Sänk sjöfartsavgifterna

DEBATT. Sjöfartsverket finansieras till övervägande delar med avgifter, och dessa har höjts. Men ju dyrare det blir att använda sjötransporter desto svårare blir det att klara miljömålen, konstaterar Rikard Engström, Svensk Sjöfart, och Jenni Ranhagen, Jernkontoret.

Sveriges beroende av sjöfart kan inte överdrivas. Mellan 85 och 90 procent av allt gods som når och lämnar Sverige transporteras någon gång på sjön.

Mer än dubbelt så många som SJ:s resenärer reser med färjor till, från och inom Sverige.

Dessutom finns det en tydligt uttalad politisk ambition om att lyfta ytterligare gods från vägarna till sjön i syfte att nå samhällets miljö- och klimatmål.

Statliga Sjöfartsverket är ett politiskt verktyg för att främja sjöfarten men har som affärsverk samtidigt så omfattande ekonomiska krav på sig att man tvingas agera på ett sätt som går på tvärs mot andra samhällsmål.

Detta har skapat en svår målkonflikt. Vi vill därför att statsminister Stefan Löfven klargör om det är samhällets övergripande mål eller de ekonomiska kraven på Sjöfartsverket som ska vara styrande för myndighetens verksamhet.

Den 21 mars överlämnade Klimatpolitiska rådet sin utvärderingsrapport till regeringen. Rapporten fastslår att med nuvarande förutsättningar och beslut kommer transportsektorn bara att nå halvvägs till målet att minska utsläppen med minst 70 procent till 2030.

Rapporten uppmanar regeringen att göra de transportpolitiska målen förenliga med klimatmålen och se till att nya styrmedel föregås av planer för uppföljning och utvärdering för att säkerställa hög klimatnytta och kostnadseffektivitet.

Det är här sjöfarten kommer in i bilden. Sjöfartens stora miljö- och klimatfördel är att den kan transportera stora volymer av passagerare och gods, vilket gör att sjöfartens miljö- och klimatpåverkan per transporterad enhet är låg.

Dessutom är svensk sjöfart inne i ett intensivt skede med att minska miljö- och klimatpåverkan ytterligare. Detta sker genom arbete med exempelvis nya bränslen som el, biobränslen och vind men också med energioptimerad fartygsdesign, elanslutning vid hamn och anslutning till kommunernas fjärrvärmesystem.

Sjöfartsverket, är en av tre myndigheter som inte finansieras i särskilt hög grad av statliga anslag, utan till allra största delen med avgifter från sjöfarten. Endast 11 procent av intäkterna kommer från staten, vilket kan jämföras med Trafikverkets anslag på omkring 90 procent.

Staten ger alltså endast 11 procent i anslag och utropar samtidigt stolt ambitionen att flytta över mer av de transporter som rullar på vägarna till sjöfarten. För att Sjöfartsverket ska undvika långsiktigt underskott och leverera enligt regeringens krav på ekonomin ökas avgifterna från handelssjöfarten och samtidigt minskas miljöstyrningen.

Detta till den milda grad att Riksrevisionen i sin revisionsrapport av Sjöfartsverket 2018 ställer sig tveksam till att det är i linje med vad myndigheten får göra. Det ökade avgiftsuttaget har resulterat i att sjötransporterna från och till Vänern har minskat med hela 17 procent trots en stark konjunktur. Det leder både till att godsvolymerna ökar på väg och järnväg, med ökad trängsel och utsläpp som följd – men också till arbetslöshet och företagsflytt. Detta rimmar inte med de politiska målen. När myndighetens miljöstyrning dessutom minskar kraftigt blir samhällets signal tydlig till de ansvarstagande svenska rederierna som är i global framkant i att utveckla mer hållbar sjöfart tydlig: Sluta med det.

Statsminister Stefan Löfven har påtalat i regeringsförklaringar och vid många andra tillfällen att vi måste göra mer för att föra över mer transporter till järnväg och sjöfart.

