ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Målet måste vara att sänka kapitalskatten

  • FINANSSKATT. Till dags dato har S varit vaga om vilka kapitalskatter som bör höjas, men Januariöverenskommelsen specificerar bland annat att ”finanssektorns skatteandel” ska öka. I värsta fall handlar det om att återuppväcka den klumpigt utformade finansskatt som regeringen, på goda grunder, lade i byrålådan 2017, skriver Jacob Lundberg och Karin Svanborg-Sjövall. Foto: Pontus Lundahl/TT

DEBATT. Allt fler föreslår höjda kapitalskatter som del i en omfattande skattereform. Oavsett vilken kapitalskatt som höjs riskerar investeringar och entreprenörskap att minska – målet måste tvärtom vara att sänka skatterna på kapital, skriver Jacob Lundberg och Karin Svanborg-Sjövall, Timbro.

Statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson har i dagarna gjort utspel om höjd skatt på kapital, som ett led i förhandlingsspelet kring den nu hett omdiskuterade skattereform som Januariöverenskommelsen utlovar.

Faktum är att Sverige behöver lägre kapitalskatter, inte högre. Alla kapitalskatter gör det mindre lönsamt att spara, investera och driva företag. Riskerna för samhällsekonomisk skada – i form av lägre BNP och löner – är därför stora om den av Socialdemokraterna aviserade höjningen skulle bli verklighet.

De som argumenterar för att det krävs en skatteväxling, där sänkt skatt på arbete ska finansieras av en högre skatt på kapital, är ofta påfallande vaga om hur stora skattehöjningar av det senare som i så fall skulle krävas. De flesta inkomster i en ekonomi kommer från löner. Endast en mindre del är kapitalinkomster. Höjd skatt på kapital kommer därför att inbringa förhållandevis små skatteintäkter, om man inte ämnar närma sig nivåer som än en gång skulle driva företag och investeringar ur landet.

Överhuvudtaget är jämförelsen mellan skatt på kapitalinkomster och skatt på arbete missvisande. Kapitalinkomster uppstår ofta för att man har sparat redan beskattade arbetsinkomster. Man måste dessutom betala kapitalinkomstskatt även om avkastningen bara räcker till att kompensera för inflationen.

Det finns alltså ingen ekonomisk lag som säger att arbets- och kapitalinkomster ska beskattas lika. Tvärtom bör skatten snarare vara lägre på kapitalinkomster.

Sveriges kapitalinkomstskatt på 30 procent som huvudregel är också, i motsats till vad som ofta görs gällande, redan hög i ett internationellt perspektiv. Om inkomsten i fråga kommer från ett bolag har den dessutom redan belagts med bolagsskatt – en dubbelbeskattning. Till skillnad från många andra länder har Sverige ingen lättnad som kompenserar för detta.

Till dags dato har S varit vaga om vilka kapitalskatter som bör höjas. Januariöverenskommelsen specificerar dock att ”finanssektorns skatteandel” ska öka. I värsta fall handlar det om att återuppväcka den klumpigt utformade finansskatt som regeringen, på goda grunder, lade i byrålådan 2017.

Bakgrunden är att finanssektorn är undantagen från moms. Lösningen på detta kan dock inte gärna vara ytterligare en skatt, som förvärrar momsundantagets snedvridande verkan. En möjlig skattehöjning, som Magdalena Andersson explicit har lyft, är åtstramade 3:12-regler (som styr beskattningen av aktiva ägare i aktiebolag). Att få till stånd ett mindre komplicerat regelverk vore tveklöst angeläget, men en höjd beskattning bör avvisas eftersom det kommer att minska avkastningen på entreprenörskap och innovationsskapande.

För de två liberala stödpartierna, L och C, borde utgångspunkten inför skattereformen vara glasklar. I stället för straffbeskatta sparande och försämra förutsättningarna för investeringar borde Sverige fokusera på att förbättra förutsättningarna för företagande och kapitalbildning.

I en rapport som publicerats inom ramen för Timbros pågående skattereformsprojekt föreslår vi ett antal reformer som totalt skulle sänka kapitalskatterna med 100 miljarder kronor:

- Halvera bolagsskatten. Utöver att vara snedvridande och tillväxthämmande betalas den till mer än hälften av löntagarna, enligt Magdalena Anderssons eget finansdepartement.

- Sänk kapitalinkomstskatten till 15 procent för alla kapitalinkomster.

- Jämna ut skillnaden mellan att hyra och äga sitt boende genom en schablonintäkt för eget boende i inkomstslaget kapital.

- Avskaffa stämpelskatten vid försäljning eller belåning av fastighet.

Skatt på arbete skickar tydliga signaler om hur ett land värderar flit, utbildning och talang. Även skatter på kapital säger något om den nationella inställningen till välståndsskapande krafter. Vill vi locka, eller skrämma bort investeringar, försämra eller förbättra villkoren för entreprenörer? Budskapet från regeringen bådar inte gott.

Jacob Lundberg, chefsekonom Timbro

Karin Svanborg-Sjövall, vd Timbro

 

Replik

S-studenter på Handels: Nej, höj kapitalskatten i stället 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer