1515
Annons

Samverka mot penningtvätt

DEBATT. Informationsutbytet och samarbetet mellan bankerna och Polisen behöver öka och effektiviseras för att motverka penningtvätt. Med ny lagstiftning kan samarbetet utvecklas avsevärt och bankerna kan bidra till dess finansiering, skriver Hans Lindberg, vd Svenska Bankföreningen.

Foto:Håkan Flank

Så länge det finns kriminalitet kommer människor och företag med kriminellt uppsåt försöka utnyttja banker för att göra svarta pengar vita. Så har det varit i alla tider – det enda som förändras är metoderna. Nu har brottslingarna flyttat sina penningtvättsförsök till den digitala världen. Detta ställer högre krav på banker, företag och myndigheter att hitta de som försöker utnyttja systemen bland miljontals transaktioner från vanliga människor och företag.

Vi har sett flera förbättringar i förebyggandet av finansiell brottslighet de senaste åren. Samhällets medvetenhet har ökat, regelverken har skärpts i flera steg, myndigheterna har fått utökade resurser och bankerna har investerat både personal och pengar i att vässa system, rutiner och processer. I våras meddelade exempelvis Finansinspektionen och Polismyndigheten att de inlett ett nytt operativt samarbete för att bekämpa penningtvätt genom att kunna utbyta konkret information som kan underlätta för att upptäcka och förebygga sådan brottslighet.

Finansiell brottslighet känner inga gränser. Den sträcker sig mellan branscher och mellan länder – och den omsätter stora pengar. De senaste siffrorna från FN är från 2011, men då uppskattades att närmare tre procent av världens BNP utgjordes av svarta pengar – motsvarande i princip hela Tysklands ekonomi. Enorma summor som, när de inte stoppas, urholkar förtroendet för finansbranschen och ytterst hotar tilliten i samhället. Den globala spännvidd som den finansiella brottsligheten har kräver bättre verktyg och möjligheter internationellt. Det är bara genom att hjälpas åt i hela samhället – både inom och mellan länder – som vi kan nå vårt gemensamma mål: att stoppa den finansiella brottsligheten.

Enligt Finanspolisens årsrapport från 2019 stod bankerna för nästan 17 000 anmälningar av misstänkta transaktioner av de totalt cirka 21 700 inrapporterade. Den finansiella brottsligheten söker ständigt nya vägar att kringgå våra regelverk och dessvärre har lagstiftningen inte hängt med. Dagens lagstiftning gör det svårt för banker, företag och myndigheter att dela information om misstänkta aktiviteter med varandra, vilket i praktiken innebär att en brottsling som får kalla handen hos en bank kan börja om och försöka ta sig in hos en annan. För att skärpa systemen har därför bankerna, regeringen och Polisen arbetat intensivt det senaste året och tre stora förändringar är på väg som gör att förutsättningarna för bankerna och rättsväsendet att stoppa penningtvätt kommer att förbättras avsevärt.

* Från regeringens sida har finansmarknadsminister Per Bolund, på inrådan från bankerna via en framställning från Svenska Bankföreningen, tillsatt en statlig utredning som ska titta närmare på frågor som rör bland annat ökat informationsutbyte och andra åtgärder som krävs för att stärka arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism. En av utredningens viktigaste praktiska frågor är att se över möjligheterna för att effektivt och säkert kunna dela information mellan banker och polisen. Resultatet av utredningen hoppas vi förbättrar den legala grunden för fördjupad samverkan mellan bankerna och polisen och att exempelvis en bank kan varna en annan för misstänkta kunder som försöker utnyttja dem för penningtvätt.

* Sommaren 2020 inledde Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank samarbetsprojektet SAMLIT (Swedish Anti-Money Laundering Intelligence Task Force) tillsammans med Polisen. Projektet har genomförts som en pilotsatsning i syfte att i praktiken utöka informationsutbytet för att förhindra att bankerna utnyttjas för penningtvätt. Samarbetet formaliseras nu i högre grad och blir en del av den ordinarie verksamheten. Från Bankföreningens sida ser vi gärna att det kan fördjupas ytterligare när ny lagstiftning är på plats. Fler banker bör även på sikt inkluderas i samverkan för att öka effektiviteten.

* En välavvägd lagstiftning för friare informationsdelning och samverkan mellan Polisen och bankerna skulle öppna möjligheten till kraftfulla digitala gemensamma systemstöd där banker, myndigheter och Polisen kan dela information på ett säkert sätt för att upptäcka och sprida information om misstänkta fall av penningtvätt. Då skapas förutsättningar för en effektiv informationsdelning. Ett sådant omfattande systemstöd betingar stora kostnader och behöver således finansiering. Det är rimligt att bankerna som deltar bidrar till Polisens kostnader för detta. Problemet är att det i dag saknas legala möjligheter för en sådan finansieringslösning.

Bankföreningen har därför, i tillägg till sin tidigare framställning om utökade möjligheter till informationsdelning, uppmanat penningtvättsutredningen att föreslå en bestämmelse i penningtvättslagen som innebär att en myndighet ska få ta ut en avgift från andra aktörer, såsom banker, som samverkar med myndigheten. På så vis kan bankerna bidra till exempelvis driften av ett systemstöd, varigenom de får tillgång till information, men också att finansiera andra resurskrävande åtgärder som Polisen vidtar inom ramen för ett nära samarbete mot penningtvätt.