Det är nu hög tid att statsministern berättar mer konkret hur det politiska verktyget Sjöfartsverket och dess ekonomiska förutsättningar ska kunna bidra till detta. Vilket av målen är överordnat? De samhällspolitiska klimat- och miljömålen eller affärsverkets ekonomiska kravbild?

 

Rikard Engström, vd, Svensk Sjöfart
Jenni Ranhagen, rådgivare i transportfrågor och statistik, Jernkontoret


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Aros BostadAnnons

Stark marknad bäddar för tillväxt

Fabriksparken i Sundbyberg byggs för att Svanenmärkas. Till höger Magnus Andersson, vd på Aros Bostad.
Fabriksparken i Sundbyberg byggs för att Svanenmärkas. Till höger Magnus Andersson, vd på Aros Bostad.

Bostadsutvecklaren Aros Bostad ökade försäljningen med 120 procent i fjol. Nu går företaget in i nya affärssegment för att fortsätta växa.

Ett strukturellt underskott av bostäder, en hög efterfrågan på nyproducerade bostäder och låga räntor har resulterat i ett mycket starkt marknadsläge för bostadsutvecklare som Aros Bostad.

- Vi ser en coronaeffekt där hemmets betydelse har ökat. Kunderna vill ha mer yta för pengarna och väljer områden längre från city om det innebär en större bostad. Det är dock även fortsättningsvis viktigt med hög kvalitet avseende material och gestaltning, säger Magnus Andersson, vd på Aros Bostad. 

Historiskt har Aros Bostad fokuserat på förvärv av byggrätter avseende lägenheter i Stockholms innerstad. 2019 valde företaget att bredda affärsplanen – både geografiskt och inom ett kompletterande prissegment för att kunna växa och möta nya målgrupper.

- Vi satsar på att utöka inom småhus och flerbostadshus med stommar i trä som monteras på arbetsplatsen. Då kan vi korta byggtiderna, sänka kostnaderna och erbjuda bostäder som fler kunder har råd med. Vi ser en stor efterfrågan av den här typen av bostadsprodukt i Stockholms ytterområden och vill öka andelen bostäder i segmentet, säger Magnus Andersson.

Stommar i trä rimmar väl med Aros Bostads hållbarhetsstrategi, där ett av målen är att sänka verksamhetens koldioxidutsläpp med 25 procent till 2025.

- Det är inte bara kommuner, investerare och banker som förutsätter högt fokus på hållbarhetsfrågor, utan även bostadskunderna. Som bostadsutvecklare gäller det att jobba aktivt med både miljömässig och social hållbarhet. Vi har påbörjat certifiering enligt Svanen för att kunna visa att vi bygger sunda bostäder med omtanke om både människor och miljö, säger Magnus Andersson.

Byggrättsportföljen med 4600 byggrätter spridda över Storstockholm och Uppsala ger Aros Bostad goda möjligheter att öka produktionskapaciteten ytterligare framöver. Verksamheten finansieras både genom fondkapital samt genom eget kapital, vilket innebär att företaget har en stark finansiell genomförandeförmåga. Just nu utreds möjligheterna för en börsnotering för att på sikt kunna öka andelen projekt i egen regi, och därmed öka resultatet i moderbolaget.

Ambitionen är att inom två år öka från dagens 600 bostäder i pågående produktion till 800–1000 bostäder per år, med den industrialiserade småhus- och flerbostadssatsningen som ett viktigt verktyg.

- Planen är att dra nytta av vår stabila plattform och det starka marknadsläget för att växa på ett långsiktigt hållbart sätt, säger Magnus Andersson.

Om Aros Bostad: 

Aros Bostad har utvecklat bostäder sedan 2006 och verkar framför allt i Storstockholm och Uppsala. Affärsidén är att förvärva och utveckla fastigheter i syfte att skapa moderna, funktionella och hållbara bostäder i attraktiva geografiska lägen, med materialval och gestaltning som står sig över tid.

Läs mer om Aros Bostad här. 

 

Mer från Aros Bostad

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Aros Bostad och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?