ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
Penningtvätt

USA-böter hotar sänka Danske Bank

  • HÅRDA TAG. Barack Obama och JP Morgans chef Jamie Dimon 2009. Efter finanskrisen 2008 har USA höjt bötesbeloppen för penningtvätt. Givet hur oförutsägbara de amerikanska böterna är, vore det inte förvånande om Danske Bank ålades sådana böter att den drivs i obestånd, skriver Anders Åslund. Foto: Charles Dharapak

DEBATT. Svenska banker behöver etablera lika starka interna kontrollmekanismer som de amerikanska och EU måste inrätta en gemensam institution för att bekämpa penningtvätt, skriver Anders Åslund, professor vid Georgetown och författare till den kommande boken ”Russia’s crony capitalism: The path from market economy to kleptocracy.”

Tills nyligen uppfattades penningtvätt som ett problem med små och svaga banker i Baltikum. Interna kontroller uppfattades inte sällan av internationella banker som onödig byråkrati. Men efter att Danske Bank-avslöjandet och nu anklagelserna mot Swedbank och Nordea, har problemet fått helt andra dimensioner.

Aktiemarknaderna har insett problemets vidd. Danske Banks aktievärde har halverats och flera andra bankers värde har reducerats med en femtedel. Det kan bli mycket värre.

Penningtvätt negligerades fram till terroristattackerna i New York och Washington den 11 september 2001, då USA vaknade till liv och kongressen antog den stränga Patriot Act. Lagen fokuserade på terroristfinansiering, men den minimerade snabbt penningtvätt i hela det amerikanska banksystemet genom skyhöga böter.

Efter finanskrisen 2008 blev de amerikanska böterna riktigt avskräckande. I februari 2009 tvingades UBS betala 780 miljoner dollar i böter för att ha underlättat skatteflykt. Wegelin, Schweiz äldsta bank, tvingades stänga 2013, efter att USA åtalat banken för att ha underlättat skatteflykt.

Den riktiga rysaren ägde rum 2015, då BNP Paribas tvingades betala rekordhöga 8,9 miljarder dollar i böter för att ha brutit mot amerikanska sanktioner.

I februari förra året förbjöd det amerikanska finansministeriet amerikanska institutioner att ha kontakt med den tredje största lettiska banken ABLV, som tvingades stänga.

Totalt betalade internationella banker med verksamhet i USA 230 miljarder dollar i böter till olika amerikanska myndigheter för allehanda brott mellan 2009 och 2014. Amerikanska bankchefer är nu livrädda för böter och har därför infört strikt intern kontroll. Det kostar bankerna miljarder varje år och är mycket omständligt, men böterna har minskat.

Dollarn står för nästan två tredjedelar av alla världens internationella transaktioner och reserver och varje dollar passerar genom de stora bankerna i New York. Därför gäller amerikansk rätt och de europeiska bankerna behöver anpassa sig till de amerikanska reglerna.

Givet hur amerikanska och schweiziska banker bestraffats och hur oförutsägbara böterna är, vore det inte förvånande om Danske Bank ålades sådana böter att den drivs i obestånd.

Samtidigt har det amerikanska systemet svagheter. Medan bankväsendet är väl reglerat, tillåter USA hundratusentals anonyma skalbolag. De registreras vanligen i den gamla svenskkolonin i Wilmington, Delaware. Därtill står bolag på Caymanöarna för 1 763 miljarder dollar i investeringar i amerikanska värdepapper.

Vem som äger dessa vet ingen utom ägarna. Hela fastighetssektorn har exkluderats från Patriot Act, vilket har lett till en ohejdad och synbarligen legal penningtvätt i den amerikanska fastighetsbranschen. Detta verkar också ha varit Donald Trumps viktigaste affärsidé i det civila. Även USA överväger nu att kräva att de egentliga ägarna till alla företag avslöjas, men det är en stor politisk strid som ännu är i sin linda.

I EU håller det lyckligtvis på att bli mycket lättare att kontrollera olagligheterna, tack vare det femte direktivet mot penningtvätt som antogs i juni förra året. Det kräver att alla faktiska ägare av företag och andra tillgångar i ett europeiskt land deklareras öppet. Då blir det vida enklare och billigare för europeiska banker att känna sina kunder.

Men det räcker inte. Det är dags för EU att inrätta en ny gemensam bankinspektion för penningtvätt med samma resurser som det amerikanska finansministeriet avsätter.

Anders Åslund, senior fellow vid Atlantic Council i Washington, adjungerad professor vid Georgetown University och författare till den kommande boken ”Russia’s crony capitalism: The path from market economy to kleptocracy

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies