Annons

Rimligt kritisera SVT och SR

DEBATT. Nu i december kom public services nya sändningstillstånd. Där beskrivs vad SVT, SR och UR ska göra, och hur de ska göra det. Reglerna bestämdes av regeringen och baseras på riksdagens beslut. Få, om ens någon, ifrågasätter den ordningen. Att uppdraget bestäms politiskt framstår som högst rimligt eftersom medierna både finansieras och styrs av det offentliga.

Men ironiskt nog för just nu framträdande debattörer fram att det inte är acceptabelt att ha åsikter om public services verksamhet och omfattning. Allt annat än dagens breda, dyra och omfattande public service målas upp som helt förkastligt. Den som förespråkar ett avsmalnande av public services uppdrag liknas gång på annan vid de antidemokratiska illiberala regimerna i Ungern och Polen. Det är en magstark och djupt ohederlig jämförelse.

Det vore önskvärt att de som säger detta oftare utgick från vad som faktiskt sker i Ungern. Där tar staten kontroll över fria medier, och dessutom domstolar och akademin. Det är en skrämmande utveckling.

Organisationen Freedom House, som mäter graden av frihet i olika länder, konstaterar att mediemångfalden i Ungern brister och att lokala, regionala och regeringskritiska medier har tvingats lägga ned sin verksamhet. I Sverige är det en utveckling som ytterst få uppmuntrar – vilket såklart inkluderar oss som värnar mediemångfald och att public service dominans inte ska vara för stort.

Längre tillbaka rådde ingen mångfald på radio- och tv-området. Public service var den enda aktören. Sedan 1990-talet är kommersiell radio och tv tillåtet, men ändå agerar SR och SVT ofta som om det inte fanns några alternativ som kunde underhålla tittare och lyssnare. Bolagen konkurrerar ofta med publiksiffror, kanske för att det är ett handfast sätt att mäta om man lyckas eller inte.

SR sänder lättsamma program och kommersiell musik som lika gärna hade kunnat sändas i Mix Megapol eller Rix FM. SVT sänder reality-tv som lika gärna kunde ha sänts i TV3 eller Kanal 5. Detta sker i direkt, ofta utstuderad, konkurrens med privata alternativ. Därför måste vi kunna prata om public services uppdrag.

Vad ska då politiken blanda sig i? Svaret borde vara ganska självklart: politiken ska definiera uppdraget och finansieringen. Public service får varje år närmare 9 miljarder kronor av skattemedel i anslag. Det är ett minimikrav att folkets valda representanter noggrant anger vad man vill ha för dessa pengar. Riksdag och regering ger mycket tydliga uppdrag till domstolar och polis om vad man vill att de ska göra och inte göra för de skattepengar som anslås utan att för den skull komma i närheten av att blanda sig i den dömande eller brottsutredande verksamheten.

På samma sätt måste riksdag och regering agera med public service. Dessvärre är de sändningstillstånd som nu klubbats helt otillräckliga som styrmedel. I dessa finns knappast någon vägledning och endast vaga formuleringar om uppdragets karaktär.

Det är faktiskt ganska anmärkningsvärt att det i praktiken är anställda i SR, SVT och UR som själva definierar vad som ingår i deras uppdrag och vad som inte gör det.

Det borde vara okontroversiellt att politiker definierar public services uppdrag på exempelvis underhållningsområdet, så att konkurrens med kommersiella aktörer minimeras. Men politiker ska aldrig på något sätt blanda sig det redaktionella arbetet, eller sätta en politisk agenda för nyhetsverksamheten såsom sker i Viktor Orbáns Ungern.

Debattörer från alla politiska riktningar borde välkomna en debatt om public service och vad vi ska göra för våra gemensamma skattepengar. På nästan alla andra områden anses det önskvärt med en livlig debatt men när det gäller public service är det många som vill göra allt för att stävja en öppen diskussion, till exempel genom att utmåla alla som vill se en reformering och ett tydligare uppdrag som nyttiga idioter i antiliberala krafters tjänst.

Vi är glada över att debatten kommit i gång och vi är stolta över att vara en del i den debatten, och att vara en del av ett Sverige som till skillnad från Ungern har en god mediemångfald och värnar det fria ordet och det fria meningsutbytet.

Staffan Rosell, vd, Bauer Media


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?