1515
Annons

Riskkapitalet måste även nå kvinnorna

DEBATT. Endast en procent av riskkapitalet går till kvinnliga grundare. Ser man till andelen kapital som går till kvinnliga grundare med utländsk bakgrund är siffrorna än mer förödande. Bristen på kapital är ett symptom på en struktur som stöter bort kvinnor, skriver företrädare för Reach for Change och Global Utmaning.

SAMHÄLLSFÖRLUST. När begåvade kvinnliga entreprenörer inte får tillgång till finansiering går hela samhället bet.
SAMHÄLLSFÖRLUST. När begåvade kvinnliga entreprenörer inte får tillgång till finansiering går hela samhället bet.Foto:Christine Olsson

Strukturell diskriminering och begränsade möjligheter för kvinnliga entreprenörer representerar gamla, föråldrade system. Dålig tillgång till riskkapital för kvinnliga entreprenörer är förödande. Det är endast en procent av riskkapitalet som går till kvinnliga grundare, och ser man till andelen kapital som går till kvinnliga grundare med utländsk bakgrund är siffrorna än mer förödande. Det visar flera studier över strukturella hinder på senare tid. Vår egen kartläggning av drygt åttio kvinnliga entreprenörer visar samma sak. Detta är symptom på ett dåligt fungerande system bestående av en ojämlik arbetsmarknad, gammalmodiga normer, diskriminering och brist på förebilder. Ett samhälle med låg tilltro till kvinnors förmåga att driva bolag. 

Jämställdhet är inte bara en rättvisefråga utan även en ekonomisk nödvändighet och en förutsättning för att klara av FN:s globala mål för hållbarhet till 2030. Världen har fått en svajig start på ”the decade of action” och med bara nio år kvar så måste vi skynda på. Där har innovation och entreprenörskap en avgörande roll. 

Att driva en feministisk utrikespolitik är en bra politisk ambition som sannolikt bidrar till att stärka kvinnors närvaro och position vid förhandlingsborden i många konfliktområden. En mer jämställd finansmarknad på hemmaplan, där mer än en procent av kvinnorna får tillträde till förhandlingsborden, är också en bra och önskvärd ambition. Sverige har dock långt dit. Det ligger i alla progressiva samhällens intresse att den ekonomiska politiken underlättar en väl fungerande kapitalförsörjning till skickliga och begåvade entreprenörer – kvinnor och män.

Ett gynnsamt ekosystem där innovation kan blomstra är kritiskt för en hållbar utveckling. Genom den nuvarande kraftigt selektiva kapitalförsörjningen missar vi viktig innovation. När begåvade kvinnliga entreprenörer inte får tillgång till nödvändig finansiering för att starta företag, på grund av sitt kön eller bakgrund, går hela samhället bet, särskilt i en innovationsdriven ekonomi. De bästa affärsidéerna är svåra att hitta, och att begränsa sökarbetet till endast halva reserven av potentiella duktiga entreprenörer är ekonomiskt oklokt. Tvärtom så bör vi odla ett ekosystem med processer som uppmuntrar och släpper fram nya perspektiv och erfarenheter. 

Vår kartläggning visar på flera strukturella hinder för kvinnliga entreprenörer att etablera sig. Den grälla – flagranta – bristen på kapital är ett symptom på en struktur som stöter bort kvinnor. Kartläggningen visar dock att förebilder och starka nätverk ökar möjligheten att lyckas. Med andra ord, som vi sår får vi skörda. Det lönar sig för samhället att investera i flickor och framtida entreprenörer.

Vi ser att aktiva insatser måste till med syfte att främja en mer inkluderande och jämställd finanssektor. Det kräver en bred samverkan över sektorer och samhällsnivåer. Att ”följa pengarna” och se var det spårar ur kan vara ett handfast och effektivt sätt att motverka de hinder som merparten av de kvinnor som söker kapital uppenbarligen har svårt att ta sig över. Här kan det statliga riskkapitalet gå före. Vi tror att det skulle betyda mycket för att motverka begränsande normer. 

Kvinnligt entreprenörskap är en viktig motor för innovation för att säkerställa en hållbar utveckling i linje med Agenda 2030. Det är bråttom om riskkapitalet skall ta den roll i omställningen som det borde. Det är ett av de absolut vassaste instrumenten vi har för snabb förändring i beteende och i samhället. Tydliga exempel på detta omger oss varje dag i vår vardag. Vi föreslår följande insatser:

* Statligt ansvar. Staten och statliga institutionella investerare bör gå före och uppmuntra det privata riskkapitalet till en ekonomiskt mer effektiv fördelning av riskkapital. Samhället behöver fler investeringar i innovationer för klimatet och sociala frågor. En tydligare riktning där det statliga riskkapitalet går till innovationsstöd, företagsstöd, etc för kvinnor och särskilt kvinnor med annan härkomst, är ett sätt för staten att nära ett gynnsamt ekosystem.

* Kommunal efterfrågan och upphandling. Kvinnliga sociala entreprenörer levererar ofta innovativa lösningar på komplexa problem som offentlig sektor inte mäktar med. Denna aspekt är viktig och bör vara mer närvarande och integreras både i kommunal upphandling och i det kommunala arbetet för att förbättra och utveckla exempelvis vård- och omsorgssektorn. Ytterligare incitament måste till för att offentlig sektor, särskilt upphandlare inom kommuner och regioner, ska kunna upphandla tjänster från sociala entreprenörer. Kreativiteten och viljestyrkan i det arbetet på äldreboenden och i den kommunala hemtjänsten under den mycket svåra tiden i våras visar på en stor potential i detta sammanhang för ett mer systematiskt samarbete mellan kommuner och sociala entreprenörer.

* Kunskapshöjande insatser tidigt. En anledning till att så få kvinnor söker sig till entreprenörskapet beror delvis på en bristande förståelse för processerna och hur systemet fungerar. För att processerna skall bli mer tillgängliga finns ett behov av tidigare utbildning i skolan, informationsinsatser och framför allt starka förebilder. Både det statliga och privata riskkapitalet har ett intresse av att främja nyfikenhet, intresse och sökande efter kunskap längre ner i åldrarna. 

* Mer forskning. Många studier visar på att bolag grundade av kvinnor får högre avkastning på kapitalet. Trots det går fortfarande bara en procent av riskkapitalet till kvinnor. Sannolikt skulle investeringsviljan öka om den ekonomiska forskningen i större omfattning skulle följa utvecklingen över tid av bolag med större mångfald i ägarledet och ledningen. Här kan staten agera utan snedvridande effekter.

Jämställdhet och mångfald måste vara en integrerad del i vårt gemensamma arbete mot Agenda 2030. Nya strukturer kan inte bygga på en gammalmodig världsbild. Samtidigt vet vi att förändring av sedan lång tid cementerade strukturer är bland det svåraste som finns. Medvetenhet om strukturerna är det första steget mot en förändring. Det är svårt men vi är ändå hoppfulla. Riskkapitalister är väl förtrogna med förändring och vana vid att ta ledning och staka ut vägen framåt där det på sikt finns lönsamhet. Och det gör det här.

Sofia Breitholtz, vd Reach for Change

Tove Ahlström, vd tankesmedjan Global Utmaning

Catharina Ringborg, entreprenör och investerare samt senior rådgivare till tankesmedjan Global Utmaning


Innehåll från Energy Sourcing TechnologyAnnons

Så kan industri och offentlig sektor sänka sina elkostnader

Magnus Kjellin är vd och grundare av Energy Sourcing Technology.
Magnus Kjellin är vd och grundare av Energy Sourcing Technology.

Energiomställningen påverkar hela samhället i grunden och som en konsekvens av detta växer behovet av både konsulter och systemleverantörer som stöttar företag i den komplexa elaffären. Energy Sourcing Technology står bakom den första SaaS-lösningen som omfattar ett komplett affärssystem för inköp av el.

– Vi är en del i ett helt nytt leverantörssegment som vill skapa transparens och hjälpa industri och offentlig sektor att sänka sina elkostnader, säger Magnus Kjellin, vd och grundare på bolaget.

Ta kontroll över din elaffär

Energy Sourcing Technology har specialiserat sig på systemstöd för upphandling, styrning och uppföljning inom elinköp. I dag arbetar de gentemot industri och offentlig sektor där elinköp är en stor del av affären. Automatiserade lösningar och beslutsunderlag ökar transparensen och hjälper inköpare att se att elpriset och leveransen faktiskt stämmer. Nyckeln är bl.a. det nära samarbetet med kunderna och oberoendet från marknadens elleverantörer.

– Att ha kontroll över alla delar i elaffären är inte längre omöjligt eller tidskrävande. Vi ser till att de får full insyn i affären och tydliga rapporter som underlättar deras revisioner, säger Magnus Kjellin och berättar att de har utvecklat en SaaS-lösning som sätter kunden i förarsätet.

SaaS står för software-as-a-service och innebär programvara som molntjänst till skillnad från ett traditionellt system som körs med en lokal installation.

Han jämför situationen med den som tidigare rådde på den svenska betalmarknaden som förändrades i snabb takt, när nya aktörer med digital teknik och nytänkande skapade nya affärslösningar.

Smidiga och kostnadseffektiva elinköpsaffärer

Energy Sourcing Technologys nya affärssystem fokuserar på att skapa smidiga och kostnadseffektiva elinköpsaffärer.

– Med systemet bygger vi bort manuella rutiner och excellösningar samt möjliggör kostnadsbesparingar. Det är först när alla organisatoriska funktioner får möjlighet att både påverka och styra elinköpet, som till exempel med hjälp av uppföljning och kontroll, som affären blir långsiktig och professionellt hanterad, säger han.

I dag erbjuder många elleverantörer fint förpackade tjänster vilket gör att många kunder tycker att det är enkelt att skylla på dem när avtalet inte lever upp till deras krav. Men Magnus Kjellin betonar att även industri och offentlig sektor har ett ansvar.

– Den som skriver på ett standardavtal från en elleverantör är nästan alltid en ekonomisk förlorare på grund av bestämmelsernas formuleringar. Skillnaden mellan ett dåligt formulerat avtal och ett bra och balanserat avtal kan motsvara upp till tio procent av den totala elkostnaden. Lägger man till avsaknad av ett affärssystem för att styra och följa upp elinköpet och elavtalet finns det ytterligare, förutom kostnadssänkningar, också process- och riskhanteringsmässiga vinster.

”Tar elaffären till en helt ny nivå”

I dag fokuserar Energy Sourcing Technology på den svenska marknaden, men de har redan lämnat offerter till utländska kunder. Inom något år beräknas deras omsättning vara lika stor i Sverige som i övriga Europa.

– Hos oss finns det både erfarenhet och den digitala tekniken som tar elaffären till en helt ny nivå. Vi vill att bägge parter i en affärsuppgörelse ska ha samma fakta på bordet. Det handlar om rättvisa vilket är själva grunden för Energy Sourcing Technology.

Han vill också uppmärksamma både industri och offentlig sektor på de utmaningar som väntar under den samhällsomvälvande energiomställningen.

– Under de kommande fem till tio åren kommer marknaden att växa, både i volym och i komplexitet. För elinköpare som inte har byggt upp sina egna rutiner, processer och stödsystem för hantering av elaffären väntar en tuff tid, säger Magnus Kjellin.

För dig som ansvarar för inköp av el inom industri, i offentlig verksamhet eller för fastighetsbolag – läs här.

 

Mer från Energy Sourcing Technology

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Energy Sourcing Technology och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?