Rysslands ambassadör: Hög tid att Sverige och Ryssland sluter fred

I mitt tycke är det nu hög tid att sluta fred inte bara på slagfältet utan även i huvuden. Jag skulle vilja uttrycka min önskan om att den kommande svenska valkampanjen ska förbli fri från ökänd yttre påverkan och föras hederligt, utan smutsiga tilltag, skriver Rysslands ambassadör Viktor Tatarintsev.

Rysslands ambassadör Viktor Tatarintsev.
Rysslands ambassadör Viktor Tatarintsev.

I Sverige avslutades nyligen den internationella övningen Aurora. Även i Ryssland har det, på sistone, talats en del om ”Aurora”, om än i ett helt annat sammanhang.

Alldeles snart har det nämligen gått 100 år sedan oktoberrevolutionen. Den inleddes som bekant med skotten från kryssaren Aurora, vilken har sedermera blivit en av huvudsymbolerna för denna omstridda epok.

Märkligt nog var det just denna för vårt land tragiska period som blev startskottet för ett nytt kapitel av rysk-svenska relationer, och drev på ett exempellöst sätt deras utveckling framåt.

Vi minns väl att Sverige, som hade spelat en mindre roll som handelspartner till det Ryska kejsardömet, var först i Väst med att etablera handelsförbindelser med det internationellt isolerade Sovjetryssland och mot 1920 blev dess största importör.

Det neutrala Sverige visade därigenom på vikten av att bygga upp ett ömsesidigt fördelaktigt och konstruktivt samarbete med grannen i Öster, oavsett politisk konjunktur, och blev en förebild för hela världen.

Relationen mellan våra länder var även senare under sovjettiden i huvudsak god, och inte ens det utdragna kalla kriget med all dess ”ubåtsdramatik” kunde ändra på det.

Mot denna bakgrund framstår det som ännu märkligare att Ryssland och Sverige av någon anledning har mycket svårare att hitta beröringspunkter nu än i det förflutna.

Jag ställer mig denna fråga inte minst med utgångspunkt från min egen diplomatiska karriär, som i drygt 37 år (bortsett från kortare mellanrum) på ett eller ett annat sätt ägnats åt grannlandet Sverige.

När jag jämför de spända 1970- och 1980-talen med dagens situation kommer jag fram till en paradoxal slutsats. Trots att vårt land har bytt statsskick och tagit ett enormt steg framåt i fråga om öppenhet och demokratisering har den svenska synen på Ryssland uppenbarligen inte förändrats till det bättre. De bilaterala relationerna kan knappast sägas blomstra heller.

Ärligt talat har jag aldrig tidigare känt av en sådan rysskräck i Sverige som jag gör i dag. I landet där ättlingarna till Axel Oxenstierna, Karl XIV Johan och Olof Palme lever har det blivit vardagsmat att på alla sätt underblåsa det ”ryska hotet” och demonisera Ryssland. Det verkar ibland som att västerländska politiker, hur Ryssland än beter sig, ändå skulle mekaniskt gnälla över dess ”skuld”.

Detta har sin förklaring i att medan vårt land på 1990-talet efter Sovjetunionens upplösning och järnridåns fall flitigt uppfyllde alla ”diplomatiska uppgörelser”, kunde många i Väst inte överkomma sitt ”segerkomplex” och höll fast vid forna ideologiska stereotyper. En paradoxal situation uppkom varvid NATO inte bara avstod från att följa den upplösta Warszawapaktens exempel utan tvärtom fortsatte att utvidga sina gränser genom att enträget expandera österut.

Vad resulterade det slutligen i?

Varje stat som inte får gehör för sin ståndpunkt tvingas att bestämt hävda sina nationella intressen. Ingen som blir injagad i ett hörn agerar väl annorlunda? Men det visade sig att Ryssland återigen ansågs skyldigt eftersom hon skulle ha rubbat den europeiska säkerhetsordningen.

Men hur ska man då kalla det som NATO med USA i spetsen gjorde på Balkan genom att bomba sönder Serbien och utan några som helst ”nationella folkomröstningar” upprätta ett ”självständigt” Kosovo? Vad gjorde vid det ögonblicket de så högt renommerade europeiska politikerna och vad hände med deras ”principiella stöd” till folkrätt och lagens överlägsenhet?

Hittills i år har vi trots allt kunnat iaktta några ljusglimtar i relationerna mellan våra länder. Vi ser positivt på utrikesminister Margot Wallströms, samt EU- och handelsminister Ann Lindes besök i Ryssland, och på de bilaterala kontakterna mellan våra utrikesministrar som skett i samband med bl.a. OSSE-mötet, FN:s generalförsamlings session och regionala fora. Den sedan i juli fungerande direktlinjen mellan militärledningarna i Ryssland och Sverige har tjänat oss väl, inte minst under övningarna ”Aurora” och ”Zapad”. Den bilaterala varuomsättningen som under 2014-2016 mer än halverades ökade under den första hälften av året med 35 procent.

Att tala om en fullvärdig återupplivning av de rysk-svenska relationerna är dock än så länge för tidigt. För detta krävs ett genombrott i att överkomma de konstlade hinder som emellanåt reses.

Och vi har ju en hel del att göra: vi behöver återskapa tillit och politisk dialog, återupprätta det kraftigt minskade handelsekonomiska utbytet, ta oss an globala utmaningar och återknyta våra humanitära och kulturella kontakter.

När jag i tjänsten träffar svenska affärs-, och vetenskapsmän, kulturpersonligheter och regionala politiker känner jag deras oförståelse och besvikelse över bristen på konstruktiv dialog mellan Moskva och Stockholm, som försvårar för deras verksamhet i Ryssland.

