Annons

”Så ska elledningar få byggas utan tillstånd”

DEBATT. I dag överlämnar Nätkoncessionsutredningen sitt betänkande till energiminister Anders Ygeman (S). Det bör bli lättare att göra undantag från de nuvarande tillståndsreglerna och kommunernas möjligheter att förbjuda elledningar bör begränsas, skriver särskilda utredaren Elisabet Falemo.

LAGKROCK. Enligt nuvarande praxis kan kommuner besluta om flyttning av redan byggda ledningar till mångmiljonkostnader för nätföretag och nätkunderna. Det är en märklig effekt av att miljöbalken gäller parallellt med ellagen, skriver Elisabet Falemo.
LAGKROCK. Enligt nuvarande praxis kan kommuner besluta om flyttning av redan byggda ledningar till mångmiljonkostnader för nätföretag och nätkunderna. Det är en märklig effekt av att miljöbalken gäller parallellt med ellagen, skriver Elisabet Falemo.Foto:Martina Huber

Branschorganisationer, elnätsföretag, myndigheter och politiker på olika nivåer har det senaste året slagit larm om risken för allvarliga konsekvenser för samhället om elnätskapaciteten inte byggs ut i snabb takt.

Många har pekat på behovet av snabbare tillståndsprocesser.

I dag överlämnas betänkandet Moderna tillståndsprocesser för elnät (SOU 2019:30) till energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman.

Det åtgärdspaket som vi föreslår kommer sammantaget att effektivisera och modernisera tillståndsprocesser för elnät genom ett modernt, tydligt och ändamålsenligt regelverk, som kan hantera förändringar när det gäller alltifrån stora högspänningsledningar till interna nät för nya behov.

En snabbt växande befolkning i storstadsområdena och en ökad elektrifiering av samhället, bland annat inom transportsektor och industri, gör att Svenska kraftnäts transmissionsnät och vissa regionnät slår i kapacitetstaket eller riskerar att göra det inom några år.

Energiomställningen med en ökad produktion av väderberoende el och en ökad småskalig elproduktion kommer också att påverka elnätet, och ställa ökade krav på överföringsförmåga på andra platser än tidigare.

Jag vill samtidigt understryka att det krävs insatser på flera plan för att elnäten ska räcka till de framtida behoven. Energiinfrastrukturen måste bli en naturlig del av samhällsplaneringen hos kommuner och regioner.

Det är positivt att till exempel Stockholms stad har sagt sig vilja ta helhetsansvar och bistå med expertis, planering och samordning för komplexa projekt.

Elnätsföretagen måste avdela tillräckliga resurser för projektförberedelser, samarbeta med varandra och ha goda kontakter med kommuner, regioner och näringsliv för att fånga upp ökade behov i god tid.

I synnerhet stora ledningar, ledningar genom tätbebyggda områden och långsträckta ledningar kommer även fortsättningsvis att ta flera år att granska och hantera om de innebär betydande miljöpåverkan och med normala krav på rättssäkerhet för berörda markägare.

Alternativa sätt att möta effektbehoven såsom energilagring, flexibla prismekanismer och lokal produktion kommer också att behövas.

Den generella koncessionsplikten för starkströmsledningar bör behållas. Både miljökonsekvenser och samhällsekonomiska bedömningar är viktiga för att avgöra ett projekts lämplighet när det gäller stora kraftledningar.

Ledtiderna för att få bygga elledningar ska med vårt förslag kortas med upp till två år genom en bättre samordnad tillståndsprocess med ökad koordinering mellan tillståndsgivande myndigheter, tidigare marktillträde för detaljprojektering och undanröjande av processuella hinder.

Vi föreslår att utbyggnad av regionnät på lägre spänningsnivåer i ökad utsträckning skulle kunna ske med stöd av nätkoncession för område.

En mindre formell process när det gäller miljökonsekvensbedömningen ger elnätsföretagen större ansvar att i samråd med berörda markägare hitta lämpliga sträckningar utan att skada miljön.

Jag tror att företagen är mogna att ta detta ansvar. Detta förslag kan halvera tiden från projektstart till färdig ledning eller station, när det kan användas.

För att minska onödiga hinder föreslår vi även ett antal administrativa förändringar. Det bör bli enklare att ändra, justera och ompröva hela eller delar av en befintlig nätkoncession för linje. Alla elledningar behöver inte tillstånd. Vi bedömer att dagens undantag, som finns i en förordning beslutad av regeringen, behöver förändras.

Vi tänker oss bland annat ett utökat undantag inom vindkraftparker, ett nytt undantag för överföring av förnybar elproduktion inom och mellan fastigheter, samt ett utökat och förenklat undantag för fordons eller en trafikleds elbehov.

Regler om undantag från koncessionsplikt måste kunna utvecklas och förtydligas allteftersom förutsättningarna ändras. Det är därför lämpligt att flytta ansvaret till Energimarknadsinspektionen, som bör ta fram föreskrifter om undantag från kravet på nätkoncession.

Dessa förslag kan sammantaget frigöra resurser hos både myndigheter och nätföretag, som i stället kan användas för projekt som har stor påverkan och betydelse för miljö och samhälle.

Förslagen kommer att underlätta anslutning och innehav av stora och små elproduktionsanläggningar, underlätta elektrifieringen av transportsektorn och ta bort administrativa hinder för att uppgradera och modifiera befintliga ledningar.

Elnätets har stor betydelse som grundläggande infrastruktur. Nuvarande praxis medger att kommuner kan besluta om krav på flyttning av redan byggda ledningar till mångmiljonkostnader för nätföretag och i slutändan nätkunderna, utan att detta vägts mot samhällsnyttan och möjligheten att hitta bättre alternativ.

Detta är en märklig effekt av att miljöbalken gäller parallellt med ellagen. Vi föreslår helt enkelt att större kraftledningar inte ska få förbjudas i den sträckning eller i det huvudsakliga utförande som anges i koncessionsbeslutet.

Om inte detta förslag genomförs riskerar vi att nätföretagens och myndigheternas resurser binds upp i långdragna och kostsamma processer som inte ger någon egentlig miljönytta. I de fall en ledning bedöms olämplig till exempel ur miljösynpunkt finns det ändå möjlighet att ompröva koncessionen när ledningen är 40 år.

Det är dags att reformera ellagens regler som har drygt 60 år på nacken. Regering och riksdag får här en rad konstruktiva förslag som är viktiga steg på vägen mot ett tryggt och hållbart energisystem.

Elisabet Falemo, särskild utredare, Nätkoncessionsutredningen


Innehåll från Norstedts JuridikAnnons

Branschrapport visar tydliga trender för framtidens juristbransch

Över 150 år i juristbranschen har gett Norstedts Juridik enorm erfarenhet av att stötta och hjälpa advokatbyråer till rätt beslut i krävande situationer. Man kallar sig marknadens juridiska coach och kombinerar lång erfarenhet och kunskap med förfinad och uppdaterad teknik.  

Kundens behov ligger i fokus och Norstedts Juridik blickar nu framåt med ny VD vid rodret vilket bland annat lett till verksamhetens nya inriktningar inom hållbarhet och kvalitet. 

– Utöver en omfattande utgivning av juridisk information erbjuder vi också kursverksamhet och avancerade juridiska verktyg. Hos oss finns även en tjänst för alla de specialämnen och intressen som tillfaller juridiskt arbete på kommun och myndighet. Uppdraget vi har är att ta fram verktyg som effektiviserar juristens jobb och som dessutom får vår kund att uppfylla gällande hållbarhetskrav i alla leverantörsled, säger Alexandra Åquist, VD.

Alexandra Åquist är juristen som skulle bli polischef men som istället satsade på en karriär inom försäljning och affärsutveckling. Hon har en stor passion för CSR- och hållbarhetsfrågor och påtalar vikten av att lyssna på marknaden för att kunna vara den naturliga samarbetspartnern för alla som arbetar med juridik. 

– Jag brinner för att alla ska ha tillgång till samma information. Alla ska ha ”rätt att få rätt”. Nya affärsmodeller och nya tekniker gör att juridiken blir mer tillgänglig för gemene man. Där vill jag att Norstedts Juridik ska vara med och bidra, säger Alexandra Åquist.

Framtidens jurist 2020 – om krav, drivkrafter och utmaningar i juristbranschen

För att bli en samarbetspartner krävs insikt och förståelse för de incitament och utmaningar advokaterna har i sitt arbete. Därför tar Norstedts Juridik varje år fram branschrapporten Framtidens jurist tillsammans med ett oberoende undersökningsföretag. Frågorna ställs till yrkesverksamma jurister i både Sverige och Danmark och årets rapport besvarades av drygt 3500 yrkesverksamma jurister. 

– Vår förhoppning är att rapporten ska fungera som en källa för inspiration och en språngbräda för diskussion om hur vi vill att framtiden ska se ut, vad vi som bransch behöver fokusera på, och vilka utmaningar vi behöver överkomma, berättar Alexandra Åquist.

Slaget om framtidens jurister har börjat

Rapporten har tre tydliga fokusområden varav det första är transformation.

– Det är något som verkligen sjuder i den juridiska branschen just nu. Vi ser allt mer hur delar av juristens jobb digitaliseras och standardiseras, samtidigt som utvecklingen i samhället driver på efterfrågan av juridiska tjänster. Byråerna står nu inför en jätteutmaning vad gäller sin affärs- och prismodell. Kan man bemöta kunderna och erbjuda fasta prismodeller har man en helt ny målgrupp att bearbeta, säger Alexandra Åquist. 

Det andra fokusområdet är innovation. Fler och fler standardiserade processer gör arbetet enklare, timmarna färre och mycket finns att vinna på att ta del av den innovativa utveckling som sker i branschen. Det tredje tydliga fokusområdet är vikten av balans i livet. Från den yngre generationen kommer helt nya krav på möjlighet till fritid (vilket är högre prioriterat än lön idag), hållbarhet, mångfald och jämställdhet. För att som advokatbyrå attrahera och behålla unga talanger krävs det att verksamheten anpassas till de nya kraven.  

– Vi vill inspirera till att man även på advokatbyrån inkluderar hållbarhet och kvalitet. Det kommer bli en tydlig del i vem som får uppdragen och kompetensen längre fram. Det är en absolut konkurrensfördel att man är transparent och att man i branschen tar detta på allvar redan nu, avslutar Alexandra Åquist.

Läs mer på www.nj.se 

Fakta om Norstedts Juridik

Norstedts Juridik är marknadsledande utgivare och leverantör av juridiska tjänster med rötter 150 år tillbaka i tiden. Företagets digitala informationstjänst, JUNO, används av Sveriges största advokatbyråer, domstolar, myndigheter och kommuner. Norstedts Juridik är en del av Karnov Group.

 

Mer från Norstedts Juridik

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Norstedts Juridik och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?