ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

SBAB: Negativa erfarenheter av tidigare stora bostadsstöd

  • Foto: Anders Wiklund/TT

REPLIK. Erfarenheten av tidigare stora bostadsstöd förskräcker. De var ineffektiva och bidrog till ökande produktionskostnader och stora statliga kostnader. Att återinföra liknande stöd i ett läge där dessutom utmaningarna på den offentliga sektorns utgiftssida redan är enorma är ingen samhällsekonomiskt god idé, skriver Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

I en artikel på Di Debatt påtalade jag att bostadspolitiken inte verkar bli någon prioriterad valfråga trots att problemen på bostadsmarknaden kanske är större än någonsin. Då det inte finns en enskild åtgärd som löser problemen efterlyste jag ett politiskt helhetsperspektiv där man tittar på bland annat de skatter som minskar rörligheten på bostadsmarknaden, ränteavdrag, makrotillsynsåtgärder och hyresregleringen.

I en replik skriver Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hofverberg att han håller med om flera saker som jag tar upp men att jag missar att ta upp finansieringen av byggnation av hyresrätter. Han menar att borttagandet av de förmånliga lån, räntebidrag och riktade stöd som fanns innan de avvecklades i samband med den offentlig-finansiella krisen på 1990-talet är den enskilt viktigaste förklaringen till varför det byggs så få hyresrätter. Han skriver vidare att staten efter avvecklingen av de olika stöden har ett unikt lågt risktagande i bostadsbyggandet. 

Jag välkomnar att Martin Hofverberg delar min oro för problemen på bostadsmarknaden och att han bidrar till den viktiga debatten om dessa frågor. Men det finns en rad argument för varför ett återinförande av stora stöd för produktion av hyresrätter inte är en samhällsekonomiskt god idé.

Hyresregleringen gör det mer lönsamt att bygga andra upplåtelseformer och skapar en överefterfrågan av hyresrätter i förhållande till utbudet. Hyresregleringen skapar ett system som först bidrar till att subventionera de som efter år i kö har fått förmånen att få en hyresrätt i ett attraktivt område och sedan kräver statliga subventioner för att det ska byggas tillräckligt många hyresrätter. Problemet bör istället lösas där det uppstått.

Regeringen införde 2015 ett riktat stöd till byggnation av vissa hyresrätter. Det har bara byggts ett fåtal hyresrätter med detta stöd. Ett införande av förmånliga statliga topplån för bostadsföretag som Martin Hofverberg föreslår skulle heller knappast räcka särskilt långt. En slutsats man kan dra av detta är att det när det råder fri prissättning vid produktion av bostadsrätter och småhus måste det till väldigt stora byggnationsstöd för produktion av hyresrätter för att det ska bli någon mängd att tala om. Företrädare för byggbranschen har också påtalat att de flesta av de fåtal hyresrätter som ändå byggts med hjälp av det stöd som infördes 2015 troligen hade byggts ändå. Flera av dem var redan planerade när stödet trädde ikraft.

Erfarenheterna av tidigare stora stödsystem förskräcker, vilket även min företrädare och andra experter tidigare framhållit i artiklar här i Dagens industri. I ESO-rapporten ”Staten fick Svarte Petter” gjordes också en utvärdering av de tidigare generösa systemen för bostadsfinansiering. Där konstaterades att stödsystemen bidrog till att öka produktionskostnaden och minska produktiviteten. En annan slutsats som drogs var att då staten stod för stöden medan kommunerna och privata aktörer byggde och fattade besluten om vart och hur mycket det skulle byggas, uppstod moral hazard där staten i princip blev sittande med hela risken (därav namnet på rapporten). Ytterligare en slutsats var att det inte alltid byggdes där det behövde byggas.

Det är också viktigt att sätta in frågan om bostadsstöd i ett större offentlig-finansiellt perspektiv. Bostadsstöden uppgick till hela 2,5 procent av BNP när de avvecklades på 1990-talet. Mätt utifrån dagens BNP motsvarar det över 100 miljarder kronor. Med tanke på de andra mycket stora utgiftsökningar den offentliga sektorn nu står inför och de offentlig-finansiella risker det medför (se min artikel i SvD den 5 mars) kan väl inte ett återinförande av stora bostadsstöd – som dessutom visat sig vara ineffektiva – vara prioriterat? 

Robert Boije, chefsekonom, SBAB 


Läs Robert Boijes första artikel här.

Läs svaret från Hyresgästföreningen här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies