Så undviker vi nästa Nya Karolinska-haveri

DEBATT. Om inget görs för att förbättra upphandlingarna är det bara en tidsfråga innan nästa fiasko inträffar. Låt haverierna med Nya Karolinska och Förbifart Stockholm bli startskottet för ett vassare system där tjänstemän tillåts vara mer subjektiva i sina tilldelningsbeslut och Riksrevisionen granskar all offentlig verksamhet, skriver Mårten Blix och Henrik Jordahl vid IFN.

De stora havererade upphandlingarna börjar bli rätt många till antalet: Nya Karolinska, Förbifart Stockholm och Apotekstjänst.

Läroboken säger att konkurrens och gedigna analyser av anbuden är centrala, men ändå har de offentliga beställarna hamnat rejält snett.

För skattebetalarna innebär det högre kostnader och sämre tjänster. I fallet med Nya Karolinska blev kostnadskostymen så stor att sjukvårdspersonal har blivit varslad.

Även om mest uppmärksamhet riktas mot de synliga haverierna finns stor risk för ett mörkertal av illa genomförda mindre upphandlingar. Under 2018 upphandlade offentlig sektor varor och tjänster för över 830 miljarder kronor enligt beräkningar från Dagens Samhälle.

Misslyckade upphandlingar blir lätt till politisk ammunition. Kanske är det dags att se över lagen om offentlig upphandling (LOU), eller dess tillämpning.

En försvarsmekanism mot att ledas in i dåliga avtal är att göra dem så kompletta som möjligt. Det är bra – till en viss grad. Ett problem med avtal som söker täcka in alla tänkbara eventualiteter är att komplexiteten ökar – och med det kostnaderna för upphandlingen.

Vi ser även en tendens att upphandlare på välfärdsområdet tillämpar regelverken på ett fyrkantigt sätt, utöver vad lagen kräver. Det tar sig utryck i att tjänstemän kontrollerar att de kan sätta kryss i alla upphandlingskravens rutor i stället för att göra en gedigen analys av säljarnas anbud.

För ingångna avtal leder detta beteende till att kontrakt förlängs slentrianmässigt och inte sägs upp i förtid trots bristfälliga leveranser. Även det omvända problemet förekommer, alltså att upphandlare byter leverantör trots att den befintliga relationen fungerar väl (vilket verkar ha varit fallet med den upphandling som Apotekstjänst vann).

En stor förbättring skulle kunna uppnås enbart genom att tillämpa mer av sunt förnuft. För att minska omfattningen av rutkryssningsmentaliteten och öka graden av sunt förnuft kommer det dock att krävas vissa förändringar av ledarskap och kontroll vid offentliga upphandlingar.

För det första bör upphandlarna öka tillämpningen av subjektivitet i sina tilldelningsbeslut. En sådan förändring går på tvären mot den ängsliga tjänstemannakultur som växt fram under många år, där små formaliafel tenderar att vara värre (och allvarligare för karriären) än att ha godkänt en dålig upphandling där alla formkrav är uppfyllda.

Vid leverantörsval i det privata näringslivet väger mjuka kvaliteter och stabila relationer ofta betydligt tyngre än jakten på det tillfälligt lägsta priset.

Huvudargumentet mot subjektiva bedömningar är att risken för korruption och godtycke ökar. Det är något som bör tas på största allvar.

Sverige är visserligen ett av de länder som klassas som minst korrupta i världen, men vi är ingalunda befriade. ”Uppdrag granskning” avslöjade en muthärva kopplat till kommunala fastighetsbolag i Göteborg. Och Olle Lundin vid Uppsala universitet har i en rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi visat att svenska kommuner ibland medvetet bryter mot lagen, helt utan konsekvenser.

En annan negativ effekt är att förutsägbarheten i upphandlingar kan minska, vilket försvårar för företagen som avser att delta.

Det är således inte en oproblematisk väg att tillåta ökad subjektivitet, men svårigheterna ska inte heller överdrivas och bör ställas i relation till de potentiella effektivitetsvinsterna. I några dokumenterade fall av korruption har problemet inte heller varit relaterat till subjektiva bedömningar utan att politiker har suttit på dubbla stolar.

För att stävja risken för korruption bör det finnas krav att subjektiva bedömningar tydligt dokumenteras, såväl i granskningssyfte som för vägledning vid kommande upphandlingar. Höga krav ska ställas på att dokumentationen är begriplig och inte hemfaller till plattityder.

För det andra, bör ökad subjektivitet i upphandlingar kompletteras med en avsevärt starkare granskningsfunktion. Den ska ha analyskapacitet att upptäcka fel samt ha muskler att ingripa när det behövs.

Hur ska då en stärkt granskning fungera i praktiken? Vårt intryck är att statlig verksamhet granskas relativt väl men att kontrollen är desto svagare i regioner och kommuner där merparten av de dyra välfärdstjänsterna tillhandahålls.

Tyvärr befinner sig granskning på lokal nivå redan i en rejäl uppförsbacke. Lokala tidningar har allt svårare att klara kostnaderna för att upprätthålla egen grävande journalistik. Skulle exempelvis Motalas kommunpampars lyxresor på 1990-talet ha upptäckts i dag?

Det är lite av en paradox att samtidigt som digitaliseringen gör det allt enklare att nå ut nationellt så minskar den oberoende granskningen på lokal nivå.

Dagens system där kommuner och regioner granskas av egna revisorer i beroendeställning är djupt problematiskt och har nått vägs ände.

Det finns flera sätt att förbättra granskning och kontroll, men den lösning vi tror mest på är att ge ett substantiellt utökat mandat till Riksrevisionen att granska all offentlig verksamhet. Myndigheten är underställd riksdagen, vilket ger en stark legitimitet. Därtill har Riksrevisionen redan upparbetat god analyskompetens samt rutiner för granskning.

Vi kan inte köra vidare i dagens hjulspår med ökande upphandlingskostnader och allt futtigare granskning på lokal nivå. Om inget görs för att förbättra upphandlingarna är det bara en tidsfråga innan nästa fiasko inträffar. Låt därför de senaste haverierna bli startskottet för ett vassare system som är bättre på att leverera det som medborgarna förväntar sig.

Mårten Blix, fil dr i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning

Henrik Jordahl, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet och Institutet för Näringslivsforskning

Skribenterna arbetar tillsammans med boken Privatizing Welfare Services: Lessons from the Swedish Experiment.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ISS Facility ServicesAnnons

Så bidrar ISS till att hålla kollektivtrafiken igång

Under den pågående globala pandemin, har stora delar av samhället tvingats till omfattande förändringar. En av de branscher som drabbats särskilt hårt är transportsektorn, som har fått se andelen resenärer sjunka kraftigt, samtidigt som kraven på att upprätthålla en säker, hygienisk och trängselfri verksamhet ökat.

ISS medarbetare inom transportsegmentet har under hela Coronautbrottet arbetat hårt med att hålla tågen hygieniskt rena, motverka oro och skapa trygghet hos resenärer genom att bland annat utföra trängselrapporter och samtidigt arbeta med att säkra biljettintäkter – allt med målet att kunna hålla kollektivtrafiken igång på ett säkert sätt, för de som behöver resa. 

Efter vårens virusutbrott och de restriktioner kring arbete och resor som infördes över hela landet, rasade antalet resenärer i både kollektiv- och fjärrtågstrafiken. I vissa områden blev bortfallet så stort som 90 %. Restriktioner och minskat resande gjorde det väldigt svårt för både tågföretag och myndigheter att förutse hur trängsel och resandemönster skulle se ut, men rekommendationen blev ändå att upprätthålla ordinarie trafik i möjligaste mån. 

Som ett led i arbetet med att minska smittspridning och trängsel, slopades temporärt biljettkontrollerna i kollektivtrafiken, vilket fick till följd att fuskandet och antalet resande utan giltig biljett ökade lavinartat. 

För att förstå konsekvenserna för kollektivtrafiken har vi stämt träff med Elin Kämpe, affärsområdeschef för Transport på ISS som bland annat sköter biljettkontrollen åt SL i Stockholm.

– Kollektivtrafiken i Sverige kostar omkring en miljard kronor i månaden att hålla igång och cirka hälften finansieras genom biljettförsäljningen. När vi får ett minskat antal resande minskar även biljettintäkterna men, något vi sett under pandemin, är att utöver minskat resande, så minskade även betalningsviljan hos dem som faktiskt använde kollektivtrafiken. Det vi då riskerar på längre sikt, är att modellen för biljetter och finansiering behöver ändras, alternativt så behöver kollektivtrafikens kostnader minska och därmed sannolikt även utbudet. Den samlade kollektivtrafiken förväntas lida en förlust på omkring 7,5 miljarder bara i år, och om vi ska åtnjuta samma standard som vi är vana vid är det ett måste att säkra finansieringen, även om det blir under andra förutsättningar och med andra biljettmodeller. 

Viktigt att säkra intäkterna och skapa trygghet

– Våra uniformerade medarbetare som rör sig i kollektivtrafiken bidrar till att skapa trygghet för resenärerna, något som fortsatt under Coronapandemin, dock med ett ökat fokus på att undvika och rapportera trängsel. Nu har vi successivt påbörjat biljettkontrollerna i Stockholm igen i linje med SLs riktlinjer, fortsätter Elin. 

På frågan varför kontrollerna alls behövs i nuläget förtydligar Elin att SL uppskattar att fusket under pandemin gått upp från tre till 15 procent, vilket motsvarar intäkter på cirka 1 350 miljoner kronor. För att vi ska kunna fortsätta att resa på ett tryggt, säkert och hållbart sätt med kollektivtrafik så behöver intäkterna säkras.

Det finns även en koppling mellan ekonomisk tillväxt och en väl utbyggd kollektivtrafik, framförallt i storstadsregioner. Stockholm utnämndes i oktober i en rapport gjord av Institute of Transportation Studies vid University of California till världens tredje bästa stad för sin kollektivtrafik samtidigt som hela Sverige hyllades för sitt järnvägsnät. 

– Jag har en förhoppning om att vi ska kunna fortsätta på den inslagna vägen och ytterligare förbättra mobiliteten för att kunna hantera folktätheten som kontinuerligt ökar i våra storstadsregioner. Då är satsningar på kollektivtrafiken och ny forskning ett måste, betonar Elin.

Trygg miljö på tågen

UITP, Union Internationale des Transports Publics, släppte i oktober en rapport som visar att risken för att smittas i kollektivtrafiken är ytterst liten om rätt åtgärder vidtas. Några nyckelfaktorer, vid resor, är god ventilation, desinfektion av beröringsytor, kort restid, minimala samtal samt social distans.. Många länder har även munskydd som krav för att åka kollektivtrafik. Studier har gjorts i ett flertal länder i världen och rapporten visar att även om risken inte helt går att eliminera, är kollektivtrafiken fortsatt det säkraste sättet att förflytta sig i städer. Detta samtidigt som storstadsregionerna fortsätter att fungera för dem som behöver resa.

Det område där ISS kanske har gjort störst skillnad för kollektivtrafiken under Corona är inom hygien och städning. Leif Persson är produkt och utvecklingsansvarig för städtjänster på ISS. 

– Vi har alltid arbetat extremt noggrant och har mycket god insikt i vikten av en hygienisk miljö för hälsan. I och med pandemin har resenärerna också fått upp ögonen för det jobb vi faktiskt gör, och vet att de kan känna sig trygga med att tågen, och beröringsytor i synnerhet, är rena.

Leif poängterar att myndigheternas rekommendationer under pandemin är något man bör ha med sig även under mer normala förutsättningar. 

– Därför är jag övertygad om att detta i slutänden kommer att leda till förändrade sätt att både resa och leva, med fortsatt fokus på renlighet. För oss som tjänsteleverantör innebär detta att vi regelbundet ser över vilka städsystem och produkter vi använder, såväl som att vi i vissa fall också ökar städfrekvensen, säger Leif.

Mätbar renhet med miljön i fokus

ISS städprocesser och -verktyg är redan idag oerhört utförliga. Cleaning Excellence är ett internationellt koncept inom ISS som kombinerar de bästa processerna, metoderna, redskapen och produkterna. Tillsammans med leverantörer av rengöringsprodukter och städmaskiner utvecklar vi också hela tiden metoderna samtidigt som miljöbelastningen minskar, 

– Ett exempel är att vi snabbt efter Coronautbrottet började utföra desinfektion för att besegra virus, bakterier och andra mikroorganismer med miljövänliga verktyg och miljövänligt ozonvatten. Ozonvattnet är starkare än klorin, men lika skonsamt som vanligt kranvatten så att vi på ett enkelt, tryggt och kostnadseffektivt sätt kan desinficera alla typer av ytor och föremål, helt utan miljöfarliga kemikalier, berättar Leif. 

Testresultat visar att förekomsten av bakterier och virus minskar med cirka 99 % inom 5 minuter efter utförd städning. På många kontor har ISS dessutom börjat mäta koncentrationen av mikroorganismer, och därmed hygiennivån på ytorna på kontoren. Genom detta kan de som arbetar på kontoren känna sig trygga i att hygien och smittorisk alltid är under kontroll. 

– Just nu tittar vi på hur vi på ett effektivt sätt ska kunna göra liknande mätningar ombord på fordon så att resenärerna ska känna en större trygghet på resan, säger Leif. 

– Vår fordonsstädning är utformad för att minska risken för smittspridning och utförs av certifierade ISS-medarbetare. Genom att mäta renheten får vi veta om städfrekvenser eller metoder behöver justeras. Det kan tyckas överdrivet, men till syvende och sist handlar det om att våra servicemedarbetare skapar en trygg miljö för alla som behöver vistas där, avslutar Elin. 

FAKTA OM ISS

ISS är ett ledande företag inom facility management och workplace experience. Vi skapar platser och miljöer som bidrar till bättre prestationer och en enklare, mer effektiv och trivsam tillvaro - levererade med omtanke och hög kvalitet av engagerade medarbetare. ISS har över 400 000 medarbetare globalt och närvaro i fler än 70 länder. I Sverige har ISS cirka 6 000 medarbetare rikstäckande. 

Läs mer om ISS 

Mer från ISS Facility Services

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ISS Facility Services och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?