Annons

Rysslands ambassadör: Hög tid att Sverige och Ryssland sluter fred

I mitt tycke är det nu hög tid att sluta fred inte bara på slagfältet utan även i huvuden. Jag skulle vilja uttrycka min önskan om att den kommande svenska valkampanjen ska förbli fri från ökänd yttre påverkan och föras hederligt, utan smutsiga tilltag, skriver Rysslands ambassadör Viktor Tatarintsev.

Rysslands ambassadör Viktor Tatarintsev.
Rysslands ambassadör Viktor Tatarintsev.

I Sverige avslutades nyligen den internationella övningen Aurora. Även i Ryssland har det, på sistone, talats en del om ”Aurora”, om än i ett helt annat sammanhang.

Alldeles snart har det nämligen gått 100 år sedan oktoberrevolutionen. Den inleddes som bekant med skotten från kryssaren Aurora, vilken har sedermera blivit en av huvudsymbolerna för denna omstridda epok.

Märkligt nog var det just denna för vårt land tragiska period som blev startskottet för ett nytt kapitel av rysk-svenska relationer, och drev på ett exempellöst sätt deras utveckling framåt.

Vi minns väl att Sverige, som hade spelat en mindre roll som handelspartner till det Ryska kejsardömet, var först i Väst med att etablera handelsförbindelser med det internationellt isolerade Sovjetryssland och mot 1920 blev dess största importör.

Det neutrala Sverige visade därigenom på vikten av att bygga upp ett ömsesidigt fördelaktigt och konstruktivt samarbete med grannen i Öster, oavsett politisk konjunktur, och blev en förebild för hela världen.

Relationen mellan våra länder var även senare under sovjettiden i huvudsak god, och inte ens det utdragna kalla kriget med all dess ”ubåtsdramatik” kunde ändra på det.

Mot denna bakgrund framstår det som ännu märkligare att Ryssland och Sverige av någon anledning har mycket svårare att hitta beröringspunkter nu än i det förflutna.

Jag ställer mig denna fråga inte minst med utgångspunkt från min egen diplomatiska karriär, som i drygt 37 år (bortsett från kortare mellanrum) på ett eller ett annat sätt ägnats åt grannlandet Sverige.

När jag jämför de spända 1970- och 1980-talen med dagens situation kommer jag fram till en paradoxal slutsats. Trots att vårt land har bytt statsskick och tagit ett enormt steg framåt i fråga om öppenhet och demokratisering har den svenska synen på Ryssland uppenbarligen inte förändrats till det bättre. De bilaterala relationerna kan knappast sägas blomstra heller.

Ärligt talat har jag aldrig tidigare känt av en sådan rysskräck i Sverige som jag gör i dag. I landet där ättlingarna till Axel Oxenstierna, Karl XIV Johan och Olof Palme lever har det blivit vardagsmat att på alla sätt underblåsa det ”ryska hotet” och demonisera Ryssland. Det verkar ibland som att västerländska politiker, hur Ryssland än beter sig, ändå skulle mekaniskt gnälla över dess ”skuld”.

Detta har sin förklaring i att medan vårt land på 1990-talet efter Sovjetunionens upplösning och järnridåns fall flitigt uppfyllde alla ”diplomatiska uppgörelser”, kunde många i Väst inte överkomma sitt ”segerkomplex” och höll fast vid forna ideologiska stereotyper. En paradoxal situation uppkom varvid NATO inte bara avstod från att följa den upplösta Warszawapaktens exempel utan tvärtom fortsatte att utvidga sina gränser genom att enträget expandera österut.

Vad resulterade det slutligen i?

Varje stat som inte får gehör för sin ståndpunkt tvingas att bestämt hävda sina nationella intressen. Ingen som blir injagad i ett hörn agerar väl annorlunda? Men det visade sig att Ryssland återigen ansågs skyldigt eftersom hon skulle ha rubbat den europeiska säkerhetsordningen.

Men hur ska man då kalla det som NATO med USA i spetsen gjorde på Balkan genom att bomba sönder Serbien och utan några som helst ”nationella folkomröstningar” upprätta ett ”självständigt” Kosovo? Vad gjorde vid det ögonblicket de så högt renommerade europeiska politikerna och vad hände med deras ”principiella stöd” till folkrätt och lagens överlägsenhet?

Hittills i år har vi trots allt kunnat iaktta några ljusglimtar i relationerna mellan våra länder. Vi ser positivt på utrikesminister Margot Wallströms, samt EU- och handelsminister Ann Lindes besök i Ryssland, och på de bilaterala kontakterna mellan våra utrikesministrar som skett i samband med bl.a. OSSE-mötet, FN:s generalförsamlings session och regionala fora. Den sedan i juli fungerande direktlinjen mellan militärledningarna i Ryssland och Sverige har tjänat oss väl, inte minst under övningarna ”Aurora” och ”Zapad”. Den bilaterala varuomsättningen som under 2014-2016 mer än halverades ökade under den första hälften av året med 35 procent.

