ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Sänk sjöfartsavgifterna

  • MILJÖEFFEKTIVT. Allt mer gods transporteras till lands. Men sjöfarten kan erbjuda stordriftsfördelar som gynnar miljön. På bilden Södertälje kanal.

DEBATT. Sjöfartsverket finansieras till övervägande delar med avgifter, och dessa har höjts. Men ju dyrare det blir att använda sjötransporter desto svårare blir det att klara miljömålen, konstaterar Rikard Engström, Svensk Sjöfart, och Jenni Ranhagen, Jernkontoret.

Sveriges beroende av sjöfart kan inte överdrivas. Mellan 85 och 90 procent av allt gods som når och lämnar Sverige transporteras någon gång på sjön.

Mer än dubbelt så många som SJ:s resenärer reser med färjor till, från och inom Sverige.

Dessutom finns det en tydligt uttalad politisk ambition om att lyfta ytterligare gods från vägarna till sjön i syfte att nå samhällets miljö- och klimatmål.

Statliga Sjöfartsverket är ett politiskt verktyg för att främja sjöfarten men har som affärsverk samtidigt så omfattande ekonomiska krav på sig att man tvingas agera på ett sätt som går på tvärs mot andra samhällsmål.

Detta har skapat en svår målkonflikt. Vi vill därför att statsminister Stefan Löfven klargör om det är samhällets övergripande mål eller de ekonomiska kraven på Sjöfartsverket som ska vara styrande för myndighetens verksamhet.

Den 21 mars överlämnade Klimatpolitiska rådet sin utvärderingsrapport till regeringen. Rapporten fastslår att med nuvarande förutsättningar och beslut kommer transportsektorn bara att nå halvvägs till målet att minska utsläppen med minst 70 procent till 2030.

Rapporten uppmanar regeringen att göra de transportpolitiska målen förenliga med klimatmålen och se till att nya styrmedel föregås av planer för uppföljning och utvärdering för att säkerställa hög klimatnytta och kostnadseffektivitet.

Det är här sjöfarten kommer in i bilden. Sjöfartens stora miljö- och klimatfördel är att den kan transportera stora volymer av passagerare och gods, vilket gör att sjöfartens miljö- och klimatpåverkan per transporterad enhet är låg.

Dessutom är svensk sjöfart inne i ett intensivt skede med att minska miljö- och klimatpåverkan ytterligare. Detta sker genom arbete med exempelvis nya bränslen som el, biobränslen och vind men också med energioptimerad fartygsdesign, elanslutning vid hamn och anslutning till kommunernas fjärrvärmesystem.

Sjöfartsverket, är en av tre myndigheter som inte finansieras i särskilt hög grad av statliga anslag, utan till allra största delen med avgifter från sjöfarten. Endast 11 procent av intäkterna kommer från staten, vilket kan jämföras med Trafikverkets anslag på omkring 90 procent.

Staten ger alltså endast 11 procent i anslag och utropar samtidigt stolt ambitionen att flytta över mer av de transporter som rullar på vägarna till sjöfarten. För att Sjöfartsverket ska undvika långsiktigt underskott och leverera enligt regeringens krav på ekonomin ökas avgifterna från handelssjöfarten och samtidigt minskas miljöstyrningen.

Detta till den milda grad att Riksrevisionen i sin revisionsrapport av Sjöfartsverket 2018 ställer sig tveksam till att det är i linje med vad myndigheten får göra. Det ökade avgiftsuttaget har resulterat i att sjötransporterna från och till Vänern har minskat med hela 17 procent trots en stark konjunktur. Det leder både till att godsvolymerna ökar på väg och järnväg, med ökad trängsel och utsläpp som följd – men också till arbetslöshet och företagsflytt. Detta rimmar inte med de politiska målen. När myndighetens miljöstyrning dessutom minskar kraftigt blir samhällets signal tydlig till de ansvarstagande svenska rederierna som är i global framkant i att utveckla mer hållbar sjöfart tydlig: Sluta med det.

Statsminister Stefan Löfven har påtalat i regeringsförklaringar och vid många andra tillfällen att vi måste göra mer för att föra över mer transporter till järnväg och sjöfart.

Det är nu hög tid att statsministern berättar mer konkret hur det politiska verktyget Sjöfartsverket och dess ekonomiska förutsättningar ska kunna bidra till detta. Vilket av målen är överordnat? De samhällspolitiska klimat- och miljömålen eller affärsverkets ekonomiska kravbild?

 

Rikard Engström, vd, Svensk Sjöfart
Jenni Ranhagen, rådgivare i transportfrågor och statistik, Jernkontoret

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer