1515
Annons

Så vill vi ändra skolvalet

DEBATT. En fördom är att friskolor kan välja elever, och då väljer elever som inte kräver så mycket resurser. Fakta är dock att alla elever får välja skola utan att plånboken styr eftersom skolpengen gäller på alla skolor. Det är föräldrar och elever som väljer skola, inte tvärtom, skriver Marcus Strömberg, Academedia.

FOKUSERA. Problemet handlar inte om friskolor och kommunala skolor. Däremot är det ett problem att det saknas tillförlitligt nationellt system att mäta vad eleverna egentligen lär sig.
FOKUSERA. Problemet handlar inte om friskolor och kommunala skolor. Däremot är det ett problem att det saknas tillförlitligt nationellt system att mäta vad eleverna egentligen lär sig.Foto:Jonas Ekströmer

Friskolesystemet i Sverige har utvecklats i 30 år. I dag går nästan 400.000 elever på fristående skolor. Det innebär att 800.000 föräldrar valt fristående skolor till sina barn. Varje år har antalet elever ökat. I storstäderna går 50 procent av gymnasieeleverna i fristående skolor. Det är inte friskolor som väljer elever, i stället väljer familjerna en skola de anser fungerar bra för sina barn.

Fakta visar att friskolor har en högre andel elever med utländsk bakgrund. I Academedias ACAD +1,44% Dagens utveckling skolor är andelen elever med utländsk bakgrund högre än genomsnittet i riket och inom gymnasiet har vi en lägre andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning än genomsnittet.

Men i våra grundskolor är det fler elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning jämfört med riket. Bakgrunden till detta är den kraftiga bostadssegregationen och att många familjer i utsatta områden inte använder sin rätt att välja skola. För deras skull är det bra att det finns en stor politisk uppslutning kring det allmänna skolvalet.

Alla elever har rätt att välja en bra skola. Alla elever har rätt till en bra framtid.

En vanligt förekommande fördom är att friskolor skulle få mer betalt är kommunala. Det är fel. Friskolor levererar mer utbildning och bättre utbildning till en lägre kostnad. Konkreta fakta är exempelvis att friskolorna får en kompensation för övriga kostnader, som är administrativa, på 3 procent. De flesta kommuner har långt högre kostnad än så, ofta över 8 procent. Friskolor avlastar kommunerna genom att göra stora investeringar i skolor och erbjuda utbildningar som efterfrågas av elever, föräldrar och lokalt näringsliv. Det vill vi fortsätta med. Friskolor är en viktig del i att våra skattepengar används på ett effektivt sätt för att skapa utbildningar av hög kvalitet tillgängliga för alla oavsett bostadsområde.

Tyvärr finns det krafter som gör allt för att polarisera mellan friskolor och kommunala skolor. Det tycker vi är synd. Det handlar mer om ideologi och politik än om att eleverna ska få en bra utbildning.

Vi menar att polariseringen är skadlig och skapar sämre förutsättningar för svensk skola. Självklart vill alla att skolan ska vara likvärdig. Det är också en av de viktigaste drivkrafterna hos oss fristående aktörer.

Vad behöver vi då göra för att den svenska skolan ska utvecklas i rätt riktning och säkerställa att alla elever får en bra utbildning? En viktig del i detta är se över dagens skolval inom grundskolan som har flera problem.

Många barn står i kö till flera skolor samtidigt. Det försvårar planeringsförmågan för både kommuner och de fristående skolorna. Attraktiva skolor, både kommunala och fristående, med hög kvalitet har för få platser.

Genom att införa ett gemensamt skolval i kombination med ett reformerat antagningssystem kan vi ge fler elever med vars föräldrar har lägre utbildningsbakgrund bättre möjligheter till att få en utbildning av hög kvalitet.

Academedias förslag på ett reformerat skolval innebär bland annat

* Inför ett gemensamt och allmänt skolval för alla med tydlig information om vilka utbildningsalternativ som finns

* Underlätta nyetablering av fristående skolor genom att förenkla och effektivisera tillståndsprocessen.

* Gör det lättare för befintliga friskolor att få utöka sin verksamhet till att omfatta flera årskurser och fler elever.

* Samordna skolvalet i kommuner eller regioner med tydliga principer på samma sätt som inom förskola och gymnasiet. Detta för att underlätta för alla som ska välja.

* Föräldrar bör få möjlighet att ställa sina barn i kö och göra ett skolval vid en viss tidpunkt, vårt förslag är från fyra år. När man ställt sig i kö är det en urvalsgrund men inte det enda kriteriet till att antas på en skola. Det ska alltså vara viktigt att man använder sin rätt att välja skola. Kompletterande urvalsgrunder behöver utformas för att garantera likvärdigheten.

* Vår inställning till lottning av skolplatser är att det ska undvikas.

Utöver detta ser vi även andra viktiga delar som behövs för att utveckla svensk skola:

* Öka samarbetet mellan kommunala och fristående skolor för att metoder och goda exempel bättre tas tillvara för att utveckla alla skolor i landet.

* Öka öppenheten. Alla skolor bör ha en tydlig kvalitetsdeklaration så att det blir lättare att jämföra skolor.

* Förstärk lärares och skolledares befogenheter så att professionen får tid och möjlighet att utveckla undervisningen.

* Stärk skolans kunskapsuppdrag och metoder för att mäta kunskapsutvecklingen över tid. I dag har vi inget tillförlitligt nationellt system att mäta vad eleverna egentligen lär sig.

Academedia har som mål att alla skolor ska vara bra och att det svenska skolsystemet ska vara av världsklass. Vi samverkar med alla kommuner som vi har skolor i, allt för att göra hela den svenska skolan bättre. Academedia har också gjort ett tydligt och medvetet val att öppet dela med sig av styrkor och utmaningar, utifrån övertygelsen att öppenhet leder till utveckling.

Friskolor är en stor viktig och naturlig del av det svenska skolsystemet. Nu är det dags för en skoldebatt fri från fördomar och polarisering.

 

Marcus Strömberg, vd, Academedia


Debatt: Vi är skyldiga ukrainska familjer en trygg start i Sverige

Det engagemang svenskarna visat för ukrainska flyktingar är enormt. Nu måste vi som samhälle på rätt sätt förvalta detta breda engagemang. Sverige ska, som i alla tider, erbjuda ett bra och värdigt mottagande, skriver företrädare för flera hjälporganisationer. 

Foto:Valerio Muscella

Tyvärr är inte allt engagemang positivt. Vi vet att flyktingsituationer där många människor är i rörelse attraherar kriminella. Bland de tusentals svenskar som nu osjälviskt erbjuder hjälp till människor på flykt, finns personer som har andra syften. Trafficking, där framför allt kvinnor utnyttjas för exempelvis prostitution, förekommer, liksom utnyttjande av flyktingar som billig arbetskraft. Stockholmspolisens operation mot prostitution ”Operation torsk” genomförde ett tillslag i slutet på mars, där de gripna männen utnyttjat ukrainska kvinnor för prostitution - kvinnor som inte tidigare varit prostituerade. Många uppgav att kriget i Ukraina och den påföljande flyktingsituationen varit det som tvingat in dem i detta (DN 11/4)

Internationella samarbetspartners som erbjuder bussresor från bland annat Polen berättar om personer i närheten av bussar och stationer som har ett avvikande och misstänkt beteende. Rädda Barnens personal vittnar om kvinnor och barn som klivit in i okända mäns bilar utanför ankomsthallarna i Skurup och Skavsta.  Vi hör också om personer som erbjuder jobb med motkravet att man först behöver betala 15 000 kronor för att få jobbet.

Det fantastiska engagemanget och omedelbara responsen på kriget i Ukraina hos privatpersoner och näringslivet ska inte underskattas. Men vi hör också om svårigheterna att möta traumatiserade människor på flykt och om privata boendematchningar som av olika anledningar inte fungerar.

Vi organisationer i civilsamhället har lång erfarenhet av att stötta människor i utsatta situationer och känner till komplexiteten. Vi är ofta snabbfotade men vet också att det ibland krävs säkerhetsåtgärder och stöd runtomkring, för att kunna vara ett långsiktigt stöd för människor i utsatthet. Engagemang är fantastiskt men också de som är engagerade behöver support.

Under 2015-2016 sov människor på en bit kartong utanför Migrationsverket. Det vill vi inte se igen. Kort efter att kriget inleddes i Ukraina, startade därför vi tre aktörer, tillsammans med airbnb.org, den ideella boendematchningsplattformen En trygg start i Sverige.

Här matchas privatpersoner som vill upplåta boenden utan betalning under 2-4 veckor, med boendebehov hos ukrainska familjer. Initiativet är startat i samråd med Unicef, UNHCR, Childhood och Plan Sverige. Denna boendematchning är unik med de säkerhets- och trygghetsskapande åtgärder som arbetats fram, såsom bakgrundskontroller, digital utbildning av volontärer som agerar kontaktpersoner för flyktingarna och volontärstöd från våra respektive organisationer. Dessutom kan kontaktpersonen hjälpa till att navigera i det svenska samhället, ge svar på frågor om rättigheter och skyldigheter samt lotsa till sysselsättning och övrigt stöd.

Vi i civilsamhället ska inte ta över de offentliga myndigheternas roll och ansvar. Men i samhällskriser behöver alla hjälpas åt, och i nuvarande krigssituation behöver vi tillsammans möta de flyende med medmänsklighet och trygghet.

Ett annat sätt att öka tryggheten för de flyende är förbättrad information. Riskerna för att flyende kommer i kläm skulle minska om svenska myndigheter skulle möta dem i ett tidigare skede under flykten. Idag delas information om det svenska samhället ut först när man anlänt till Sverige. Om informationen hade delats ut av svenska myndigheter och frivilliga redan i Polen och grannländerna runt Ukraina, så skulle de borga för en tryggare start i Sverige. Då skulle vi undvika en del av den osäkerhet och de risker som kvinnor och barn nu utsätts för.

Vi vet inte hur situationen med ukrainska flyktingar kommer att se ut framöver. Kommer vi se en upptrappning av konflikten eller kommer människor kunna återvända mer varaktigt till delar av Ukraina?

Det vi vet är att många människor på flykt kommit till Sverige under våren, från Ukraina och från andra konflikter. Vi får rapporter om sysslolöshet och att flyktingar ägnar mycket av sin tid åt att bevaka nyheter från hemlandet och med oro för vad som händer där. Det är naturligt och måste på ett sätt få vara så. Samtidigt behöver flyktingarna få en normal tillvaro där boende, relationer och sysselsättning möjliggör en andhämtning och paus från krigets fasor. Särskilt barn behöver en normal barndom och eventuell traumabehandling kräver en trygg tillvaro för att ge resultat.

Därför är det särskilt viktigt att civilsamhällesaktörer som arbetar med människor på flykt, nya organisationer som tillkommer och frivilliga engagerar sig i att ge människor möjlighet till ett mer aktivt deltagande i svenska samhället. Kontaktpersonerna i vårt initiativ En trygg start i Sverige kan hjälpa till att vägleda till aktiviteter av olika slag. Ett exempel är aktivitetscentret för ukrainska barn i regi av Beredskapslyftet på Nordiska museet i Stockholm, där barn 6-10 år får undervisning, i väntan på skolgång i Sverige eller tillbaka i Ukraina igen.

Med säkrare boendematchning, vägledning in i samhället och aktiviteter som skola, jobb och fritidsaktiviteter, kan vi bidra till en mer normal tillvaro för de ukrainare som sökt sin tillflykt från kriget här i Sverige. Vi har hundratals volontärer som vi nu börjar utbilda, till att bli trygga kontaktpersoner för de som får boende genom En trygg start i Sverige. Vi märker dock att fler boenden efterfrågas som har plats för familjer med fler är tre, något vi inte har tillräckligt av. Här behöver vi hitta fler sätt att få fram boenden. 

Oron för de som finns kvar, engagemanget för sitt land – allt det kan vi inte göra så mycket åt. Det vi kan göra är att finnas till som medmänniskor, lyssna och ge stöd. Genom våra noga utvalda samarbetspartners kan vi vara med och frigöra det fantastiska och varma engagemanget från medmänniskor över hela Sverige.

Vi vet också att näringsliv, idrottsrörelse, organisationer och det lokala föreningslivet är igång eller mobiliserar. Låt detta bli en sommar då vi gör vad vi kan för att barn, unga och äldre som nyss kommit hit, ska få en chans att bli aktiva i det svenska samhället.

 

Jonas Wihlstrand, generalsekreterare Sveriges Stadsmissioner

Helena Thybell, generalsekreterare Rädda Barnen

Oscar Stege Unger, initiativtagare En trygg start i Sverige och medgrundare Beredskapslyftet


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?