Annons

Sänk sjöfartsavgifterna

DEBATT. Sjöfartsverket finansieras till övervägande delar med avgifter, och dessa har höjts. Men ju dyrare det blir att använda sjötransporter desto svårare blir det att klara miljömålen, konstaterar Rikard Engström, Svensk Sjöfart, och Jenni Ranhagen, Jernkontoret.

Sveriges beroende av sjöfart kan inte överdrivas. Mellan 85 och 90 procent av allt gods som når och lämnar Sverige transporteras någon gång på sjön.

Mer än dubbelt så många som SJ:s resenärer reser med färjor till, från och inom Sverige.

Dessutom finns det en tydligt uttalad politisk ambition om att lyfta ytterligare gods från vägarna till sjön i syfte att nå samhällets miljö- och klimatmål.

Statliga Sjöfartsverket är ett politiskt verktyg för att främja sjöfarten men har som affärsverk samtidigt så omfattande ekonomiska krav på sig att man tvingas agera på ett sätt som går på tvärs mot andra samhällsmål.

Detta har skapat en svår målkonflikt. Vi vill därför att statsminister Stefan Löfven klargör om det är samhällets övergripande mål eller de ekonomiska kraven på Sjöfartsverket som ska vara styrande för myndighetens verksamhet.

Den 21 mars överlämnade Klimatpolitiska rådet sin utvärderingsrapport till regeringen. Rapporten fastslår att med nuvarande förutsättningar och beslut kommer transportsektorn bara att nå halvvägs till målet att minska utsläppen med minst 70 procent till 2030.

Rapporten uppmanar regeringen att göra de transportpolitiska målen förenliga med klimatmålen och se till att nya styrmedel föregås av planer för uppföljning och utvärdering för att säkerställa hög klimatnytta och kostnadseffektivitet.

Det är här sjöfarten kommer in i bilden. Sjöfartens stora miljö- och klimatfördel är att den kan transportera stora volymer av passagerare och gods, vilket gör att sjöfartens miljö- och klimatpåverkan per transporterad enhet är låg.

Dessutom är svensk sjöfart inne i ett intensivt skede med att minska miljö- och klimatpåverkan ytterligare. Detta sker genom arbete med exempelvis nya bränslen som el, biobränslen och vind men också med energioptimerad fartygsdesign, elanslutning vid hamn och anslutning till kommunernas fjärrvärmesystem.

Sjöfartsverket, är en av tre myndigheter som inte finansieras i särskilt hög grad av statliga anslag, utan till allra största delen med avgifter från sjöfarten. Endast 11 procent av intäkterna kommer från staten, vilket kan jämföras med Trafikverkets anslag på omkring 90 procent.

Staten ger alltså endast 11 procent i anslag och utropar samtidigt stolt ambitionen att flytta över mer av de transporter som rullar på vägarna till sjöfarten. För att Sjöfartsverket ska undvika långsiktigt underskott och leverera enligt regeringens krav på ekonomin ökas avgifterna från handelssjöfarten och samtidigt minskas miljöstyrningen.

Detta till den milda grad att Riksrevisionen i sin revisionsrapport av Sjöfartsverket 2018 ställer sig tveksam till att det är i linje med vad myndigheten får göra. Det ökade avgiftsuttaget har resulterat i att sjötransporterna från och till Vänern har minskat med hela 17 procent trots en stark konjunktur. Det leder både till att godsvolymerna ökar på väg och järnväg, med ökad trängsel och utsläpp som följd – men också till arbetslöshet och företagsflytt. Detta rimmar inte med de politiska målen. När myndighetens miljöstyrning dessutom minskar kraftigt blir samhällets signal tydlig till de ansvarstagande svenska rederierna som är i global framkant i att utveckla mer hållbar sjöfart tydlig: Sluta med det.

Statsminister Stefan Löfven har påtalat i regeringsförklaringar och vid många andra tillfällen att vi måste göra mer för att föra över mer transporter till järnväg och sjöfart.

Det är nu hög tid att statsministern berättar mer konkret hur det politiska verktyget Sjöfartsverket och dess ekonomiska förutsättningar ska kunna bidra till detta. Vilket av målen är överordnat? De samhällspolitiska klimat- och miljömålen eller affärsverkets ekonomiska kravbild?

 

Rikard Engström, vd, Svensk Sjöfart
Jenni Ranhagen, rådgivare i transportfrågor och statistik, Jernkontoret


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från MedicagoAnnons

Medicago firar 25 år – därför har de lyckats

Fyllning av vialer i C-klass.
Fyllning av vialer i C-klass.

Sedan Medicago grundades 1995 har bolaget utvecklats till att bli en väletablerad kontraktstillverkare på den svenska marknaden. Under de senaste 15 åren har Medicago erbjudit kontraktstillverkning inom både medicinteknik och bioteknik. 

Kontraktstillverkning inom bio- och medicinteknik kan innebära en lång och utdragen process där många bitar ska falla på plats, till exempel krävs rätt teknik för ändamålet såväl som ekonomiska förutsättningar och tidsram. Trots stor efterfrågan kan det vara svårt att hitta aktörer som möter behoven, och att hitta en match är inte helt enkelt, i synnerhet för företag som vill tillverka mindre volymer. Det Uppsalabaserade företaget Medicago erbjuder ett koncept med korta beslutsvägar, hög flexibilitet och konkurrenskraftiga ledtider. Medicagos vd Jan Henriksson berättar: 

 –För de som har bråttom eller som önskar en mindre produktion är vi mycket konkurrenskraftiga inom både bioteknik och medicinteknik. Vår storlek gör att vi snabbt kan sätta igång kvalitetssäkrade produktioner med spårbarhet på alla komponenter. Speciellt starka är vi på frystorkning och tillverkning i renrum. 

Kvalitetssäkrade produktioner optimerade efter kundens behov

Företaget anpassar tillverkningsprocesserna utefter sina kunders behov. Vissa önskar hjälp med delar av tillverkningsprocessen för att komplettera sin befintliga produktionskapacitet, medan andra vill att Medicago sköter hela processen från idé till färdig produkt. Oavsett omfattning gäller alltid kvalitetssäkrade produktioner, vilket Medicago har lång erfarenhet av med kvalitetssystemen ISO9001 och ISO13485. 

– Vi har full spårbarhet i alla led. Då vi är certifierade sker regelbundet externa auditeringar som säkerställer att alla viktiga bitar finns på plats. Inom medicinteknik arbetar vi med både klass 1-produkter såväl som medicintekniska produkter med mycket höga kvalitetskrav. Det är viktigt för oss att vara en pålitlig leverantör och att kunderna känner sig trygga hos oss, avslutar Jan Henriksson.

Fakta Medicago
Medicago är ett familjeägt företag som grundades 1995, beläget i Uppsala och verksamt inom bio- och medicinteknik. Företaget är en väletablerad kontraktstillverkare enligt ISO9001 och ISO13485 åt både stora och små kunder. Medicago har också ett eget produktsortiment, med tillverkning av bland annat buffertar (SmartBuffers®), immunologiska reagenser och kit samt lektiner och bioaktiva proteiner, som marknadsförs och säljs över hela världen. Läs mer på www.medicago.se

Mer från Medicago

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Medicago och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?