Att tala om en fullvärdig återupplivning av de rysk-svenska relationerna är dock än så länge för tidigt. För detta krävs ett genombrott i att överkomma de konstlade hinder som emellanåt reses.

Och vi har ju en hel del att göra: vi behöver återskapa tillit och politisk dialog, återupprätta det kraftigt minskade handelsekonomiska utbytet, ta oss an globala utmaningar och återknyta våra humanitära och kulturella kontakter.

När jag i tjänsten träffar svenska affärs-, och vetenskapsmän, kulturpersonligheter och regionala politiker känner jag deras oförståelse och besvikelse över bristen på konstruktiv dialog mellan Moskva och Stockholm, som försvårar för deras verksamhet i Ryssland.

Relationerna mellan Ryssland och Sverige har aldrig varit helt smärtfria. Men år 1814 gjorde vi vårt ödesval och drog ett streck över den långvariga militära tvekampen. Jag kommer att tänka på det som den svenske rikskanslern Axel Oxenstierna sa långt dessförinnan, under det Trettioåriga kriget: ”Jag bekänner och tillstår gärna, ingenting vara vår stat och fädernesland bekvämligare, nyttigare, säkrare, ja, nödigare än fred med Ryssen…”

I mitt tycke är det nu hög tid att sluta fred inte bara på slagfältet utan även i huvuden. Med det sagt skulle jag vilja uttrycka min önskan om att den kommande valkampanjen, i enlighet med den svenska demokratins stolta traditioner, ska förbli fri från ökänd ”yttre påverkan”, och föras hederligt, utan smutsiga tilltag. Jag hoppas att det inom dagens generation av svenska politiker dyker upp moderna ”oxenstiernor” som inte drar sig för att utmana stereotyper och inleda ett nytt konstruktivt kapitel av svensk-ryskt samarbete.

Victor Tatarintsev

Rysslands ambassadör i Sverige


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från SnowflakeAnnons

Snowflake samlar och delar tillförlitlig Covid19-data

Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.
Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.

Coronapandemin har visat att vi behöver ta del av information på rätt sätt – från pålitliga källor, strukturerat och uppdaterat i realtid. Snowflake tar fasta på detta och samlar tillförlitlig data på sin Cloud Data Platform.

I Snowflakes Data Cloud Platform kan användaren skapa en ”single source of truth” med realtidsdata som samlats in från källor som WHO och John Hopkins-universitet. Data över antalet smittade i världen sammanställs på Snowflake Data Marketplace. Plattformen kan hjälpa företag och organisationer att fatta välgrundade beslut och bli mer datadrivna. 

– Datan är redan förberedd för analys när den ligger på vår plattform vilket gör informationen lätt att hantera. Den är även enkel att kombinera med sin egen data för att skapa en bättre bild över sin verksamhet, säger Sam Bäcknäs, Senior Sales Engineer på Snowflake i Sverige. 

Kombinerar datakällor för värdefull analys

Data över antalet smittade kombineras med data om befolkningstäthet och även geolokalisering. För globala bolag kan denna information vara avgörande vid planering kring när kontor och butiker på olika platser i världen ska öppna igen, eller för att förutse hur försäljningen kommer att påverkas i olika länder och regioner. Enligt Sam Bäcknäs är det just kombinationen av datakällor som möjliggör intressanta och värdefulla analyser. 

EXTERN LÄNK: Få tillgång till Covid19-data genom Snowflake Data Marketplace  

– Genom att binda ihop data på Snowflake Data Marketplace över antalet smittade med exempelvis befolkningstäthet och väderinformation kan man göra prediktioner om hur smittspridningen kommer utvecklas och var man borde satsa mer på förebyggande arbete, säger han och fortsätter:

– Jag ser även stor potential för ”data sharing” mellan olika sjukhus i Stockholmsregionen som exempel. Då skulle personalen kunna få information om lediga intensivvårdsplatser i realtid i en dashboard istället för genom telefonsamtal mellan sjukhusen. Detta är lättare att överblicka och innebär mindre belastning för personalen. 

EXTERN LÄNK: Nyfiken på Data Sharing? Läs mer här 

Molnlösning innebär många fördelar

Sam Bäcknäs menar att många företag och organisationer i dag sitter på värdefull data som kan kombineras och visualiseras för viktiga insikter om den egna verksamheten, och som de även kan sälja vidare. Genom att samla all data på Snowflakes plattform kan kunden dra nytta av alla fördelar med den skalbarhet och administrativa enkelhet som en molnlösning erbjuder. 

Fakta Snowflake
Snowflake är en helt molnbaserad data-plattform som finns på Azure, AWS och GCP och är skapad för framtidens datahantering. Produkten fungerar som ”software as a service” och möjliggör att kunder samlar sin värdefulla data på ett och samma ställe. Genom Snowflake Data Marketplace ges också möjligheten att sälja egna dataset som kan vara av intresse för andra bolag.
Läs mer på www.snowflake.com  

 

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?