Relationerna mellan Ryssland och Sverige har aldrig varit helt smärtfria. Men år 1814 gjorde vi vårt ödesval och drog ett streck över den långvariga militära tvekampen. Jag kommer att tänka på det som den svenske rikskanslern Axel Oxenstierna sa långt dessförinnan, under det Trettioåriga kriget: ”Jag bekänner och tillstår gärna, ingenting vara vår stat och fädernesland bekvämligare, nyttigare, säkrare, ja, nödigare än fred med Ryssen…”

I mitt tycke är det nu hög tid att sluta fred inte bara på slagfältet utan även i huvuden. Med det sagt skulle jag vilja uttrycka min önskan om att den kommande valkampanjen, i enlighet med den svenska demokratins stolta traditioner, ska förbli fri från ökänd ”yttre påverkan”, och föras hederligt, utan smutsiga tilltag. Jag hoppas att det inom dagens generation av svenska politiker dyker upp moderna ”oxenstiernor” som inte drar sig för att utmana stereotyper och inleda ett nytt konstruktivt kapitel av svensk-ryskt samarbete.

Victor Tatarintsev

Rysslands ambassadör i Sverige


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ZesecAnnons

Digital nyckel förenklar vardagen

Till vänster: Zesecs plattform består av en mobilapp där användaren kan samla alla sina digitala nycklar till trapphuset, lägenheten, garaget eller kontoret. Foto: Zesec. Till höger: Thomas Rejmell, COO och medgrundare för Zesec. Foto: Zesec
Till vänster: Zesecs plattform består av en mobilapp där användaren kan samla alla sina digitala nycklar till trapphuset, lägenheten, garaget eller kontoret. Foto: Zesec. Till höger: Thomas Rejmell, COO och medgrundare för Zesec. Foto: Zesec

Med hjälp av osynliga moduler kopplade till entréportar bygger techbolaget Zesec en infrastruktur kring digitala lås som förenklar vardagen för fastighetsägare, hyresgäster – och hårt pressade budföretag.

Ett tidsfönster på fyra minuter. Paketet måste lämnas – men kunden är inte hemma och porten låst. Egna erfarenheter från arbetet som chaufför för ett budföretag lade grunden för techbolaget Zesec, som siktar högt med sin lösning för digitala lås och nycklar. 

– Alla företag som jobbar med fastighetsförvaltning, hemtjänst, säkerhet eller paketleveranser hanterar fysiska nycklar i någon form, vilket kan innebära en stor frustration. Dessa företag behöver ett enklare sätt att låsa upp dörrar, säger Thomas Rejmell, COO och medgrundare, och fortsätter:

– Vi arbetar redan i dag som strategiskpartner till era företag inom fastighetsbranschen så som Balder, SBC-Sveriges BostadsrättsCentrum och Tosito. Vi vill hjälpa företagen att enklare kunna få åtkomst till en dörr med mobilen, istället för att behöva åka omvägar för att hämta och lämna nycklar som i sin tur leder till trängsel, misslyckade leveranser och onödiga utsläpp i trafiken. 

Zesecs plattform består av en mobilapplikation där användaren kan samla alla sina digitala nycklar till trapphuset, lägenheten, garaget eller kontoret. I appen kan exempelvis en hyresgäst skicka iväg en tillfällig digital nyckel till ett bud eller en städare, som under ett visst tidsfönster kan komma in i fastigheten. Fastighetsägaren får full kontroll över sin fastighet med hjälp av en webbportal där all administration av nycklar kan skötas.

– I samarbete med marknadsledande låstillverkare och säkerhetsföretag gör vi entréportar kompatibla med Zesec-appen genom osynliga moduler, så att fastighetsägare, boende och besökare ska kunna låsa upp och skicka nycklar digitalt med hjälp av mobilen. Lösningen funkar utmärkt som komplement till den befintliga låsfunktionen, berättar Thomas Rejmell och fortsätter:

– Plattformen gör det enkelt för den som äger eller förvaltar fastigheter att få full kontroll över alla sina utdelade nycklar. Det innebär också en stor tidsbesparing att inte behöva åka för att öppna dörrar eller låna ut nyckelkopior till exempelvis en servicearbetare som behöver komma in i fastigheten.

Under första kvartalet av 2021 hade Zesec en omsättningsökning på 347 procent jämfört med samma period föregående år. Thomas Rejmell pekar också på en tydlig coronaeffekt som väntas ge Zesec en boost framöver. Den växande e-handeln leder till att budföretagen måste göra insatser för att undvika bomkörningar som kostar stora pengar. Ett kontaktlöst ekosystem av digitala nycklar kan onekligen fylla en viktig funktion här, menar Thomas Rejmell.

För att dra nytta av medvinden och det gynnsamma marknadsläget planerar Zesec för börsnotering på NGM i maj 2021.

– Att bygga själva infrastrukturen är väldigt kapitalintensivt. Därför väljer vi nu att ta steget in på börsen för att säkerställa kapital för en fortsatt snabb expansion. På sikt vill vi ta oss in på en internationell marknad där vi ser exakt samma problematik som här i Sverige. Börsnoteringen sänder också en viktig signal – vi är här för att stanna, säger Thomas Rejmell.

Om Zesec: 

Zesec är ett techbolag baserade i Göteborg som är verksamma inom proptech, ett snabbt växande affärsområde med inriktning på digitalisering och effektivisering av processer kopplade till fastigheter och närliggande branscher. Bolaget erbjuder en teknisk plattform för digitala nycklar till alla typer av entréer, portar och dörrar vilket gör det möjligt för såväl fastighetsägare som leveransbolag, blåljuspersonal, hemtjänst och andra att snabbt, enkelt och säkert få åtkomst.

Läs mer om Zesec här.

 

Mer från Zesec

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Zesec och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?