1515
Annons

Så ska matchningen fungera

DEBATT. Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken kan bli framgångsrik. Men den får inte smygkommunaliseras genom att kommunerna börjar konkurrera med de fristående aktörerna. Vi har identifierat sju förutsättningar för att reformen ska lyckas, skriver Andreas Åström, Patrik Eidfelt och Fredric Skälstad.

NYORDNING. Den reformerade arbetsmarknadspolitiken innebär att staten ska stå för myndighetsutövningen och enskilda aktörer ska matcha arbetssökande till jobb. Bilden är från i somras, med Arbetsförmedlingens nya logotyp.
NYORDNING. Den reformerade arbetsmarknadspolitiken innebär att staten ska stå för myndighetsutövningen och enskilda aktörer ska matcha arbetssökande till jobb. Bilden är från i somras, med Arbetsförmedlingens nya logotyp.Foto:Peter Kroon/AF

Arbetslösheten ökar, tillväxten minskar. Det är stor osäkerhet i världsekonomin och krigsmuller vid Persiska viken. Negativa räntor gör penningpolitiken tandlös. Inte på många år har Sverige haft ett så stort behov av en aktiv och effektiv arbetsmarknadspolitik.

Vi välkomnar därför den planerade omläggningen av hela arbetsmarknadspolitiken. I stället för trögrörliga byråkratiska system ska matchningsföretag i hela landet ges möjligheten att överta Arbetsförmedlingens roll att förmedla jobb.

Idén är enkel. Staten ska stå för myndighetsutövandet, medan experterna rustar och matchar arbetssökande för arbetsmarknaden. Genom att de arbetssökande får möjlighet att själva välja aktör kommer drivkrafterna för god service och tillgänglighet att vara starka. När konkurrensen baseras på kvalitet och resultat uppstår dessutom en effektivare arbetsmarknad.

Om aktörerna även får ett väl tilltaget utrymme för innovation och utveckling kan nya lösningar snabbt komma på plats. Det är en modell som ytterst kommer att gynna de arbetslösa som är i stort behov av bättre stöd och hjälp.

Rätt utformad kan reformen minska arbetslösheten, förbättra matchningen på arbetsmarknaden och minska kostnaderna – inte bara de direkta utgifterna för Arbetsförmedlingen, utan också de mänskliga och samhällsekonomiska kostnaderna av att människor år efter år tvingas leva i passivitet och bidragsberoende.

Vi har identifierat sju grundläggande förutsättningar för en lyckad reform.

Hög tröskel för matchningsaktörer som vill etablera sig. Reglerna för kvalificering måste vara hårda, men inte utformade så att mindre aktörer inte kan etablera sig. Vi anser att aktörerna ska ha goda förutsättningar att verka långsiktigt och ha förmåga att leverera tjänster med hög kvalitet. Den nya arbetsmarknadsmyndigheten måste därför kontrollera ägarnas och ledningens skötsamhet, samt se till att aktörerna har en stabil ekonomisk bas och är kreditvärdiga. Det bör finnas krav på erfarenhet, kompetens och ett systematiskt kvalitetsarbete.

Aktörernas resultat ska redovisas enkelt och lättbegripligt. Konkurrens och valfrihet förutsätter att de arbetssökande kan göra välgrundade val. Aktörernas kvalitet och resultat måste därför följas upp och synliggöras i ett ratingsystem. För att minska byråkratin i systemet bör den arbetsmarknadspolitiska bedömningen digitaliseras så att arbetssökande snabbt kan skrivas in och ges möjlighet att välja aktör.

Samma rätt att välja för alla – också personer med funktionsnedsättning. Det är obegripligt varför vissa grupper har ställts utanför reformen. Även nyanlända och personer med funktionsnedsättning är förmögna att själva, eller tillsammans med anhöriga, kunna fatta välgrundade val. Rätten att välja måste därför gälla även dem. Många aktörer arbetar redan med dessa målgrupper och levererar välfungerande tjänster anpassade just till dem. Arbetssökande ska ha rätt till likvärdig hjälp till arbete oavsett förutsättningar.

En välavvägd resultatersättning. Ersättningen måste gynna de aktörer som förmedlar jobb, men samtidigt garantera etablering i hela landet. Därför krävs balans, 50/50, mellan grund- och resultatersättningen. Grundersättningen underlättar etablering och lokal närvaro, resultatersättningen uppmuntrar ett starkt fokus på matchning mot arbete och utbildning. Både grund- och resultatersättningen ska vara högre för att hjälpa personer som står längst från arbetsmarknaden till arbete.

Adressen ska inte avgöra din rätt till matchning. Ersättningsmodellen måste utformas för att säkerställa god etablering av aktörer i hela landet. En särskild komponent i ersättningsmodellen bör därför vara en glesbygdspeng, som kompenserar för högre kostnader för etablering i glesbygden. Om det etableras för få aktörer i ett leveransområde kan den centrala arbetsmarknadsmyndigheten dessutom göra upphandlingar för att säkerställa etablering.

Låt experterna utforma matchningen. Leveranskraven på de tjänster som aktörerna ska utföra måste vara flexibla och lämna utrymme för innovation och kreativitet. Beslut om insatser ska tas i nära dialog mellan aktör och arbetssökande. Aktörerna ska konkurrera med varandra om det bästa erbjudandet vad gäller till- gänglighet, service, kvalitet och resultat. Det innebär en stor skillnad mot dagens stelbenta regelverk där valfriheten är låg och administrationen tung.

Nära samarbete mellan matchningsaktörerna och kommunerna. En central ambition med reformen bör vara att minska kommunernas kostnader för arbetsmarknadsinsatser och för ekonomiskt bistånd till arbetslösa, de fristående aktörerna ska ha starka incitament att avlasta kommunerna. Kommunernas roll bör vara att agera som partners till aktörerna, inte som konkurrenter.

Den största risken är att arbetsmarknadspolitiken smygkommunaliseras genom att kommunerna går in som aktörer i LOV-systemet för att finansiera sina arbetsmarknadspolitiska insatser. Det skulle snedvrida konkurrensen allvarligt och försvåra för de fristående aktörernas möjligheter att erbjuda tjänster på lika villkor. Arbetsmarknadspolitikens betydelse har ökat kraftigt. Reformen måste landa rätt. Det är dags att vi förbättrar företagens kompetensförsörjning, för att välfärden ska kunna rekrytera kompetenta medarbetare och för att alla arbetslösa i vårt land ska få ett riktigt jobb och egenmakt.

Andreas Åström, chef, näringspolitik och kommunikation Almega
Patrik Eidfelt, förbundsdirektör, Kompetensföretagen
Fredric Skälstad, branschchef, Utbildningsföretagen


Innehåll från EcovadisAnnons

Digitala ESG-verktyg: Så uppnår du ett hållbart leverantörsled

Robert Ekqvist, Strategic Enterprise Account Executive vid EcoVadis.
Robert Ekqvist, Strategic Enterprise Account Executive vid EcoVadis.

Nya regelverk och ökade krav på företagens globala leveranskedjor och rapportering kräver nya verktyg och processer. Förutom att ha kontroll över den egna verksamheten förväntas man också analysera och rapportera data för sina leverantörer.

Så kan EcoVadis hjälpa ert företag med EU-direktivet

Den växande efterfrågan på digitala verktyg – som underlättar arbetet med global genomlysning av risken vad gäller såväl mänskliga rättigheter som miljön i företag – är en följd av nya regelverk och ökade krav på företagens rapporteringsförmåga.

I dag försöker allt fler bolag att integrera hållbarhet i sina inköpsprocesser. Förr handlade det främst om kostnader. Men nya krav på transparens, spårbarhet och uthållighet i leverantörskedjorna gör att det nu handlar mer om uthållighet och rapportering för leverantörers sociala och miljömässiga påverkan.

EcoVadis är ett ledande hållbarhetsbolag som erbjuder en bevisbaserad metodik och digitala verktyg som gör analys- och rapporteringsarbetet både lättare och mer tillförlitligt.

Ett föränderligt regelverk

Från Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna kommer allt fler krav på att företagens inköp ska ske med hänsyn till miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning, så kallad ESG due diligence. Men många europeiska företag är fortfarande illa rustade för dessa krav när det gäller hållbara leverantörskedjor.

I Norge har den nya öppenhetslagen, ”Åpenhetsloven” redan lanserat tuffare uppförandekoder för alla företag med fler än 50 anställda. Den innebär nya krav på inköpsfunktionens förmåga att utföra ”due diligence” och rapportering för mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden hos sina leverantörer. Parallellt med detta presenterade EU-kommissionen nyligen sitt förslag för ett ramverk på EU-nivå.

Så kan EcoVadis hjälpa ert företag med norska Åpenhetsloven 

Detta kan dock vara en oerhört komplex utmaning, inte minst för större bolag som ofta har tusentals leverantörer spridda över flertalet regioner och branscher, alla med olika krav.

Metoder som fram till för några år sedan uppfattades som tillförlitliga, betraktas i dag av många som bristfälliga och inte tillräckliga för att lösa den alltmer krävande utmaningen vid rapportering. I dag efterfrågas nya lösningar som täcker upp bristerna i dessa.

För att underlätta inköparnas arbete, och säkerställa att hela leverantörskedjan blir effektivt genomlyst, vänder sig allt fler företag i Europa i allt större utsträckning till tredjepartsleverantörer för hjälp. Digitala, distansbaserade ESG-analyser har för många blivit det givna steget.

För såväl lagstiftare som investerare och konsumenter står det klart att det är hög tid att företagen på allvar beaktar sociala och miljömässiga aspekter hos de leverantörer som de anlitar. Inte minst ur ett så kallat scope 3-perspektiv, som innebär att man kartlägger alla indirekta utsläpp som orsakas i ett företags värdekedja. Inköp kommer att spela en central roll i detta arbete.

I takt med att såväl inhemska regler som EU-regler skärps, ser företag i Norden alltmer inköp och hållbarhet som två sidor av samma mynt. Access till tillförlitlig hållbarhetsdata,”best practices” och konkreta förbättringsåtgärder i leverantörskedjan värdesätts högt idag. Halkar man efter kan det bli svårt att konkurrera, säger Robert Ekqvist, Strategic Enterprise Account Executive vid EcoVadis.

Från kostnad till uthållighet: Inköpsorganisationens förändrade roll

Företagsledningar kräver allt oftare att deras inköpsorganisationer utvecklas från att traditionellt ha fokuserat på kostnader till att bli en mer strategisk organisation som verkar för att skapa konkurrenskraftiga affärer genom flexibla och säkra leverantörskedjor.

Pandemin har visat att företag som agerar hållbart också är de mest uthålliga och har den bästa beredskapen för att möta plötsliga förändringar i tillgång och efterfrågan.

Ett problem är att det ofta är svårt att överblicka inte bara det egna företagets agerande på alla områden, utan även hur de bolag man anlitar lever upp till nya och allt tuffare krav. Exakt hur ska en inköpschef som kanske gör affärer med tusentals leverantörer över hela världen kunna kontrollera leverantörernas aktiviteter i alla led?

Övergripande betygsättning

Ett sätt är att använda sig av EcoVadis ESG-verktyg. Analysföretaget sammanställer och betygsätter via en digital kontrollpanel hur företag från mer än 200 inköpskategorier i 160 länder lever upp till den nya tidens krav på hållbarhet. Man redovisar hur företagen sköter sig när det gäller miljö, mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden, affärsetik och hållbara inköp. EcoVadis tillhandahåller en övergripande betygsättning som kan jämföras med hur andra bolag presterar, liksom en mer detaljerad bild av hur företaget lever upp till kraven på varje enskilt område. Såväl styrkor som förbättringsområden identifieras och rangordnas vilket underlättar för inköpare att fatta informerade inköpsbeslut.

Till skillnad från vanliga frågeformulär, där leverantörerna betygsätter sig själva, betygsätter EcoVadis kvaliteten på bolagets ESG-ledningssystem. Dokumentation såsom policyer och certifieringar från leverantörerna är en viktig del av bedömningen. En annan utgörs av analys av externt tillgänglig data med hjälp av artificiell intelligens-screening. Den så kallade EcoVadis 360° Watch-funktionen integrerar information från en rad pålitliga externa datakällor för att utöka leverantörernas indata.

Nu mer än någonsin behöver företagen full insyn i hur deras leverantörer sköter sig ur ett hållbarhetsperspektiv. De som inte anpassar sig efter den nya tidens spelregler på den globala marknaden halkar efter. Att sträva efter social och miljömässig hållbarhet är inte en merkostnad – det är en nödvändig investering.

 

Mer från Ecovadis

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ecovadis och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?