1515
Annons

Rör inte a-kassan, M

DEBATT. På fredagen presenterar Moderaterna sitt budgetförslag. Partiet har sagt att taket i a-kassan bör sänkas. På sikt måste det i stället höjas för att återspegla de löneökningar som har skett, skriver TCO:s ordförande Eva Nordmark och Sacos ordförande Göran Arrius.

Eva Nordmark och Göran Arrius.
Eva Nordmark och Göran Arrius.Foto:Vilhelm Stokstad

I tider som nu, när arbetsmarknaden förändras snabbt och vi närmar oss en lågkonjunktur, bör man inte försämra trygghetssystemen. En försämrad a-kassa leder både till en sämre omställningsförmåga och till minskad konkurrenskraft för Sverige. Nu ska vi i stället skapa förutsättningar för människor att våga söka sig vidare till de nya jobben som morgondagens arbetsmarknad har att erbjuda och snabbt komma i arbete igen om jobbet går förlorat.

Centralorganisationerna TCO och Saco företräder tillsammans 2,1 miljoner tjänstemän och akademiker. Frågan om omställning är inte ny för oss. Digitaliseringen och trygghetssystemen är två områden som är starkt sammankopplade med omställningsfrågan där taket i a-kassan förtjänar att uppmärksammas just nu.

I en pågående regeringsbildning går nu politiken in i en budgetprocess med målet om att anta en budget för nästa år. När nu Moderaterna presenterar sin budgetmotion utgår vi från att den inte innehåller några förslag om sänkt tak vad gäller a-kassan då det skulle riskera att få negativa effekter på flera områden.

Taket i a-kassan ligger i dag på 25.025 kronor. Den som är arbetslös får maximalt 910 kronor om dagen från a-kassan. Därutöver kan man få omställningsersättning och ersättning från facklig inkomstförsäkring, om man uppfyller villkoren. Med dagens tak får 23 procent av arbetstagarna 80 procent av tidigare inkomst i ersättning från a-kassan i händelse av arbetslöshet. Ser man till tjänstemannagrupperna enbart, så blir andelen endast 13 procent.

Det är en myt att svensk a-kassa är generösare än andra länders. I själva verket ligger Sverige i den nedre delen av de internationella jämförelser som har gjorts. Nästan alla europeiska jämförbara länder erbjuder sina medborgare en generösare a-kassa om de blir arbetslösa.

A-kassan är just en omställningsförsäkring som ska skydda mot inkomstbortfall vid arbetslöshet. Därför måste taket i a-kassan på sikt höjas för att återspegla de löneökningar som har skett. Arbetsmarknaden är inte isolerad. Det som sker där, ihopkopplat med våra trygghetssystem, påverkar direkt andra delar av samhället. Vi varnar nu för tre konsekvenser av att sänka taket i a-kassan.

* Efterfrågan i ekonomin påverkas om taket i a-kassan sänks. Människor som blir arbetslösa har då mindre pengar i plånboken och därmed mindre möjlighet att konsumera. Efterfrågan sjunker som en följd av detta och det i sin tur kan spä på lågkonjunkturen som bekant är beroende av att efterfrågan förblir hög.

* Effektiviteten i jobbsökandet påverkas av hur levnadsförhållandena i övrigt ser ut. Om standarden går ned påverkar detta hur snabbt människor kommer i jobb igen. Förespråkarna av sänkt tak i a-kassan lyfter gärna fram frågan om incitament för att vilja hitta ett jobb men de glömmer hur taket i a-kassan faktiskt påverkar effektiviteten i jobbsökandet. Sänkt tak i a-kassan kan alltså vara ett dumsnålt sätt att snabbt spara pengar. På sikt kan det bli dyrare än vad man tänkt.

* Bostadsmarknaden. Sänks taket i a-kassan nu med en förväntad lågkonjunktur på ingång betyder det att fler arbetslösa kommer att få en ersättning som är långt mindre än tidigare lön. Det i sin tur kan ge konsekvenser på bostadsmarknaden när många tvingas ge upp sitt boende för att de inte har råd. Effekten drabbar inte bara den enskilde utan leder till att bostadspriserna går ner och risken att vi får en bostadsbubbla som spricker ökar. En färsk amerikansk studie visar att förstärkningen av a-kassan under senaste finanskrisen hade stor inverkan på stabiliseringen av bostadsmarknaden. De federala tillskotten till arbetslöshetsförsäkringen beräknas ha inneburit att 1,3 miljoner utmätningar kunde undvikas.

Vi och våra medlemsförbund står redo på en arbetsmarknad i förändring. Men för att vi ska lyckas bidra till att Sveriges konkurrenskraft fortsatt är stark måste vi ha politiker som samarbetar med oss.

Ge Sveriges tjänstemän och akademiker rätt förutsättningar, inte reformer som riskerar att försvåra omställningen och därigenom drabba människor både i deras arbetsliv och i deras privatliv.

 

Eva Nordmark, ordförande, TCO

Göran Arrius, ordförande, Saco


Innehåll från EKNAnnons

Knepet som gör att banker kan hjälpa fler företag till större affärer

Mats Granberg är företagsrådgivare på SEB.
Mats Granberg är företagsrådgivare på SEB.

SEB:s företagsrådgivare Mats Granberg arbetar för att stötta sina kunder på bästa sätt – och till minsta risk för banken. Ett av hans bästa verktyg är statliga EKN, som kan dela bankens risk när exportföretagen behöver lånefinansiering. Så här tog SEB hjälp av EKN för att hjälpa ett svenskt bärföretag till en bättre buffert.

Läs mer om hur banken kan använda EKN:s garantier för att göra fler exportaffärer

Som företagsrådgivare på SEB i Sundsvall vill Mats Granberg att hans kunder ska kunna uppfylla sin fulla potential. Krediter är ett viktigt verktyg i arbetet, och här gäller det för Mats Granberg att balansera företagens behov mot den risk som banken tar på sig.

En av bankens kunder är Medelpadsföretaget Blåtand, som säljer sylt och frysta bär från de svenska skogarna. Företaget omsätter vanligtvis 60-70 miljoner kronor årligen och har en stabil tillväxt. Men de har en utmaning som de delar med många säsongsföretag: ojämn likviditet. Under bara två månader varje år ska alla bär plockas och betalas för, medan intäkterna från skörden kan komma långt senare under året.

En rejäl checkkredit

– Blåtand arbetar med vilda bär och det innebär att deras verksamhet måste läggas upp på det här sättet. Samtidigt är det tufft för likviditeten och de behöver därför ha en ordentlig buffert. Tillsammans med Almi och Norrlandsfonden ger vi Blåtand en rejäl checkkredit i början av säsongen som de sedan betar av under året, säger Mats Granberg.

Storleken på Blåtands checkkredit ses över årligen och baseras bland annat på läget inför säsongen, det vill säga hur mycket bär företaget tror att de kommer plocka.

– Det kan handla om uppemot 30 miljoner kronor i kredit, och av den står vi på SEB för hälften. Det här är en stor kredit i relation till företagets omsättning. Därför är det viktigt att vi kan reducera risken som krediten innebär för oss, och där spelar EKN en väldigt viktig roll.

EKN tar halva risken

En så kallad rörelsekreditgaranti från EKN innebär att de täcker hälften av bankens risk när de ger Blåtand en checkkredit.

– Det gör såklart en otrolig skillnad för oss på SEB. Att EKN är med som långsiktig affärspartner är en förutsättning för att vi ska kunna ge krediter av den här storleken till Blåtand, säger Mats Granberg.

Läs mer om hur EKN:s garantier kan hjälpa banken att finansiera nya exportsatsningar

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?