1515
Annons

Så undviker vi nästa Nya Karolinska-haveri

DEBATT. Om inget görs för att förbättra upphandlingarna är det bara en tidsfråga innan nästa fiasko inträffar. Låt haverierna med Nya Karolinska och Förbifart Stockholm bli startskottet för ett vassare system där tjänstemän tillåts vara mer subjektiva i sina tilldelningsbeslut och Riksrevisionen granskar all offentlig verksamhet, skriver Mårten Blix och Henrik Jordahl vid IFN.

De stora havererade upphandlingarna börjar bli rätt många till antalet: Nya Karolinska, Förbifart Stockholm och Apotekstjänst.

Läroboken säger att konkurrens och gedigna analyser av anbuden är centrala, men ändå har de offentliga beställarna hamnat rejält snett.

För skattebetalarna innebär det högre kostnader och sämre tjänster. I fallet med Nya Karolinska blev kostnadskostymen så stor att sjukvårdspersonal har blivit varslad.

Även om mest uppmärksamhet riktas mot de synliga haverierna finns stor risk för ett mörkertal av illa genomförda mindre upphandlingar. Under 2018 upphandlade offentlig sektor varor och tjänster för över 830 miljarder kronor enligt beräkningar från Dagens Samhälle.

Misslyckade upphandlingar blir lätt till politisk ammunition. Kanske är det dags att se över lagen om offentlig upphandling (LOU), eller dess tillämpning.

En försvarsmekanism mot att ledas in i dåliga avtal är att göra dem så kompletta som möjligt. Det är bra – till en viss grad. Ett problem med avtal som söker täcka in alla tänkbara eventualiteter är att komplexiteten ökar – och med det kostnaderna för upphandlingen.

Vi ser även en tendens att upphandlare på välfärdsområdet tillämpar regelverken på ett fyrkantigt sätt, utöver vad lagen kräver. Det tar sig utryck i att tjänstemän kontrollerar att de kan sätta kryss i alla upphandlingskravens rutor i stället för att göra en gedigen analys av säljarnas anbud.

För ingångna avtal leder detta beteende till att kontrakt förlängs slentrianmässigt och inte sägs upp i förtid trots bristfälliga leveranser. Även det omvända problemet förekommer, alltså att upphandlare byter leverantör trots att den befintliga relationen fungerar väl (vilket verkar ha varit fallet med den upphandling som Apotekstjänst vann).

En stor förbättring skulle kunna uppnås enbart genom att tillämpa mer av sunt förnuft. För att minska omfattningen av rutkryssningsmentaliteten och öka graden av sunt förnuft kommer det dock att krävas vissa förändringar av ledarskap och kontroll vid offentliga upphandlingar.

För det första bör upphandlarna öka tillämpningen av subjektivitet i sina tilldelningsbeslut. En sådan förändring går på tvären mot den ängsliga tjänstemannakultur som växt fram under många år, där små formaliafel tenderar att vara värre (och allvarligare för karriären) än att ha godkänt en dålig upphandling där alla formkrav är uppfyllda.

Vid leverantörsval i det privata näringslivet väger mjuka kvaliteter och stabila relationer ofta betydligt tyngre än jakten på det tillfälligt lägsta priset.

Huvudargumentet mot subjektiva bedömningar är att risken för korruption och godtycke ökar. Det är något som bör tas på största allvar.

Sverige är visserligen ett av de länder som klassas som minst korrupta i världen, men vi är ingalunda befriade. ”Uppdrag granskning” avslöjade en muthärva kopplat till kommunala fastighetsbolag i Göteborg. Och Olle Lundin vid Uppsala universitet har i en rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi visat att svenska kommuner ibland medvetet bryter mot lagen, helt utan konsekvenser.

En annan negativ effekt är att förutsägbarheten i upphandlingar kan minska, vilket försvårar för företagen som avser att delta.

Det är således inte en oproblematisk väg att tillåta ökad subjektivitet, men svårigheterna ska inte heller överdrivas och bör ställas i relation till de potentiella effektivitetsvinsterna. I några dokumenterade fall av korruption har problemet inte heller varit relaterat till subjektiva bedömningar utan att politiker har suttit på dubbla stolar.

För att stävja risken för korruption bör det finnas krav att subjektiva bedömningar tydligt dokumenteras, såväl i granskningssyfte som för vägledning vid kommande upphandlingar. Höga krav ska ställas på att dokumentationen är begriplig och inte hemfaller till plattityder.

För det andra, bör ökad subjektivitet i upphandlingar kompletteras med en avsevärt starkare granskningsfunktion. Den ska ha analyskapacitet att upptäcka fel samt ha muskler att ingripa när det behövs.

Hur ska då en stärkt granskning fungera i praktiken? Vårt intryck är att statlig verksamhet granskas relativt väl men att kontrollen är desto svagare i regioner och kommuner där merparten av de dyra välfärdstjänsterna tillhandahålls.

Tyvärr befinner sig granskning på lokal nivå redan i en rejäl uppförsbacke. Lokala tidningar har allt svårare att klara kostnaderna för att upprätthålla egen grävande journalistik. Skulle exempelvis Motalas kommunpampars lyxresor på 1990-talet ha upptäckts i dag?

Det är lite av en paradox att samtidigt som digitaliseringen gör det allt enklare att nå ut nationellt så minskar den oberoende granskningen på lokal nivå.

Dagens system där kommuner och regioner granskas av egna revisorer i beroendeställning är djupt problematiskt och har nått vägs ände.

Det finns flera sätt att förbättra granskning och kontroll, men den lösning vi tror mest på är att ge ett substantiellt utökat mandat till Riksrevisionen att granska all offentlig verksamhet. Myndigheten är underställd riksdagen, vilket ger en stark legitimitet. Därtill har Riksrevisionen redan upparbetat god analyskompetens samt rutiner för granskning.

Vi kan inte köra vidare i dagens hjulspår med ökande upphandlingskostnader och allt futtigare granskning på lokal nivå. Om inget görs för att förbättra upphandlingarna är det bara en tidsfråga innan nästa fiasko inträffar. Låt därför de senaste haverierna bli startskottet för ett vassare system som är bättre på att leverera det som medborgarna förväntar sig.

Mårten Blix, fil dr i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning

Henrik Jordahl, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet och Institutet för Näringslivsforskning

Skribenterna arbetar tillsammans med boken Privatizing Welfare Services: Lessons from the Swedish Experiment.


Innehåll från SRIAnnons

”Kunskapsunderskottet inom personalsäkerhet är både stort och ökande”

Den senaste tidens utveckling i Europa och de följdeffekter i form av ökad hotbild mot Sverige som Ukraina-situationen har fört med sig har kastat nytt ljus på behovet av kunskap och medvetenhet inom området personalsäkerhet. Det menar Pierre Gudmundson, säkerhetskonsult på företaget SRI som specialiserat sig på just säkerhet kopplat till människan. 

”Ukraina-situationen har fått många beslutsfattare att lyfta blicken och börja se över sitt eget hus. Det många organisationer nu upptäcker är att kunskapsunderskottet inom personalsäkerhet är både stort och ökande, både på ledningsnivå och hos den enskilde medarbetaren. Det är så klart alarmerande, men det finns många insatser som kan göras parallellt och på kort tid för att både öka kunskapen och bygga långsiktig säkerhetskultur.”

Pierre understryker även att det inte bara är den senaste tidens händelser som bidragit till dessa insikter utan att även pandemin har varit en ögonöppnare för många och samtidigt skapat nya behov. 

”Den påfrestning som pandemin har inneburit för både organisationen och för enskilda individer ska inte underskattas. Organisationens säkerhetsskyddsarbete har satts på prov inom alla tre domäner: fysisk säkerhet, informationssäkerhet och personalsäkerhet. För den enskilde individen kan även det egna mentala välmåendet ha förändrats på grund av faktorer som pandemi-restriktioner, inlåsningseffekter och bristen på socialt stimuli eller kontakt med kollegor. Detta är något som organisationen behöver fånga upp tidigt för att riskminimera.”

Pierre menar att en del av lösningen i det korta perspektivet är att snabbt uppdatera verksamheten om den förändrade lägesbilden, hämta in kunskap och matcha dessa insikter och risker mot verksamhetens egna behov och skyddsvärden. Många verksamheter som bedriver säkerhetskänslig verksamhet har på senare tid har hört av sig för att få hjälp med analyser kopplade till så kallad ”blame by association”, hot och risker som kan spilla över på en verksamhet på grund av externa faktorer.

”Vi får många föreläsningsförfrågningar från allt ifrån mindre företag till myndigheter. Man uttrycker att man snabbt behöver lyfta sin egen kunskap kopplat till både situationen i Europa och få kunskap om risk-länder såväl som dagsaktuella ämnen som gråzonsproblematik, asymmetriska hot och insider-prevention.”

Pierre berättar avslutningsvis att han ser det som positivt att personalsäkerhetsfrågan på senare tid har fått ett större fokus på styrelsenivå, bland annat vid företagsförvärv, på grund av olika länders kort- och långsiktiga mål och agendor. 

”Olika länders agendor, mål och lojaliteter jämtemot varandra styr just nu i hög hastighet den utveckling som vi i Sverige som land, som verksamheter och som individer i olika utsträckning behöver förhålla oss till. För verksamheten innebär det att man i högre utsträckning behöver följa dessa länder och aktörer. Man behöver kunna se och identifiera händelser här i Sverige och koppla dem i tid och rum till utvecklingen i det stora perspektivet och på detta sätt undvika att både vara en så kallad ”nyttig idiot” och undvika att bli ett offer där verksamheten eller individen på olika sätt betalar priset.”

Mer kunskap och inspiration inom ämnet personalsäkerhet hittar du på sri.se/di 

 

Mer från SRI

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SRI och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?