1515
Annons

Robotarna kan inte bli smartare än människor

DEBATT. Den svenska debatten om digitalisering och artificiell intelligens präglas av flera myter. Att AI är liktydigt med superintelligens är den mest seglivade, skriver Joakim Wernberg, forskningsledare vid Entreprenörskapsforum och författare till rapporten ”Människor, maskiner och framtidens arbete”.

I takt med att debatten om artificiell intelligens växer och breddas blir begreppet AI allt mer vidlyftigt och risken ökar att man blandar ihop äpplen och päron.

Detta försvårar inte bara tillämpningen av AI i ekonomin utan också utformningen av politik kopplad till den tekniska utvecklingen.

Under årets Almedalsvecka handlar många samtal om AI, men vad är det vi pratar om egentligen?

Det finns framför allt sex AI-myter som vi måste lägga bakom oss för att komma framåt:

- AI är inte skilt från den bredare digitaliseringen i ekonomi och samhälle. Allt för ofta beskrivs AI som en industriell revolution som sker i ett vakuum, men det är en del av en bredare strukturomvandling.

Digitaliseringen utgör en ny teknisk basinfrastruktur (general purpose technology) som har integrerats i hela ekonomin men används på olika sätt inom olika sektorer.

Detta bygger på tre ben: datorernas processorkapacitet, nätverk som ger upphov till stora dataflöden samt mjukvara som gör det möjligt att kombinera processorkapacitet, dataflöden och hårdvara för att utveckla nya tillämpningar.

De anmärkningsvärda framstegen inom AI och maskininlärningsområdet handlar om mjukvara som är beroende av såväl beräkningskapacitet som stora datamängder. Därför går det inte att skilja på digitalisering och AI – att införa AI i en verksamhet som inte arbetar med datadriven analys låter sig exempelvis inte göras.

- AI utvecklas inte oreglerat. Det är lätt att få intrycket att AI kan förändra sig själv ohämmat, kunna utvecklas bortom människors kontroll och bli ett hot om vi inte reglerar den.

Den amerikanske datavetenskapsprofessorn Pedro Domingos beskriver AI som automatiserad eller inverterad programmering: I stället för att programmera explicita regler för hur en robot ska bete sig programmeras regler som roboten måste förhålla sig till medan den försöker uppfylla en målfunktion på ett optimalt vis.

Det viktiga är att AI fortfarande programmeras, men programmeringen ser annorlunda ut.

- AI är ett paraplybegrepp. AI-forskningen består av en massa olika områden, från rekommendationsalgoritmer i tjänster som Netflix till robotik eller programmet AlphaGo som besegrade den världsledande go-spelaren Lee Sedol. Därför är det svårt att prata om AI-strategier i allmänhet utan att beskriva vilket problem de ska lösa eller vilket mål de ska uppnå.

En framgångsrik strategi för AI-tillämpningar i sjukvården kommer att behöva skilja sig avsevärt från en AI-strategi för skolan eller för tillverkningsindustrin, helt enkelt för att de drar nytta av olika AI-tillämpningar på olika vis.

Tekniken är inte ett mål i sig, utan ett medel för att nå ett mål. Varken regeringar eller företagsledningar borde bygga strategier för teknik, utan för de mål de vill uppnå med teknikens hjälp.

- AI-utvecklingen handlar inte bara om utbudssidan. I många av de studier som gjorts om framtidens arbete finns det dolda antagandet att alla jobb som skulle kunna utföras av en maskin kommer att automatiseras helt.

Om det vore sant skulle vi varken ha barberare, baristor eller kassörer i dag eftersom det redan finns automatiska substitut för dessa jobb.

Faktum är att efterfrågesidan – vad människor faktiskt vill ha – också spelar en viktig roll för hur teknologisk förändring går till. Även om så gott som alla jobb kommer att påverkas av den tekniska utvecklingen handlar utvecklingen inte om att jobb förstörs, utan om att arbete omorganiseras.

- AI mäts in i andel av mänsklig intelligens. I debatten antar AI allt oftare antropomorfiska drag, som om maskinen var på väg att bli människa och få mänsklig intelligens.

Det antyder att relationen mellan människa och maskin skulle vara ett nollsummespel – om den ena vinner förlorar den andre.

Det finns två problem med detta. För det första mäts inte intelligens på en endimensionell skala – man kan inte beskriva intelligenta djur som delfiner eller bläckfiskar utifrån hur lika de är människor för då missar man vad som gör dem intelligenta.

För det andra är det egentligen inte intelligensen vi borde prata om utan hur människor och maskiner utför kognitivt arbete. Maskiner har mer beräkningskapacitet än människor men människor har lättare att byta fokus och är mer energieffektiva.

Mot denna bakgrund handlar AI-utvecklingen inte om hur den ena substituerar den andra, utan om hur vi kan utföra mer kognitivt krävande arbete och lösa mer komplexa problem med hjälp av AI.

- Dagens AI-tillämpningar är ingen superintelligens. Den kanske största och allvarligaste myten i debatter om AI är att dagens AI-tillämpningar ständigt för oss ett steg närmare en artificiell generell intelligens (AGI), eller en superintelligens. Det stämmer helt enkelt inte.

Dagens AI-utveckling handlar om specifik AI som är väldigt kraftfull och effektiv inom en väldigt avgränsad tillämpningsnisch. Dessutom bygger dagens AI-utveckling huvudsakligen på statistisk analys (induktion) snarare än logisk analys (deduktion) och en superintelligens skulle behöva behärska båda.

