliga, skriver företrädare för Hyresgästföreningen. 

Foto:Hasse Holmberg / TT

Fastighetsägarna i Stockholm gick ut i DI debatt med beskedet att de vill chockhöja hyrorna i Stockholm med 9,5 procent. Inför de stundande årliga hyresförhandlingarna gick Fastighetsägarna Stockholm ut på DI debatt med beskedet att de vill chockhöja hyrorna i Stockholm med 9,5 procent. 

Vi på Hyresgästföreningen vill vara tydliga – utspelet från Fastighetsägarna kommer inte från en bransch som kämpar för sin överlevnad. Fastighetsbranschen är en av de mest lönsamma och har länge varit gynnad av lågräntemiljö och låga energipriser. Över tid har dessutom hyresökningarna varit betydligt högre än inflationstakten. Här borde finnas tillräckligt stora marginaler att ta av. Vilken annan bransch menar att de ska kunna gå ur en omfattande samhällskris med orubbade vinstmarginaler?  

Hyresgästföreningen kommer aldrig gå med på att låta Sveriges hyresgäster stå för hela notan när hyresvärdarnas kostnader ökar i samhällskrisen. En chockhöjning av hyrorna med 9,5 procent som dessutom är permanent. Om det nu handlar om att täcka upp för tillfälliga kostnadsökningar, varför kommer då inga förslag och löften om att sänka hyrorna när inflationen minskar?

Hyresgäster lägger redan en orimligt stor andel av sin disponibla inkomst på sitt boende. Enligt SCB lägger kvinnor över 65 år som bor i hyresrätt närmare 40 procent av sin inkomst på boendet. För ensamstående med barn är siffran 34 procent. Med så kraftiga höjningar som Fastighetsägarna yrkar på kommer konsumtionsutrymmet minska ytterligare. Det vore oansvarigt då det riskerar att spä på den ekonomiska krisen ännu mer.  

Fastighetsägarna påstår att Hyresgästkollektivet till skillnad från dem som äger sitt boende är bättre skyddade mot kostnadsökningar. Det stämmer inte. Till att börja med är det en grupp som redan har lägre inkomster, dessutom lägger de redan en större andel av sin disponibla inkomst på sitt boende jämfört med de som äger sin villa eller lägenhet. Hyresgästerna har heller inte heller gynnats av skattesubventioner som de med ägt boende har. Lägg till det skenande mat- och elpriser och vi ser en väldigt oroande utveckling för våra medlemmar. 

Hyresgästföreningen får redan mängder av samtal varje dag från oroliga hyresgäster med ansträngd ekonomi och vi ser att allt fler kommer få det svårt att få ihop det i slutet av månaden om Fastighetsägarna får igenom sina hyreskrav. Det riskerar en situation där allt fler vräks från sina bostäder, när de inte har råd att betala hyran. Med en hyreshöjning på 9,5 procent börjar det bli kämpigt även för yrkesgrupper som poliser och undersköterskor att bo i Stockholm, där hyrorna är landets högsta och med högst antal ensamhushåll, nära 40 procent. 

Vi har ett väl fungerande förhandlingssystem i Sverige, som gett både hyresvärdar och hyresgäster trygghet och stabilitet över tid. Hyresgästerna får en rimlig, hållbar och förutsägbar hyresutveckling. Ett stabilt system gynnar också hyresvärdarna och fastighetsägarna eftersom det ökar deras möjlighet att upprätthålla god kvalitet i förvaltningen och bra underhåll av sina fastigheter. Ska det gå till så som Fastighetsägarna föreslår, med kraftiga hyreshöjningar vid varje samhällsförändring får vi det omvända: ett svajigt system med stora hyressvängningar - helt fel riktning att gå när världen är i gungning.

Fastighetsägarna säger att de avser hedra den överenskommelse som träffats mellan hyresmarknadens parter. Det är positivt. Men nu är det upp till bevis. Vi behöver ansvarsfulla parter som skapar stabilitet istället för oro. 

 

Susanne Sjöblom, ordförande Hyresgästföreningen region Stockholm

Sofia Kloo, förhandlingschef på Hyresgästföreningen region Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera