1515
Annons

S och MP hotar rättssäkerheten

DEBATT. Man brukar säga att en regering ska ha god marginal till varje agerande som riskerar att undergräva rättsstaten och enskildas rättigheter. S/Mp-regeringen har i upprepade fall visat på motsatsen, skriver Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer.

RÄTTSSÄKERHET. Preem-ärendet är ett exempel på när regeringen fungerar som en myndighet som fattar beslut som gäller enskilda. Och det är tyvärr inte det enda fallet där S/Mp-regeringen äventyrat rättssäkerheten, skriver Gunnar Strömmer.
RÄTTSSÄKERHET. Preem-ärendet är ett exempel på när regeringen fungerar som en myndighet som fattar beslut som gäller enskilda. Och det är tyvärr inte det enda fallet där S/Mp-regeringen äventyrat rättssäkerheten, skriver Gunnar Strömmer.Foto:ALI LORESTANI/TT

Det är väl känt att S/MP-regeringen har ett svalt engagemang för att stärka rättsstaten i Sverige. Förstärkningar av svenska domstolars självständighet har dragits i långbänk. Nödvändiga tillskott av resurser uteblir. Och så det senaste: Flera tillståndsärenden där regeringens agerande utmanar domstolarnas oberoende och enskildas rätt till en rättvis rättegång.

Det sistnämnda bekräftas av Konstitutionsutskottet, KU, i den granskning av regeringen som presenterades i torsdags. Man brukar säga att en regering ska ha god marginal till varje agerande som riskerar att undergräva rättsstaten och enskildas rättigheter. S/Mp-regeringen har i upprepade fall visat på motsatsen.

I debatten är det av naturliga skäl andra rättspolitiska misslyckanden som är i fokus. Det gäller inte minst regeringens oförmåga att trycka tillbaka den grova och systemhotande brottsligheten. Men bristerna stannar inte vid otryggheten, utan omfattar även själva maktutövningen.

Regeringens övertramp i prövningen av drivmedelsbolaget Preems utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil är kända, och kritiseras nu även av KU. Sommaren 2019 beslutade regeringen att ta över den rättsliga prövningen av det ärendet från Mark- och miljööverdomstolen. Detta först efter att Preem hade fått tillstånd av Mark- och miljödomstolen i Vänersborg, och att målet sedan överklagats och tagits upp till prövning i högsta instans.

Regeringen kan pröva sådana här tillståndsfrågor enligt miljöbalken, och enligt KU har regeringen heller inte brutit mot lagen. Men KU understryker samtidigt domstolarnas grundlagsfästa självständighet och konstaterar att en regering bör agera så tidigt som möjligt. Lagen säger ”omedelbart”. Det är inte så konstigt: Var och en kan förstå det olämpliga i att den politiska makten kliver in och överprövar redan existerande domstolsavgöranden, som nu skedde i Preem-fallet.

Dessutom kritiserar KU vice statsminister Isabella Lövin för att hon medan prövningen pågick i intervjuer i media vädrade sitt missnöje med att Preem fått tillstånd att bygga ut. KU slår fast att sådana uttalanden ”kan ge upphov till tvivel om prövningen är saklig och opartisk”. KU kritiserar också kontakterna mellan Lövins statssekreterare och Preem i samband med att Preem senare drog tillbaka sin tillståndsansökan – KU ”ifrågasätter lämpligheten” i sådana kontakter över huvud taget.

Preem-ärendet är ett exempel på när regeringen fungerar som en myndighet som fattar beslut som gäller enskilda. Och det är tyvärr inte det enda fallet där S/Mp-regeringen äventyrat rättssäkerheten. Regeringen får även skarp KU-kritik i fråga om ett regeringsärende som rör en malmfyndighet i Kallak i Norrbotten. Gruvföretaget Beowulf Mining har sökt om tillstånd att utvinna malmen. Ärendet har legat hos regeringen i hela sju år. Dessutom har regeringen inte vidtagit en enda synbar handläggningsåtgärd på tre års tid. Det är skandalöst.

Kostnaden för regeringens oförmåga är hög. Den bärs av enskilda, och av hela samhället. Viktiga avvägningar mellan olika intressen blir inte gjorda. Osäkerheten i lokalsamhället består. Investeringar och jobb äventyras. Det är ingen tillfällighet att tillstånd av det här slaget räknas som en civil rättighet som aktiverar hela det konstitutionella rättighetsskyddet, också för företag. Och för samhällets tillväxt och utveckling är det förödande när sådana här processer politiseras och inte fungerar.

I förlängningen finns även stora risker för skattebetalarna – en så lång passivitet från regeringens sida kan mycket väl leda till skadeståndskrav från drabbade enskilda. Rätten till rättvis rättegång inom skälig tid slås fast både i vår egen grundlag och i Europakonventionen, och det finns mängder med rättsfall där staten fått betala skadestånd för långsam handläggning av olika ärenden.

Regeringens haveri i dessa aktuella fall understryker att rättssäkerhet i ett samhälle handlar om så mycket mer än olika avvägningar vid brottsbekämpning. Lika viktigt är hur privatpersoner, företag och andra enskilda i vardagen behandlas av kommunala tjänstemän, statliga myndigheter och politiska beslutsfattare.

Det handlar om bygglovet för sommarstugan, tillståndet för uteserveringen, antagningen till högskolan, granskningen av deklarationen och så vidare. Lagar och regler ska ha kommit till på rätt sätt och vara tydliga. Beslut ska vara förutsebara. Lika fall ska bedömas lika. Dessutom måste en rättslig prövning ske inom rimlig tid. Men rättssäkerheten stannar inte vid formkraven: Lagar, regler och beslut måste också hålla en viss kvalitet, som att inte gå på tvärs med grundlagen.

Moderaterna har i många år drivit olika förslag på hur regeringens respektavstånd till domstolarna kan öka. Konkret handlar det exempelvis om att flytta tillsyn och viktiga administrativa beslut från myndigheter som lyder direkt under regeringen till nya oberoende organ. I februari i år tillsatte regeringen till sist en utredning där dessa frågor finns med. Det är välkommet.

Men regeringen behöver alltså inte vänta ut resultatet av den utredningen för att själv leva upp till de principer som måste vara vägledande i en demokratisk rättsstat. Allra helst i de tillståndsprövningar som görs av regeringen själv.

S-traditionen är att hävda politikens maktintresse, och att motarbeta maktdelning. S/Mp-regeringen är ofta svulstig i högtidstalen när det kommer till domstolarnas självständighet och den enskildes rättssäkerhet. Men det är sämre ställt när det kommer till det egna agerandet.

Gunnar Strömmer

Partisekreterare (M)


Debatt: Låt de små företagen stå för den stora mängden jobb

Små och medelstora företag är avgörande för Sveriges framgångssaga. Ett bra företagsklimat måste vara i fokus i valet, skriver företrädarna för Företagarna. 

Foto:DRAGO PRVULOVIC / TT

Sverige är ett av världens bästa länder. Svenska företag har skapats, växt, anställt fler och en del har till och med blivit globala. Sedan 1990 har fyra av fem nya jobb skapats i små och medelstora företag. Med andra ord är vi helt beroende av företagen för landets framtida tillväxt och välfärd. Samtidigt är det uppenbart att Sverige halkar efter som företagsnation och att vi allt oftare lever på gamla meriter. Utifrån en mängd parametrar som indikerar ett lands konkurrenskraft kan vi se att Sverige nu har fallit från toppen och hamnar runt snittet av OECD-länderna. 

Utmaningarna vi står inför är många och kommer både utifrån och inifrån. Det är krig i vårt närområde, klimatkrisen är akut, brottslighet och otrygghet har tillåtits breda ut sig i landet och vi ser ett utanförskap som har cementerats när omkring 800 000 människor saknar självförsörjning.  

För att samhället ska vara tåligt nog att klara dessa utmaningar krävs att så många som möjligt har ett arbete att gå till. Nästan alla nya jobb skapas i de mindre och växande företagen, varför politikens fokus bör ligga på dem. Menar Sveriges beslutfattare allvar med de ofta upprepade ambitionerna om att vända Sveriges negativa utveckling, måste de se fakta i vitögat och våga att göra nödvändiga förändringar, bortom ideologiska låsningar och politiska läger. 

Att hitta rätt kurs, och att sedan hålla den långsiktigt har visat sig övermäktigt för Sveriges politiker. Under det senaste decenniet har våra folkvalda visat allvarlig okunskap om företagandets villkor och oförståelse inför dess betydelse. När ombud för de 60 000 företagare som Företagarna representerar samlas till kongress i helgen presenteras de 106 viktigaste förslagen för att få ett bättre företagsklimat. Listan är besvärande lång, men ett område är särskilt prioriterat: Jobben. 

Om vi ska få fler jobb måste kostnaden att anställa vara låg. I valplattformen - som fått namnet ”106 förslag för ett företagsklimat för framtiden” - är det just jobben som står i fokus. Arbetstillfällen som skapas av Sveriges 500 000 företagare. 

Tre prioriterade reformområden: 

Minskad beskattning av företag och företagande 

Minskad regelbörda 

Sänkta kostnader att anställa och ökad tillgång till kompetent arbetskraft 

Bilderna av vad ett företag är många, men hur ser företagandet i Sverige ut egentligen? Totalt arbetar två miljoner svenskar i företag med färre än 50 anställda. Den vanligaste företagsformen i Sverige är familjeföretagen. En del av företagen har nyss startat medan andra har drivits i generationer. Somliga är lönsamma, medan andra går med förlust. Ibland startas företaget för att förverkliga en dröm, ibland för att tillgodose ett behov och ibland eftersom det inte finns något annat försörjningsalternativ. Små företag finns i hela landet - de är en grund för att människor ska kunna bo och leva på landsbygden, men de är också en förutsättning för att livet i storstaden ska fungera. 

Allt hänger ihop. Företagen skapar jobb och därigenom finansiering till den offentliga välfärden. Ett bättre företagsklimat innebär fler jobb och mer pengar till välfärden - vård, skola och omsorg. På kommunal nivå står småföretagen för den största andelen av skatteintäkterna i hela 189 av Sveriges 290 kommuner. Men samspelet mellan företag och offentlig verksamhet måste bygga på en samsyn om att skattepengar används till rätt saker och att staten, regionerna och kommunerna inte ska ta ut mer skatt än vad som verkligen behövs.   

Därför är det egentligen självklart att företagare uppger traditionella välfärdsfrågor som de viktigaste politiska frågorna: vård och omsorg, skola och utbildning, tätt följt av lag och ordning. Som finansiärer av välfärden är företagare genuint oroade för hur välfärdstjänster sköts och kommer medborgarna till del. Alarmerande är att två av tre företagare uppger att de saknar förtroende för att skattemedel används till rätt utgifter. Hade den förda näringspolitiken varit en högprofilerad tv-serie så hade vi sannolikt inte kunnat förvänta oss en ny säsong, men i stället fortsätter allt som om ingenting hänt.  

Utvecklingen går tvärtemot tydligt åt fel håll när regeringen vid upprepade tillfällen prioriterar bidrag före fler arbetstillfällen. Den 1 maj 2022 presenterade statministern förslag om högre ersättning för dem som inte arbetar. Allt som sagts om fler arbetstillfällen har tydligen mött döva öron och regeringen vill nu ge bidrag till arbetslösa på ytterligare 6 400 kr i månaden.  

Vi uppmanar våra politiker att lyssna noga: de som finansierar varje nytt löfte – vare sig det är ökade försvarsanslag eller högre a-kassa – har tappat förtroendet för er förmåga att hantera pengarna på ett ansvarsfullt sätt. Förtroende förtjänas i teskedar och förverkas i hinkar, och den nuvarande situationen kommer ta tid och hängivet arbete att vända på. 

Företag och företagare är beroende av sina medarbetare för att kunna växa. Kostnaderna och ansvaret förenat med att anställa inkluderar lön och arbetsgivaravgifter samt arbetsgivaransvar och risker, vilket inkluderar sjuklöne- och rehabiliteringsansvar, LAS och riskerna som finns med minskad produktivitet i samband med exempelvis sjukdom. Förslag om att binda upp mer av arbetsgivaravgifterna till nya bidrag begränsar möjligheten att bygga det välfungerande företagsklimat alla företagare så starkt efterlängtar.  

Företagande är en förutsättning för att lösa Sveriges problem, nu och i framtiden. Alla svenskar har därför anledning att glädjas när det går bra för svenska företag. Det innebär att företagarens hårda slit och risktagande har lönat sig, men också återinvesteringar och nyanställningar som gynnar fler. I fantasins värld är en skattjakt ofta något spännande, men när regeringen i verkligheten hittar på skatt efter skatt fastnar skrattet lätt i halsen. De små och medelstora företagen har varit avgörande för Sverige framgångssaga, och när vi i höst går till val måste ett bra företagsklimat vara i fokus.

 

Fabian Bengtsson 

Ordförande, Företagarna 

Charlotte Wall 

Förste vice ordförande, Företagarna 

Günther Mårder 

VD, Företagarna 

Fredrik Östbom 

Samhällspolitisk chef, Företagarna 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?