Det betyder bland annat att den allt mer uppmärksammade debatten om etik för AI måste göra skillnad på etik kopplat till superintelligenser och etik kopplat till dagens intelligenta verktyg.

Båda ämnen är intressanta, men också väldigt olika och etik för specifik AI handlar i större utsträckning om hur människor använder tekniken än om tekniken i sig.

Var och en av dessa sex AI-myter bidrar på olika sätt till att snedvrida debatten om digitalisering, AI och den pågående strukturomvandlingen i ekonomi och samhälle. Därför måste vi avliva myterna om AI och i stället rikta uppmärksamheten mot hur vi bäst kan använda den växande floran av intelligenta verktyg i hela ekonomin, från vård och skola till företag och myndighetskontor.

Joakim Wernberg, forskningsledare vid Entreprenörskapsforum och författare till rapporten ”Människor, maskiner och framtidens arbete”


Debatt: Kliniska prövningar i världsklass kräver tid, engagemang och investeringar

Om regeringens Life science-strategi ska bli verklighet och  Sverige ska bli en ledande Life science-nation krävs fem åtgärder, skriver Björn Eriksson, generaldirektör på Läkemedelsverket.

Foto:Jack Mikrut

I veckan meddelade näringsminister Thorwaldsson att regeringen tillsätter en utredning för att se över förutsättningarna för att bedriva kliniska prövningar. Det är ett mycket bra och välkommet initiativ. Läkemedelsverket arbetar för att Sverige ska vara bäst på Life science i Europa. Men för att detta ska bli verklighet krävs stora och gemensamma satsningar i både tid och pengar. 

Idag den 20 maj firas dagen för kliniska prövningar i EU. Då uppmärksammas behovet av fortsatt forskning för att få fram nya och bättre läkemedel men också vilket viktigt bidrag de personer och patienter som ställer upp ger till framtidens hälso- och sjukvård. Studier som görs på människor för att studera effekten av läkemedel eller andra behandlingsmetoder är centrala för att kunna erbjuda patienter den senaste behandlingen, nära svensk vård och för att erbjuda företag i Life science-sektorn en möjlighet att växa i Sverige.

I en tid av stor osäkerhet är den medicinska forskningen inte bara en betydande tillväxtfaktor och en välfärdsfråga, den skapar även tillit till våra demokratiska system och stater – en trygghet i tider av mycket osäkerhet. Opinionsundersökningar visar att svenskar är mycket positiva till att delta i forskning och utveckling. För att regeringens Life science-strategi ska bli verklighet och för att Sverige ska bli en ledande Life science-nation krävs nu fem åtgärder.

Patientnära forskning i vårdmiljöer. Endast när viktiga fynd i forskningen blir verklighet i riktlinjer och rekommendationer i vården blir Sverige intressant som life science-nation.

Att EU:s nya regelverk som trädde i kraft den 31 januari implementeras snabbt och effektivt. Det nya regelverket kommer att förenkla samarbetet inom forskningen och förbättra samspelet med myndigheterna.

Ett gott samarbete mellan akademin, forskningen samt hälso- och sjukvården för att samla den kraft som behövs. Genom att kartlägga och samla alla forskningsinitiativ, för att uppnå god samordning och ledning.

Satsa på att kommunicera med och engagera alla som kan bidra till att vi får fler kliniska prövningar. Dataskyddsexperter, akademi, små och medelstora företag, finansiärer, metodutvecklare samt hälso- och sjukvårdspersonal, inklusive patienter och prövningsdeltagare.

Utveckla säkra metoder för klinisk forskning som kan omfatta fler genom att underlätta deltagande var du än bor i landet.  Leverera en utbildningsplan för kliniska prövningar inklusive moduler om läkemedelsutveckling och regulatorisk vetenskap med länkar till universitet och små och medelstora företag

Det råder ingen tvekan om Sverige kan bli en ledande Life science-nation. Men för det krävs att vi etablerar rätt förutsättningar och att både den akademiska och industriella forskningen antar de utmaningar som finns. Samarbetet mellan vården, myndigheter och näringslivet är avgörande för att effektivt och säkert ta fram nya vacciner och andra behandlingar. 

Tillsammans med EU-kommissionen, läkemedelsmyndigheterna i EU och den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har vi tagit steg för att öka takten i forskningen för nya läkemedel i Europa och lanserat en rad nya initiativ för att påskynda kliniska prövningar i EU. Syftet med att påskynda kliniska prövningar i EU, det så kallade ACT EU, är att förändra hur prövningar initieras, utformas och drivs för att utveckla EU som en samlingspunkt för klinisk forskning, ytterligare främja utvecklingen av högkvalitativa, säkra och effektiva läkemedel, och bättre integrera klinisk forskning i det europeiska hälsosystemet.

Det kommer krävas stora ansträngningar från alla parter för att bryta den nedåtgående trenden för företagsinitierade kliniska prövningar. Det handlar om att stimulera inte bara forskning och framtagandet av läkemedel för ovanliga sjukdomar, utan också för att ta fram nya och spännande behandlingar av vanliga sjukdomar med stora patientgrupper. Med mer forskning och fler kliniska prövningar som sker nära vården, kan resultaten snabbt bli tillgängliga för patienter. Vi behöver öka takten nu. Men det måste få kosta; tid, pengar och uthållighet!

Björn Eriksson

Generaldirektör Läkemedelsverket

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?