Annons

Sänk sjöfartsavgifterna

DEBATT. Sjöfartsverket finansieras till övervägande delar med avgifter, och dessa har höjts. Men ju dyrare det blir att använda sjötransporter desto svårare blir det att klara miljömålen, konstaterar Rikard Engström, Svensk Sjöfart, och Jenni Ranhagen, Jernkontoret.

Sveriges beroende av sjöfart kan inte överdrivas. Mellan 85 och 90 procent av allt gods som når och lämnar Sverige transporteras någon gång på sjön.

Mer än dubbelt så många som SJ:s resenärer reser med färjor till, från och inom Sverige.

Dessutom finns det en tydligt uttalad politisk ambition om att lyfta ytterligare gods från vägarna till sjön i syfte att nå samhällets miljö- och klimatmål.

Statliga Sjöfartsverket är ett politiskt verktyg för att främja sjöfarten men har som affärsverk samtidigt så omfattande ekonomiska krav på sig att man tvingas agera på ett sätt som går på tvärs mot andra samhällsmål.

Detta har skapat en svår målkonflikt. Vi vill därför att statsminister Stefan Löfven klargör om det är samhällets övergripande mål eller de ekonomiska kraven på Sjöfartsverket som ska vara styrande för myndighetens verksamhet.

Den 21 mars överlämnade Klimatpolitiska rådet sin utvärderingsrapport till regeringen. Rapporten fastslår att med nuvarande förutsättningar och beslut kommer transportsektorn bara att nå halvvägs till målet att minska utsläppen med minst 70 procent till 2030.

Rapporten uppmanar regeringen att göra de transportpolitiska målen förenliga med klimatmålen och se till att nya styrmedel föregås av planer för uppföljning och utvärdering för att säkerställa hög klimatnytta och kostnadseffektivitet.

Det är här sjöfarten kommer in i bilden. Sjöfartens stora miljö- och klimatfördel är att den kan transportera stora volymer av passagerare och gods, vilket gör att sjöfartens miljö- och klimatpåverkan per transporterad enhet är låg.

Dessutom är svensk sjöfart inne i ett intensivt skede med att minska miljö- och klimatpåverkan ytterligare. Detta sker genom arbete med exempelvis nya bränslen som el, biobränslen och vind men också med energioptimerad fartygsdesign, elanslutning vid hamn och anslutning till kommunernas fjärrvärmesystem.

Sjöfartsverket, är en av tre myndigheter som inte finansieras i särskilt hög grad av statliga anslag, utan till allra största delen med avgifter från sjöfarten. Endast 11 procent av intäkterna kommer från staten, vilket kan jämföras med Trafikverkets anslag på omkring 90 procent.

Staten ger alltså endast 11 procent i anslag och utropar samtidigt stolt ambitionen att flytta över mer av de transporter som rullar på vägarna till sjöfarten. För att Sjöfartsverket ska undvika långsiktigt underskott och leverera enligt regeringens krav på ekonomin ökas avgifterna från handelssjöfarten och samtidigt minskas miljöstyrningen.

Detta till den milda grad att Riksrevisionen i sin revisionsrapport av Sjöfartsverket 2018 ställer sig tveksam till att det är i linje med vad myndigheten får göra. Det ökade avgiftsuttaget har resulterat i att sjötransporterna från och till Vänern har minskat med hela 17 procent trots en stark konjunktur. Det leder både till att godsvolymerna ökar på väg och järnväg, med ökad trängsel och utsläpp som följd – men också till arbetslöshet och företagsflytt. Detta rimmar inte med de politiska målen. När myndighetens miljöstyrning dessutom minskar kraftigt blir samhällets signal tydlig till de ansvarstagande svenska rederierna som är i global framkant i att utveckla mer hållbar sjöfart tydlig: Sluta med det.

Statsminister Stefan Löfven har påtalat i regeringsförklaringar och vid många andra tillfällen att vi måste göra mer för att föra över mer transporter till järnväg och sjöfart.

Det är nu hög tid att statsministern berättar mer konkret hur det politiska verktyget Sjöfartsverket och dess ekonomiska förutsättningar ska kunna bidra till detta. Vilket av målen är överordnat? De samhällspolitiska klimat- och miljömålen eller affärsverkets ekonomiska kravbild?

 

Rikard Engström, vd, Svensk Sjöfart
Jenni Ranhagen, rådgivare i transportfrågor och statistik, Jernkontoret

Innehåll från Worldpay from FISAnnons

Så säkras sömlös betalning i omnikanal

Allt fler kunder förväntar sig kunna handla sömlöst över olika kanaler. Det kräver nya lösningar för betalning.

– Vi har lösningar som stödjer transaktioner genom alla olika försäljningskanaler, säger Fredrik Neumann, Country Manager Nordics & DACH på Worldpay from FIS. 

Den nyligen släppta rapporten Global Payments Report från Worldpay visar att 87 procent av konsumenterna handlar via hemsidor av bekvämlighet, medan 77 procent väljer att handla i butik – av samma anledning. 

Samtidigt kommer nya marknadsplatser och appar, sociala medier samt virtual reality – vilket gör omnikanal nödvändigt.

Men när en konsument till exempel handlar via en app och får varan levererad med bud men väljer att returnera den i en butik, ställs den ekonomiska transaktionen inför en utmaning.

– Många handlare har sina kanaler i silos. Det är svårt för en konsument att inleda en transaktion i en kanal och avsluta den någon annanstans, eller att utföra olika transaktionstyper utan krångel, säger Fredrik Neumann. 

Worldpay: Snabbare utcheckning krävs

Samtidigt visar undersökningen att konsumenter som handlar i butik tillbringar runt 60 timmar om året i att vänta i kassaköerna. Eftersom efterfrågan på snabb och friktionsfri shopping ständigt ökar kommer det snart att vara oacceptabelt för konsumenterna att stå i kö i ens några minuter. 

Nu kommer tekniken som gör att kassor och självutcheckning försvinner och ersätts med lösningar där konsumenterna genom sin mobiltelefon scannar och betalar för sina varor.

– Vi kan leverera de betallösningar som marknaden efterfrågar, för att möta dagens och framtidens behov, avslutar Fredrik Neumann.

Om Worldpay from FIS: 

Betallösningar från Worldpay from FIS gör det möjligt för företag att hantera betalningar sömlöst. 

Man erbjuder i dag mer än 300 betallösningar i 126 valutor för handlare, banker och andra aktörer globalt.

FIS är ett Fortune 500®-företag och är medlem i Standard & Poor's 500® Index.

Läs mer på www.fisglobal.com 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Worldpay from FIS och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera