1515
Annons

Säkra konkurrenskraftig el

DEBATT. Konkurrenskraftiga och förutsägbara elpriser har i decennier varit en av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar. Nu är det på väg att snabbt försämras. Det är ett hot mot industrin och därmed mot sysselsättning och välfärd och riskerar Sveriges mål om att bli ett fossilfritt land, skriver Holmens vd Henrik Sjölund.

ELFÖRSÖRJNING. Ett nästan tio gånger högre elpris än normalt gör att tung elintensiv industri måste stoppas av ekonomiska skäl. Så har vi i Holmen tvingats göra under de senaste dagarna, skriver Henrik Sjölund.
ELFÖRSÖRJNING. Ett nästan tio gånger högre elpris än normalt gör att tung elintensiv industri måste stoppas av ekonomiska skäl. Så har vi i Holmen tvingats göra under de senaste dagarna, skriver Henrik Sjölund.Foto:Rolf Andersson

Det är djupt oroande att se hur elpriserna rusar iväg kalla vinterdagar, som nu i veckan. Ett nästan tio gånger högre elpris än normalt gör att tung elintensiv industri måste stoppas av ekonomiska skäl, det är helt enkelt inte försvarbart att köra produktionen. Så har vi i Holmen tvingats göra under de senaste dagarna i våra mest elintensiva bruk. Och detta är tyvärr inte en tillfällig händelse. Risken är att det kommer att inträffa allt oftare på grund av bristen på el i södra Sverige. Detta driver upp priserna och tvingar oss dessutom att importera el från våra grannländer.

Det hände också under sommaren 2020, elpriserna skenade. Mitt i sommaren tvingades Svenska kraftnät nödupphandla Ringhals 1 för att säkerställa spänningsstabiliteten i elnätet. Dessutom startades det oljeeldade kraftverket i Karlshamn. Att ett välutvecklat land som Sverige hamnar i en situation där oljeeldade reservkraftverk är lönsamma under sommaren är inte rimligt.

Situationen medför uppenbara risker.

För det första hotar fluktuerande elpriser, som alltför ofta når plötsliga och höga nivåer, den elintensiva basindustrin. Det minskar våra exportinkomster, det hotar välfärden och riskerar att skada vårt land. Med en dylik utveckling minskar investeringsviljan och därmed kommer förr eller senare konkurrenskraften inom den svenska elintensiva industrin att minska.

För det andra tvingas Sverige använda mer fossil energi. Tillfällena då fossileldade reservkraftverk behöver sättas igång kommer bli fler. Till det kommer att Sverige tvingas importera el från länder som ofta använder fossila källor för att generera el. Detta hotar den svenska strävan att bli fossilfria. Om det får fortsätta kommer Sverige som land i stället för att minska beroendet av fossila energikällor att öka användningen av fossil-el.

Regering och riksdag måste ta till kraftfulla åtgärder för att säkerställa elförsörjningen. Vad som behövs är en form av mobilisering som går utanför partigränserna och som håller på lång sikt över flera mandatperioder. Målet måste vara att öka försörjningstryggheten av el och se till att fluktuationerna i elpris minskar. För att konkretisera nödvändiga åtgärder:

* Bygg ut stamnäten så att el kan transporteras från de landsändar där den genereras till de delar som behöver el för stunden. Handelshinder inom landet gynnar ingen.

* Bygg ut elproduktionen i den södra halvan av Sverige. Det är där el behövs och det är där kärnkraftverk stängs vilket leder till elbristsituationer i den delen av landet om inget görs. 

Problemen vi ser i dag kommer bli mycket värre om inget görs. Allt mer el kommer att behövas i den nödvändiga klimatomställningen. Tunga industrigrenar som järnmalm och stål planerar att gå över till el samtidigt som det pågår en snabb förändring i den svenska bilparken från bensin och diesel till elbilar. Den här omställningen har just börjat och kommer kräva mycket mer el i framtiden. Enligt en prognossammanställning som Svenskt Näringsliv gjort kommer elanvändningen att öka med minst 60 procent fram till år 2045 och då uppgå till 200 TWh. För att lyckas med det krävs mycket mer leveranssäker och fossilfri el till konkurrenskraftiga kostnader (summan av elpris, nätavgifter och skatter).

Omställningen pågår parallellt i våra grannländer som också kommer behöva mycket mer el, inte minst för att fasa ut smutsig kolkraft. Enligt Svenska kraftnäts senaste kraftbalansrapport bedöms förutsättningarna att täcka effektunderskott med importerad el under höglastperioder vara begränsade då våra grannländer, med undantag av Norge, också riskerar effektunderskott. Det finns inga avtal som garanterar elimport kommande topplasttimmar.

Allt pekar på att den situation vi sitter i just nu är allt annat än hållbar när det gäller elförsörjning. Och vi ser att den kommer bli mycket sämre om några år utan åtgärder nu. Statsmakterna måste därför ta befälet, fatta besluten och sätta igång. Bygg ut elproduktion och elnät, behåll målet om en fossilfri framtid!

Henrik Sjölund

vd Holmen

ordförande SKGS


Debatt: Strukturreformer krävs för att undvika långvarig ekonomisk kris

Sveriges möjligheter att ta sig igenom ekonomiska kriser är beroende av politikernas förmåga att genomföra reformer som stärker företagens konkurrenskraft och omställningsförmåga, skriver Karin Johansson och Sven-Olov Daunfeldt vid Svenskt Näringsliv

Foto:Sören Andersson

Nittiotalskrisen drabbade Sverige hårt eftersom omvärlden saknade förtroende för våra offentliga finanser efter årtionden av kortsiktig och expansiv finanspolitik. 

Finanskrisen kunde den dåvarande svenska regeringen däremot hantera utifrån en styrkeposition. Saneringen av statsfinanserna och de strukturreformer som genomfördes under 1990-talet hade stärkt vår konkurrenskraft.

”Inledningen av valrörelsen har mest handlat om att med riktade insatser lösa specifika problem för specifika grupper. Men det fungerar inte i en bred ekonomisk kris. Staten kan inte kompensera alla för allt.”

Nu befinner sig Sverige i ett osäkert ekonomiskt läge, samtidigt som vi har stora och växande problem. Bakom oss ligger tre mandatperioder utan långsiktiga strukturreformer.

Inledningen av valrörelsen har mest handlat om att med riktade insatser lösa specifika problem för specifika grupper. Men det fungerar inte i en bred ekonomisk kris. Staten kan inte kompensera alla för allt.  

Lyckligtvis finns det ett starkt folkligt stöd för en politik som prioriterar långsiktiga strukturreformer. 

I en ny opinionsundersökning, genomförd av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv, anger sju av tio att politiska beslut ofta är för kortsiktiga och bortser från underliggande problem i samhället. Tre av fyra menar att långsiktiga reformer nu behövs för att stärka tillväxten och få fler i arbete.

Politiken behöver samla sig och prioritera långsiktighet. Låt oss peka på tre avgörande områden. 

För det första krävs reformer för att få fler i arbete och mer investeringar. Samtidigt som många är arbetslösa eller inte kan försörja sig på sin egen lön, så visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät att fler rekryteringsförsök än någonsin misslyckas. 

Det handlar både om högteknologiska företag som inte får tag på högutbildad arbetskraft och om arbetskraftsintensiva tjänsteföretag som inte får tag på personal till arbeten som inte kräver någon högre utbildning. 

Därför behövs en utbildningspolitik som prioriterar företagens kompetensbehov och ger ett tydligare yrkesfokus i både gymnasie- och högskoleutbildningen. Utbildningarna ska dimensioneras och riktas mot sektorer där det finns efterfrågan. Näringslivet behöver få ett tydligare inflytande över utbildningens innehåll. 

Samtidigt måste arbetslinjen förstärkas. Det ska löna sig mer att arbeta. Ett skäl till att rekryteringsförsök misslyckas är att skillnaden mellan att gå från bidragsförsörjning till arbete är för liten. Skatter och bidrag måste stärka drivkrafterna till arbete.

Det är också helt avgörande att fler instegsjobb skapas genom att företagen får möjlighet att anställa medarbetare till en betydligt lägre arbetskraftskostnad. Etableringsjobben som lanserades av parterna för nästan fem år sedan skulle kunna spela en viktig roll. Problemet är att de fortfarande inte har införts.

Skattesystemet behöver anpassas till omvärldens förändringar för att stärka näringslivets konkurrenskraft och öka investeringstakten. De mest skadliga skatterna bör åtgärdas först. Här kan nämnas regelverket kring bolagsskatten, ägarskatternas utformning och nivå, samt de mycket höga marginalskatterna. 

I jämförelse med våra konkurrentländer betalar företag i Sverige betydligt högre arbetsgivaravgifter. Det som framför allt skiljer ut Sverige är att en tredjedel av arbetsgivaravgiften är en dold skatt som inte är kopplad till någon förmån för arbetstagarna. 

För det andra behöver Sverige säkra energiförsörjningen och låta företagen leda omställningen till ett hållbart samhälle. Vi håller i dag på att avveckla en av Sveriges stora konkurrensfördelar. 

Tillgången på fossilfri och tillförlitlig el är helt avgörande för om vi ska klara den gröna omställningen. Under nästa mandatperiod krävs reformer för en kraftigt ökad och leveranssäker el. Vi behöver investera i ny kärnkraft. 

Trots bristen på reformer lyckas svenska företag ligga i framkant. De rullar ut innovationer och lösningar som har en global potential som inte sällan är mångfaldigt större än Sveriges egna utsläpp. Ska de kunna fortsätta att göra det krävs investeringar i industrin, gruvnäringen och infrastrukturen. Idag bromsas eller helt stoppas sådana investeringar av långdragna, osäkra och dyra miljöprövningar. Vi måste släppa loss den konstruktiva kraft som näringslivet bidrar med i klimatomställningen.

För det tredje behöver vi framtidssäkra transportinfrastrukturen och accelerera digitaliseringen i samhället. Den svenska transportinfrastrukturen är i dag eftersatt, har otillräcklig kapacitet och är känslig för störningar. Trafikverket har uppskattat storleken på det eftersatta underhållet till 70 miljarder kronor. Trots detta prioriterar den nationella planen för infrastruktur ned underhållet. Det innebär att underhållsskulden kan komma att fördubblas de kommande tolv åren.  

Under nästa mandatperiod måste denna negativa trend brytas. En förbättrad tillgänglighet till marknader och kompetens är en grundförutsättning för fler växande företag.   

Den digitala infrastrukturen behöver utvecklas för att ta tillvara potentialen med digitaliseringen. Reformer som underlättar för näringslivet att ta nya steg i användningen av data och artificiell intelligens är nödvändiga för att företag i Sverige ska stå sig i den internationella konkurrensen. 

Regeringen måste driva på för att lagar och regelverk stödjer dataanvändning och frigör potentialen i den tekniska utvecklingen. Det behövs också en fortsatt utbyggnad av snabba och säkra elektroniska kommunikationsnät i hela landet.  

I ekonomiska kriser är ett konkurrenskraftigt näringsliv vårt viktigaste sociala och ekonomiska skyddsnät. Att stärka näringslivets konkurrenskraft och omställningsförmåga måste därför vara en helt central fråga under nästa mandatperiod. 

Karin Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?