1515

Scania och AB Volvo: Bygg elvägar nu

Volvo och Scania är beredda att investera miljardbelopp för att snabbt producera lastbilar som genom olika tekniker går på el. Men då måste regeringen vara tydlig när det gäller mål och löften om var och när en laddinfrastruktur kan vara på plats, skriver Scanias vd Henrik Henriksson, Martin Lundstedt, vd AB Volvo och Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige.

 

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres varnar för att världen kan vara på väg att förlora kampen mot klimatförändringarna och arrangerar därför ett toppmöte i New York den 23 september. Budskapet är kristallklart: Klimatomställningen går på tok för långsamt och nu krävs nytänkande både när det gäller teknikspridning och samarbeten mellan länder och företag. Det är hög tid att gå från pilotanläggningar och försöksverksamheter till att göra storskaliga investeringar på riktigt. 

Detta gäller även progressiva länder som Sverige. Vi har unika möjligheter att bli världens första fossilfria välfärdsland, och färdplanerna inom Fossilfritt Sverige visar att näringslivet ser att konkurrenskraften också kan öka genom en ambitiös klimatpolitik. Det gäller nu att hitta nya samarbetsformer mellan staten och näringslivet för att få till en snabbare implementering av mogen fossilfri teknik. 

Om drygt tio år ska utsläppen från inrikes transporter i Sverige ha minskat med 70 procent jämfört med 2010. Godstransporterna beräknas under samma period öka med 38 procent och även om järnväg och sjöfart ska ta en större andel av denna godstillväxt kommer lastbilstransporterna att öka. 

Lastbilarna måste därför ställas om snabbt. Att omgående använda mer biodiesel, etanol och biogas är ett bra och viktigt första steg, och därför måste den inhemska produktionen av biodrivmedel öka. Men det räcker inte.

Klimatpolitiska rådet visar i sin rapport att elektrifiering av lastbilstransporterna är helt nödvändigt för att nå klimatmålet för inrikes transporter 2030. Glädjande nog är tekniken redan mogen att införas så snart det finns en utbyggd laddinfrastruktur för både laddpunkter och elvägar för lastbilar.

Lastbilsbranschen i Sverige är enig om vad som krävs för att elektrifiera en stor del av de tunga vägtransporterna. Vi vill i Antonio Guterres anda bjuda in regeringen till ett gemensamt riktat samarbete för laddinfrastruktur för de tunga vägtransporterna. Volvo och Scania är beredda att investera miljardbelopp för att snabbt producera lastbilar som genom olika tekniker går på el. Men om vi som producerar lastbilar, och åkarna som ska köpa bilarna, ska våga investera krävs det att regeringen är tydlig när det gäller mål och löften om var och när en laddinfrastruktur kan vara på plats. 

Tunga ellastbilar kan i dag arbeta effektivt uppåt cirka 30 mil på batteri om det finns publika laddplatser anpassade för lastbilar. För medellånga och långväga transporter är även elvägstekniken redan beprövad. Tekniken innebär att man under en del av färden laddar batterierna, till exempel med hjälp av kontaktledningar, och därmed minskar behovet av batteristorlek.

Enligt våra beräkningar behövs det cirka 2,5 TWh el för att kunna elektrifiera triangeln mellan Stockholm, Malmö och Göteborg (E4, E6, E20 och Rv40). Vilket skulle minska CO2-utsläppen från lastbilstrafiken med cirka 33 procent jämfört med i dag. 

Kostnaderna för nätutbyggnad varierar i landet, men ska utbyggnaden av vägel ske snabbt bör staten ansvara för finansieringen. För att optimera klimatnytta föreslår vi som ett första steg att laddplatser för lastbilar ska börja byggas i anslutning till naturliga rast- och viloplatser på vägar med höga transportflöden, förslagsvis sträckorna Göteborg-Jönköping-Halmstad-Strömstad-Mariestad. Sträckan Helsingborg-Jönköping och vidare till Stockholm är den mest naturliga för att börja bygga ut en laddinfrastruktur för laddning under körning. 

Tekniken utvecklas hela tiden, men det utgör ingen anledning att vänta med de första stegen. Själva teknikvalet står för en mindre del av kostnaderna i sammanhanget och alla investeringar behöver inte göras samtidigt, därför föreslår vi att regeringen i tur och ordning driver denna modell i följande fem steg. 

• Dra el till vägarna nu – bygg vägel.

Oavsett vilken teknisk lösning som slutligen väljs behöver avgörande beslut om att få elen fram till vägen fattas nu. Det behövs en strategi som tydliggör vilken myndighet som är ansvarig för att få fram el till utvalda områden och beslutar om vägsträckor, samt vem som finansierar förstärkningen av elnätet.  Ett sannolikt snabbt sätt att få el till vägen är att finansiera det på samma sätt som för elnätet till järnvägen.  

• Nya beslutsprocesser krävs.

Gör ”väg-el” till ett innovativt snabbspår för att pröva nya tillståndsprocesser för elnätet. Idag tar tillståndsprocessen upp till tio år, om elektrifieringen av tunga vägtransporter ska bidra till att nå 70-procentsmålet bör regeringen pröva att klassificera denna nationella satsning som en ”legal frizon”. Då kan helt nya beslutsprocesser utvecklas som halverar ledtiderna för nya elledningar.

• Ta fram en utbyggnadsplan för lastbilsanpassad laddinfrastruktur.

Om marknaden för ellastbilar ska ta fart behöver laddkapacitet byggas ut på strategiskt viktiga ställen, både som fasta laddpunkter och som förberedelse för elvägssträckor. Vi bidrar med kunskap om transportflöden men regeringen behöver omgående samordna arbetet. Idag finns tillräcklig enighet om tekniken och standarder inom industrin, så dessa investeringar kan göras omgående där det finns elnät som kan klara relativt stora effektuttag.

• Gå från pilot till storskalig elväg nu.

Det finns i dag olika tekniska lösningar för att ladda batterier under pågående färd och utvecklingen är bara i sin linda. Ellastbilar är lyckligtvis lätta att anpassa till de olika tekniska lösningarna, varför det inte finns någon anledning att vänta på den definitiva standarden. Vi finner det därför inte så intressant att återigen testa elväg med kontaktledning på ytterligare en kort sträcka. Sverige bör istället gå från pilot till en storskalig dragning på en längre sträcka där ett fåtal åkerier och väldefinierade transportköpare står för stor andel av transportflödet.

• Samarbeta med andra länder för att sätta en standard i EU.

Parallellt med snabbt införande av laddpunkter och elvägar bör Sverige arbeta strategiskt tillsammans med till exempel Tyskland och Frankrike, där vi redan har etablerat ett samarbete om innovation på regeringsnivå, för att på så sätt sätta agendan för harmoniserade elvägssystem inom EU. 

Sveriges uttalade vision är att vara en permanent världsutställning för fossilfri teknik. Med egen produktion av lastbilar, bussar och anläggningsmaskiner inom landet har Sverige en unik möjlighet att visa omvärlden hur nationell satsning på laddinfrastruktur kan stärka exporten av klimatsmarta lösningar och bidra till att välståndet i landet ökar. FN:s generalsekreterare vädjar om nytänkande i ett akut läge för planeten. Låt oss därför pröva nya arbetsformer mellan staten och näringslivet samt skapa nya snabba beslutprocesser. Tempot i klimatarbetet måste öka.

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Henrik Henriksson, VD, Scania

Martin Lundstedt, VD och koncernchef, AB Volvo 

 


Innehåll från SavelendAnnons

SaveLend satsar på tillväxt efter lyckad börsnotering

Efter en rekordspäckad vår och en utomordentligt lyckad börsnotering, siktar banbrytande P2P-aktören SaveLend på fortsatt tillväxt och utökad verksamhet. 

– Krediter är på väg att bli det naturliga tredje tillgångsslaget i väldiversifierade portföljer och vi trivs bra med att leda den utvecklingen, säger Ludwig Pettersson, vd och grundare.

Kom igång med dina kreditinvesteringar 

Kreditinvesterings- och sparplattformen SaveLend har under sina sju år gått från klarhet till klarhet. 2021 års första kvartalsrapport visade en omsättningsökning på 57 procent från 2020, en trend som har fortsatt under Q2. För en dryg månad sedan avslutades därtill företagets teckningstid inför börsnoteringen och även här var resultatet långt över förväntan. 

– Intresset var enormt – vi övertecknades med över 600 procent – vilket var oerhört glädjande! Det har verkligen blivit en sporre för oss och i skrivande stund har vi fler än 2000 aktieägare. Majoriteten av andelarna ägs dock fortfarande av våra anställda på ett eller annat sätt, så vi har ett starkt operationellt ägande, säger Ludwig, som själv är största ägare även efter noteringen.

Skapar spännande synergier

Investeringsplattformen fokuserar i korthet på att ge såväl privatpersoner som företag möjlighet att investera i peer-to-peer-lån, för att därmed finansiera krediter till andra användare. Typ av investering är helt valfri och kan inkludera allt från fastighetskrediter och företagslån till konsumentkrediter och inkassoportföljer. Avkastningen kommer investerarna till godo i form av utbetald ränta. 

– Det finns många fruktsamma synergier mellan aktieägare och investerare på plattformen och de två grupperna överlappar varandra allt mer. Vi ser det som ett kvitto på att vi har en modell som verkligen fungerar.

Varför SaveLend? 

Ett förutsägbart komplement

Förutom att Ludwig är majoritetsägare efter börsnoteringen är han även en aktiv investerare på SaveLends plattform. Han är övertygad om att det rör sig om ett tryggt tillgångsslag som passar de flesta, inte minst på grund av dess låga korrelation med börsen. 

– Krediter ger ett mer förutsägbart kassaflöde och via SaveLends plattform behöver investerare inte likvidera sina tillgångar för att få ut sin kredit. Detta gör tillgångsslaget till ett värdefullt komplement till exempelvis aktier och fonder – sedan 2014 har SaveLend i genomsnitt genererat 13,82 procent ränta på investerat kapital, per år.

Varför ska du investera i krediter? 

Siktar på 25 procent organisk tillväxt

Härnäst avser SaveLend att exekvera sina finansiella mål och fortsätta sin expansion, med en målsättning på minst 25 procent organisk tillväxt per år. Siktet är inställt på att växa befintliga marknader och att därtill realisera sin förvärvsagenda. 

– Vi letar efter såväl rena kundstockar som kan lyftas in i vår tekniska plattform och på så vis höja marginalen, som komplement till befintlig verksamhet, såsom nya kredittyper och ett bredare erbjudande. Det är en mycket spännande utveckling, avslutar Ludwig. 

Få svar på dina frågor 

Mer från Savelend

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Savelend och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?