Annons

Rosengren: Ellevio blandar bort korten om investeringar i elnäten

SLUTREPLIK. Det är glädjande att representanter för den svenska energiindustrin i sin replik (2/7) på min artikel (Di Debatt 1/7) erkänner situationens allvar. Som Bjurhall och Johansson på Ellevio själva konstaterar: ”I dag befinner vi oss på randen till en akut elförsörjningssituation”. 

SÄMST I KLASSEN. Ellevio rapporterar att dess investeringar i elnäten under perioden 2020-2023 beräknas minska med 30 procent eller 3,4 miljarder kronor. Företaget hamnar därmed på en ojämförbar jumboplats, skriver Björn Rosengren i en slutreplik.
SÄMST I KLASSEN. Ellevio rapporterar att dess investeringar i elnäten under perioden 2020-2023 beräknas minska med 30 procent eller 3,4 miljarder kronor. Företaget hamnar därmed på en ojämförbar jumboplats, skriver Björn Rosengren i en slutreplik.

Även om jag i min debattartikel lyfter vikten av en höjd blick, samverkan och gemensamma insatser från det offentliga likväl som från industrin är jag enig med artikelförfattarna om en sak – det är de dominerande aktörerna på energimarknaden som bär det största ansvaret. 

I repliken pekar representanterna från Ellevio på just Ellevios egna insatser för att betala av mångmiljardbeloppen i infrastrukturskulden. Gott så! Bland annat lyfter man upp de ökade investeringar i elnätet som företaget har företagit sig under perioden 2016-2019. Det var rent livsnödvändiga investeringar, säger jag som företagare och medborgare likväl som tidigare infrastruktur- och energiminister. 

Jag blir därför något nedslagen när jag konstaterar att representanterna från Ellevio i sitt fortsatta svar föredrar att blanda bort investeringskorten. Man hänvisar till läsning av Energimarknadsinspektionens offentliga statistik – låt oss därför göra just detta! 

Under rubriken ”Investeringarna i elnäten ökar” (2019-04-29) presenterar Energimarknadsinspektionen de svenska elnätsföretagens egenrapporterade prognostiserade investeringar i elnäten för perioden 2020-2023. Rubriken lovar gott. Det visar sig att av 165 svenska elnätsföretag räknar 120 med att investeringarna i den samhällsviktiga infrastrukturen ska öka. I genomsnitt med hela 34 procent. 

Tyvärr slås de goda utsikterna i sank av meningen ”Det faktum att flera stora elnätsföretag valt att prognostisera en betydligt lägre investeringsnivå än tidigare gör att de totala investeringarna för alla elnät i Sverige endast ökar med 3 procent jämfört med de planerade investeringarna för 2016–2019”. Vi behöver i detta läge vara ärliga mot oss själva – det är inte i närheten av tillräckligt. 

Ellevio är uppenbart inte ensamt skyldiga till denna dystra investeringstrend. Statliga Vattenfall, en tung pjäs i den portfölj jag själv basade över som minister, minskar sina investeringar med 11 procent under den kommande treårsperioden. Jag kostar på mig att uppmana Vattenfall till skärpning i denna fråga. 

Men Ellevio, som i sin replik till mig använder ordet ”investeringsresa”, hamnar på en ojämförbar jumboplats i klassen. Företaget rapporterar att dess investeringar i elnäten under perioden 2020-2023 beräknas minska med 30 procent eller 3,4 miljarder kronor.

Jag vill återigen poängtera att lösningen på vår infrastrukturskuld inte ligger hos ett enskilt företag. Sverige behöver visionära politiker, modern spjutspetsteknologi och ett företagande i världsklass. Det är direkt avgörande att vår el- och energidistribution får det underhåll och den upprustning som behövs de kommande åren.

Dagens investeringstakt är inte tillräcklig. I detta läge bromsar Ellevio istället för att gasa. Och inte blir det bättre av att de spanar in i framtiden genom att titta bakåt. 

Björn Rosengren, tidigare näringsminister (S) med ansvar för energi- och infrastrukturfrågor

Läs tidigare inlägg:

Björn Rosengren: Bakåtsträvarnas gyllene rike 

Replik: Direkt felaktigt att Ellevio minskat investeringarna i elnätet, Rosengren 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?