Bankerna gör sitt yttersta för att förebygga, upptäcka och rapportera misstänkta aktiviteter – nu vidtas ytterligare gemensamma åtgärder som innebär både stärkta legala verktyg och praktiskt fungerande system. Sammantaget kommer de gemensamma ansträngningarna från både lagstiftaren, Polisen och bankerna göra det avsevärt svårare för kriminella att utnyttja bankerna för penningtvätt.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debatt: Hyrorna i Stockholm behöver höjas med 9,5 procent

Onsdag 28 september 2022 startar den största samlade hyresförhandlingen i Sverige, ramavtalsförhandlingen för Stockholm. Hyrorna måste höjas rejält - i Stockholm handlar det om en höjning med 9,5 procent från den 1 januari 2023, skriver företrädare för Fastighetsägarna Stockholm. 

I dag inleds Sveriges största samlade hyresförhandling om ett ramavtal för nästa års bostadshyror i Stockholm. Förhandlingen berör direkt nästan 100 000 hushåll i huvudstaden, men i förläningen handlar det om hyresnivåerna i hela Stockholmsregionen. För första gången ska dessa förhandlingar utgå från en modell som bostadsmarknadens parter tagit fram tillsammans. Det är en modell som gör att hyresgästerna inte drabbas fullt lika hårt som många andra hushåll, eftersom hyresvärdarna själva får bära stora delar av kostnadsökningarna. Trots det behöver hyrorna behöva höjas mer än vad vi vant oss vid. I Stockholm handlar det om en höjning med 9,5 procent från den 1 januari 2023. 

Den ekonomiska verkligheten har förändrats snabbt, radikalt och brutalt. Stigande räntor, hög inflation och ett krig i vår del av världen innebär att kostnaderna ökar för alla, både företag och hushåll. Det finns tyvärr heller ingenting som pekar på att de stigande priserna i samhället är ett snabbt övergående problem. Konsumentpriserna är i dagsläget nio procent högre än för ett år sedan. För bygg- och producentpriser handlar det om ökningar med 15 till 25 procent. Det väsentligt höjda ränteläget innebär i praktiken att många fastighetsägare behöver hantera tresiffriga ränteuppgångar.  

I denna nya verklighet inleds nu förhandlingarna om nästa års justering av hyrorna i landets lägenheter. Vi har stor respekt för de förhandlingar som stundar och är mycket tacksamma att bostadsmarknadens parter – Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna – enats om en ny, kostnadsbaserad modell där vi har en samsyn om vilka faktorer som ska vara styrande. Samsynen kring grunderna är en styrka, även om modellen nu sjösätts under utmanande omständigheter.   

Om modellen bara hade tagit hänsyn till årets kostnadsutveckling, skulle hyrorna behöva höjas med upp mot 25 procent. Det kommer dock inte att ske, vilket modellen är en garanti för. Det beror på att hyresjusteringen ska bygga på ett snitt av utvecklingen i år och under de närmast föregående åren. För Stockholms del pekar modellen på att hyreshöjningen därför bör kunna stanna på cirka 9,5 procent under 2023. Detta trots att kostnadsökningen för hyresvärdarna är väsentligt högre och handlar om bland annat stigande fjärrvärmepriser, förvaltningskostnader och taxor för vatten- och avlopp. 

9,5 procent är samtidigt en stor höjning jämfört med det vi har vant oss vid. Hyresgästkollektivet är dock skyddat mot många av de kostnader som drabbar den som äger sitt boende. Räntekostnaden för ett bostadslån på tre miljoner kronor, med en räntebindningstid på tre månader, har under året ökat med cirka 2 000 kronor per månad efter ränteavdrag. Om Riksbankens prognos slår in, kommer ökningen om ett halvår att handla om drygt 5 000 kronor per månad. Lägg till de mycket kraftigt ökade kostnaderna för el- och värme så handlar ökningen för många hushåll om minst det dubbla. Utöver detta kan många bostadsrättsföreningar behöva justera sina avgifter för att hantera föreningens gemensamma lån. 

Tack vare den nya hyresförhandlingsmodellen kommer hyresgäster att skyddas mot många av de kostnadsökningar som med full kraft slår mot alla som äger sitt boende. För en normal hyreslägenhet om tre rum och kök motsvarar den föreslagna justeringen av hyran ungefär 700 kronor mer i månaden. Skillnaden mellan dessa 700 kronor och de faktiska kostnaderna kommer hyresvärden att få stå för. Det blir en rejäl ekonomisk utmaning för många hyresvärdar, av vilka majoriteten utgörs av mindre företag med små marginaler. Företag vars enda intäkt är hyran.  

Trots de ekonomiska utmaningarna, avser vi hedra den överenskommelse som träffats mellan bostadsmarknadens parter. Gör vi så, bedömer vi att förutsättningarna för hyresrättens långsiktiga utveckling kommer att stärkas. Om den nya modellen faller, gäller det omvända. Då kommer möjligheten att bygga nya hyresrätter och underhålla befintliga lägenheter att försvåras avsevärt. Tillsammans med Hyresgästföreningen har vi därmed ett stort ansvar att axla i de kommande hyresförhandlingarna.

Oskar Öholm, Vd, Fastighetsägarna Stockholm

Nathalie Brard, förhandlingschef, Fastighetsägarna Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera