ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Så bygger vi Sveriges fossilfria infrastruktur

  • BRANSCHEN I TÄTEN. Vid utvecklingsprojektet Skanska/ Volvo Electric Site reducerades de fossila utsläppen med 98 procent.

DEBATT. Nyligen lämnade Bergmaterialindustrin över sin färdplan för fossilfri konkurrens- kraft till regeringen. Men för att branschen ska kunna ta ansvar måste staten skapa förutsättningar för elektrifiering, cirkulära flöden samt rättssäkra och effektiva tillståndsprocesser, skriver Mårten Sohlman och Svante Axelsson.

Nästan 100 miljoner ton – så mycket material levererade den svenska bergmaterialindustrin i fjol. Det blir tio ton om året för varje svensk, vilket gör bergmaterial till Sveriges största industriprodukt sett till vikten.

Den största delen är sten som bryts i täkter, krossas till lagom stora bitar och används som grund för vägar, järnvägar, hamnar, bostäder och andra byggnader. Utan alla de där tonnen skulle vi inte ha den infrastruktur som gör att samhället fungerar.

Senast 2045 ska Sverige vara klimat- neutralt, utan nettoutsläpp av växthusgaser. Då är det absolut nödvändigt att näringslivet bidrar kraftfullt till att ställa om samhället, och det behöver gå fort. Därför arbetar regeringens initiativ Fossilfritt Sverige för att skynda på omställningen genom nära samverkan mellan företag, kommuner och andra aktörer.

Ett av initiativets viktigaste verktyg är de färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som flera branscher har tagit fram. Nu visar bergmaterialindustrin hur den ska bidra genom att lägga fram sin färdplan.

Planen ritar upp hur bergmaterialproducenterna ska agera, samtidigt som den identifierar hinder som måste undanröjas för att Sverige ska ha en konkurrenskraftig, fossilfri försörjning av en av sina viktigaste industriprodukter 2045.

För att ta sitt ansvar och bli fossilfri vill bergmaterialbranschen framför allt göra tre saker:

Mer elektrifiering. I dag sker en stor del av arbetet i täkterna med dieseldriven utrustning, framför allt med mobila stenkrossar och för att flytta det tunga materialet inom området. Genom att driva maskiner med förnybar el i stället kan vi göra täkter så gott som utsläppsfria.

Det har redan gjorts, inom forskningsprojektet Electric Site som är ett samarbete mellan Skanska och Volvo CE. När alla steg i en täkt nära Göteborg elektrifierades försvann 98 procent av utsläppen, samtidigt som energikostnaden kapades med 70 procent.

För att komplettera eldriften kommer branschen att gå mot en allt större andel biobränsle.

Fler cirkulära system. Genom att bergmaterialproducenterna blir bättre på att återvinna och återanvända material som redan brutits och bearbetats kan energianvändningen minska kraftigt.

I dag har flera EU-länder kommit längre i arbetet med att återcirkulera material. Titta på Nederländerna: Där är det lönsamt att ta vara på resurser som bergmaterial, och då uppstår mer cirkulära flöden. I den riktningen ska även Sverige gå.

Smartare logistik. Att transportera materialet, exempelvis till ett vägbygge, står för en stor del av branschens utsläpp. Stora vinster kan göras genom att köpare och producenter tillsammans planerar logistiken för att minimera transporterna.

Där det är möjligt bör alternativa transportsätt, som tåg och fartyg, användas. Men viktigast är att placera täkterna smart, det vill säga nära den plats där materialet ska användas. Om 100 miljoner ton om året fraktas kortare sträckor sänker det klimatavtrycket väsentligt.

Bergmaterialbranschen är alltså redo att agera för att Sverige ska klara klimatmålet. Redan till 2030 ska utsläppen av växthusgaser från produktionen av bergmaterial ha minskats med 50 procent jämfört med 2015. Men för att det ska lyckas krävs att hela samhället drar åt samma håll.

Det finns en rad hinder som står i vägen för utvecklingen. Vi föreslår:

Förstärk elnätet. Möjligheten att driva täkter med förnybar el i stället för fossila bränslen är mycket goda, eftersom nya maskiner oftast redan är eldrivna – men förses med el av en dieselgenerator. Ofta är det så långt till en kraftledning med tillräckligt hög spänning att det är omöjligt att elektrifiera många täkter.

Regeringen måste prioritera att bygga ut och stärka elnäten om vi ska klara försörjningen av bergmaterial utan fossila bränslen.

Gör det lätt och lönsamt att cirkulera. Den som tar in exempelvis bergmaterial från tunnelbyggen i täkten riskerar i många fall att det felaktigt klassas som avfall. Det innebär en stor ekonomisk risk som effektivt krossar alla planer på cirkulära flöden. Samtidigt hindrar stelbenta och oförutsägbara riskbedömningar mycket återanvändning av material i nya anläggningsarbeten.

Ansvariga på kommuner och andra myndigheter gör så gott de kan, men måste få mycket tydligare vägledning för att en enhetlig bedömning ska kunna säkerställas.

Skapa moderna, effektiva tillståndsprocesser. Genom att täkter anläggs nära de platser där bergmaterialet behövs kan klimatpåverkan minska väsentligt. Därför arbetar bergmaterialproducenterna med att bygga täkter som bullrar och dammar mindre, så att de kan ligga närmare våra samhällen.

Men processerna för att få tillstånd måste göras betydligt mer förutsägbara, rättssäkra och enhetliga. Bergmaterialindustriernas medlemsföretag behandlas nu helt olika i olika delar av Sverige – eller av olika handläggare. Det skapar en osäkerhet som hämmar klimatsmarta investeringar och leder till att täkter anläggs på platser som skapar onödiga transporter.

Förutsägbarhet i myndighetsbedömningar är avgörande för företagens möjligheter att agera och behöver göras till en nationell prioritet. Företagen måste själva bidra genom att se till att ansökningarna är fullständiga och genomarbetade.

Ställ tuffa krav i upphandlingar. För att målen ska nås måste det vara lönsamt att producera bergmaterial på ett klimatsmart sätt. Det mesta bergmaterialet i Sverige säljs till offentliga upphandlare. Bara Trafikverket lägger varje år 60 miljarder kronor på investeringar och underhåll av infrastruktur.

Genom att ställa tuffa klimatkrav på materialet, exempelvis en viss andel återvunnet, kan offentliga upphandlare ge producenter möjlighet att få betalt för produkter som uppfyller dem.

Klimatförändringarna är den största utmaning den moderna människan har mött. Vår enda möjlighet att möta den är att näringsliv och beslutsfattare samarbetar. Med färdplanen för fossilfri konkurrenskraft visar bergmaterialindustrin att den tänker vara en del av lösningen.

Mårten Sohlman, vd, Sveriges Bergmaterialindustri
Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies